<p>Establishment and internationalization through the Internet is a contemporary way for companies to enter foreign markets. There is not much scientific research done in the field of Internet and its effect on Internet based companies explaining their internationalization purpose via the Internet. </p><p>The purpose of this dissertation was to understand why a company chooses to use the Internet in its establishment and internationalization. The research questions are studied in relation to the internationalization of an Internet based company. We studied four different internationalization theories to see if they could explain the company’s internationalization through the Internet.</p><p>The conclusion of the conducted research is that a number of aspects are relevant in relation to the company’s choice of establishment and internationalization with the use of the Internet. A simplified model was created to illustrate the features. </p>

<p>Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.</p><p>Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.</p><p>Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar. Undersökningen omfattar två föreningar från fyra olika typer av idrotter, de är: ishockey, fotboll, golf och orientering. </p><p>I slutsatserna har vi kommit fram till att endast en av åtta föreningar som vi undersökte inte befann sig i Gråzonen. Alla de övriga sju gjorde minst en sak som placerade dem där och genomgående för alla föreningarna var att alla gav sina medlemmar fri kost utan att redovisa det på ett korrekt sätt. Endast två av våra sex hypoteser kunde vi finna stöd för. Den första är att stora föreningarna kände mer av trycket utifrån än de mindre och på grund av det inte befann sig lika långt in i Gråzonen. Den andra är att på grund av medvetna val befinner sig föreningarna inne i Gråzonen. </p>

<p>Transformational and transactional leadership, which focus on the relationship between leaders and employees, are the most recent development of leadership theories. Yet studies on the impact of gender and culture on transformational and transactional leadership styles are limited. This Master Dissertation therefore aims to shed new light on that issue. First, it attempts to compare leadership styles adopted by managers of SMEs in China and Sweden. Second, it tries to evaluate which element - gender or culture - exerts a more important influence upon leadership styles.</p><p>Based on empirical researches, ten hypotheses are formulated and a new model is developed in the dissertation. In addition, the deductive approach is chosen as methodology and quantitative data is gathered with the help of an empirical study of an online questionnaire.</p><p>Eventually, the present research indicates that both Chinese managers and Swedish managers of SMEs are prone to be more transformational than transactional. It also shows that there is no gender influence upon leadership styles. In contrast, culture exerts a little more impact on leadership styles of SMEs in China and Sweden.</p><p>Key words: </p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.</p><p>Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.</p><p>Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.</p><p>I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn. Det är idag omöjligt att säga vilket av dessa alternativ som kommer att vara den bästa lösningen för genomsyn, men allt tyder på att det behövs en klarare och tydligare bild för hur genomsynsprincipen skall användas i praktiken. Det är alltså dags att sätta ned foten om vad som gäller i genomsynsresonemanget, därför att – </p><p>Nullum tributum sine lege.</p>

<p>Studiens syfte är att försöka beskriva Övervakningspanelens eventuella effekt på de bolag på Stockholmsbörsen som fått anmärkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det är för typ av anmärkningar bolagen får, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag får anmärkning. </p><p>Vi började med att söka information om de teorier som vi använder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansåg vara rätt att använda.</p><p>För att uppnå syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska årsredovisningar och kritik från Övervakningspanelen som lett till anmärkning på bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag på Stockholmsbörsens dåvarande A- och O-listor.</p><p>Empiriska fakta analyserades bland annat med hjälp av olika tester i SPSS. Som förklarande faktor till vad som påverkar om bolag får anmärkning eller ej, fann vi att storlek kan vara en förklarande variabel. I den kvalitativa analysen fann vi att alla bolag som fått anmärkning hade brutit mot någon av rekommendationerna från Redovisningsrådet. Några bolag hade dessutom brutit mot årsredovisningslagen och andra rekommendationer. Det framkom i studien att bolagens attityd mot Övervakningspanelens anmärkningar ändrades över tiden. Under det sista året, som studien stäckte sig över, var det fler bolag som tyckte att de verkligen hade gjort de fel som Övervakningspanelen anmärkte på.</p><p>Detta sammantaget tyder på att Övervakningspanelens existens har lett till en mera likriktad och enhetlig inriktning för bolagen. Övervakningspanelen tenderar således att ha någon sorts preventiv effekt på de noterade bolagen på Stockholmsbörsen.</p>

<p>Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta. </p><p>Ett rättsfall som har varit avgörande inom vårt område är RÅ 2002 ref. 53 där Regeringsrätten har fastslagit den viktiga principen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsbeskattning av dyrare egendom och inte det faktiska nyttjandet. Både domstolarna och SKV har gått på riktlinjen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för värdering och inte det faktiska nyttjandet. Då ägare i fåmansföretag har bestämmanderätten över egendomen, blir ägaren ofta beskattad för själva dispositionsrätten även när ägaren inte faktiskt har nyttjat egendomen. Detta leder till att ägaren blir beskattad då det är svårt att bevisa att ägaren inte har nyttjat egendomen förutom när dispositionsrätten varit inskränkt som t ex vid uthyrning till utomstående.</p>

<p>The first of January 2005 all companies listed on a stock exchange within the European Union</p><p>had to implement International Financial Accounting Standards (IFRS) in their annual report.</p><p>But is this regulation for the good or worse and does the benefits outweigh the cost? The goal</p><p>with the regulation is to make it easier for investors, shareholders and other stakeholders to</p><p>make financial decisions, compare domestic as well as international companies at the same</p><p>condition. One of the differences with the introduction of the new regulation is IFRS 3 that</p><p>handles business combination and how goodwill and intangible assets from the acquired</p><p>company should be accounted for. The objectives of our dissertation is to identify those listed</p><p>companies that have made one or more acquisition between the years 2005 to 2006 and</p><p>measure their level of disclosure concerning goodwill and intangible assets through the</p><p>acquisition. We concluded trough the results that positive accounting theory and system</p><p>orientated theory didn’t explain all the verities in the companies’ disclosures. Rather that</p><p>more studies have to be undertaken before the complexity in disclosure can be fully</p><p>explained.</p>

<p>1997 infördes en ändring i ÅRL som innebar att företag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen. BFN har kommit med ett uttalande när det gäller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehålla och att den ska granskas och godkännas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberättelsen. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kvaliteten på granskningen av miljöinformationen utifrån olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi använt en deduktiv ansats och samlat in våra primärdata utifrån den kvantitativa metoden.</p><p>Vi har gjort ett slumpmässigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en Internetenkät. </p><p>Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkänner bristande miljöinformation. Med hjälp av primärdata och statistiska tester kunde vi konstatera att godkännandet av miljöinformationen inte påverkas av faktorerna kompetens, tidspress och prioritering. Vi fann i vår studie att det förekommer att revisorer godkänner bristande miljöinformation.</p>

<p>Foreign exchange risk is inevitable for companies that are involved in international business (in foreign exchange). Many Swedish companies are dependent on international trade and it is, therefore, important that they manage the foreign exchange risk in an appropriate way. Further, there are a variety of techniques available in order to manage the foreign exchange risk. </p><p>The purpose of this dissertation is to describe how mid-corps can manage its foreign exchange exposure. Further, we will evaluate and describe the current foreign exchange activities in two Swedish mid-corps and suggest how their usage of the different methods and instruments can be improved. In order to find answers to our research questions we conducted interviews with two mid-corps. The results of the case study showed that the mid-corps perceive the foreign exchange risk as a major risk in international business, although they do not deal with it as much as they ought to, due to lack of time and knowledge. Therefore, the need should be provided externally from the banks for natural reasons. The companies have a need for currency risk management that must be satisfied. The banks have knowledge and products to satisfy the need, at the same time as it is in their own interest to sell the products and have a financially stable customer base. Hence, a win-win situation would be possible to achieve. </p>

<p>Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna.</p><p> Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete. Teoretiska utgångspunkter för undersökningen är dissonansteorin och Positive Accounting Theory.</p><p> Vi har granskat Skandias årsredovisningar för åren 2002, 2003 och 2004. För att komplettera informationen har kontakt tagits med Skandias lokalkontor i Kristianstad och en intervju genomförts med marknadsområdeschefen. Allmänhetens synpunkter har undersökts genom en enkät som ägde rum i Kristianstad. </p><p> Resultatet av undersökningen visar att Skandias arbete med att återfå sitt anseende har varit omfattande och metodiskt. De har arbetat med att nå ut till allmänheten genom reklam och de har erbjudit sina kunder personlig rådgivning. Undersökningen visar att allmänhetens förtroende för Skandia har ökat sen skandalen tack vare arbetet de lagt ner. Men om det enbart beror på deras återuppbyggnadsarbete kan vi inte fastställa, eftersom det även kan bero på andra faktorer. </p>