<p>In Sweden we have a regulated gambling market which means that there are three gambling companies who are operating under the supervision of the Swedish state. These companies have exclusive rights to the Swedish market, divided between them. AB Svenska Spel is one of them and they control all gambling concerning sporting events and the four casinos in Stockholm, Gothenburg, Malmö and Sundsvall. </p><p>However, since a few years back several Internet-based companies have entered the Swedish market and the competition has become even fiercer in the last years. Due to numerous marketing restrictions the Internet companies have been forced to find new ways to strengthen their brand. The aim of this investigation is to find differences and similarities between the companies marketing. The investigation intends to find how three companies compete and relate to each other and what is done to get advantages against their competitors. </p><p> </p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur de auktoriserade revisorerna påverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lägger ner på vidareutbildning samt hur de gör för att upprätthåller sin kompetens. Vi har använt oss av ett positivistiskt synsätt och utformade en enkät som bestod av nio frågor av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen utgår från intressentmodellen och instituionell teori. Vårt resultat blev att en auktoriserad revisor påverkas av olika sorters påverkan. Den normativa påverkan som en auktoriserad revisor påverkas av beror bland annat på kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler. Den mimetiska påverkan handlar om att man vid osäkerhet försöker härma någon som är framgångsrik inom området. De auktoriserade revisorerna vänder sig till externa specialister. Den tvingande påverkan beror på Revisorslagen och Revisionslagen. För att kunna följa dessa lagar känner de auktoriserade revisorerna ett behov av vidareutbildning.</p>

<p>Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angående revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorerna var rädda att förlora sin självidentitet och relationen till klienten, då lagen förutsatte att de agerar så fort de misstänker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade då de misstänkte att brott förelåg. Vidare studerades olika faktorer som ansågs ha en påverkan på hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, ålder, erfarenhet, etikutbildning och storlek på byrå testades mot revisorernas anmälningsbenägenhet. Detta för att se om det föreligger några skillnader i revisorernas anmälningsbenägenhet. Det visade sig att det förelåg ett starkt samband mellan graden av misstanke och benägenheten att anmäla ekonomiska brott, vilket innebär att revisorer anmäler brott då det misstänker. Däremot fanns det inga samband mellan revisorernas anmälningsbenägenhet vid misstanke om brott och de olika faktorer som tidigare nämnts. Att det inte föreligger några skillnader, innebär att revisorer i allmänhet följer lagen och anmäler vid misstanke om brott. </p>

<p>Titel Lönegaranti – ett incitament till företagsrekonstruktion?</p><p> </p><p>Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng</p><p>Författare Annette Persson </p><p> Jeanette Reslow</p><p>Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,</p><p>statsstöd</p><p>Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. </p><p>Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin. </p><p>Metod Vi har tillämpat den rättsdogmatiska metoden, det vill säga vi vill försöka fastställa gällande rätt med stöd av de auktoriserade källor som metoden anger.</p><p>Slutsats I FrekL finns en avsaknad gällande tidpunktsangivelse och vem som bär ansvaret för när ett rekonstruktionsförfarande skall inledas. Detta kan i sin tur leda till att företagen blir konkursmässiga i onödan, vilket inte var lagstiftarens syfte. Förslagsvis torde ett negativt soliditetsmått vara ett möjligt mätinstrument för när ett rekonstruktionsförfarande skall inledas. Ansvaret för inledandet av en rekonstruktion anser vi torde kunna läggas på styrelsen alternativt revisorn. Klippans inledande av företagsrekonstruktion bestämdes utifrån att det var sannolikt att en nyemission inte skulle gå att genomföra. </p><p>Det har framkommit att lönegarantin var en avgörande faktor för att Klippan skulle klara den inledande finansieringen av rekonstruktionen. Det är således lättare att rekonstruera stora företag, vilket Klippan är bevis för där 650 arbetstillfällen räddades med hjälp av lönegarantin. Utifrån detta torde lönegarantin vara ett incitament till att inleda en företagsrekonstruktion. </p><p> </p>

<p>Sweden joined the European Union in 1995 and since then the competition on the Swedish meat market has become very fierce. The opening of borders resulted in an increased number of foreign competitors which could compete under different terms. Sweden is known to have strict regulations on for example environmental issues, animal care and testing procedures, all which causes a higher price on the final product. The foreign meat producers can take advantage of this though they are not bound to the Swedish regulations and thereby can offer a lower price. Our research problem is that Swedish consumers choose to buy foreign meat instead of domestically produced meat. </p><p>The purpose of this dissertation is to find out the Swedish consumers’ attitudes towards the price difference between Swedish and foreign meat when comparing the quality and value-added. The dissertation is based on consumer behaviour and attitudes in order to find out if domestically produced meat will be competitive in the future in Sweden as well as an export merchandise. This is done through a literature sturdy which consists of secondary sources only. </p><p>It is our conclusion that Swedish meat will stay competitive on the Swedish market but on a lower level. It should be marketers’ priority to turn regular consumers into aware consumers, aware not only of the value-added in Swedish meat but also of the absence of value-added or even “value-taken” in many foreign products. It is our conclusion that Swedish meat will not, in a higher degree, be successful on the international market.</p>

<p>An often mentioned reason for consumers not purchasing from Internet vendors, is the lack of trust. The lack of physical clues and physical interaction in the online environment make it more difficult to establish trust with the consumers. So, it is important for companies to learn how to manage consumers’ trust in e-commerce. Although, building consumer trust on the Internet is a challenge for online vendors. </p><p>The purpose with this dissertation was to get a better understanding of consumer trust in e-commerce. We wanted to find important factors that help to establish consumer trust in e-commerce. These factors guided our empirical research, in which our purpose was to investigate how consumers perceive the importance of some selected factors, for them to feel trust to purchase online. We chose to use a survey as our research strategy and the primary data was collected through a questionnaire. </p><p>We found that there are many factors that help establish trust, which are relevant for the consumers when purchasing online. Security and privacy are factors that are of great importance for the consumers to feel trust, to purchase online. Businesses are not able to directly control the trust their customers feel. They can just build environments that encourage people to feel trust. A marketplace can be trustworthy, but the participants have to feel the trust before the marketplace can be trusted.</p>

<p>Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. </p><p>I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex. per såld enhet. Ett annat kriterier var att engångsersättningar inte kan betraktas som royalty om det är ett på förhand fastställt belopp.</p><p> </p><p>I min andra frågeställning, angående Sveriges beskattning av royalty i dubbelbeskattningsavtal fann jag att det varierar vilken metod man använder för att undanröja dubbelbeskattningen av royalty. Det två huvudsakliga metoderna som Sverige använder är exempt- och credit-avtal. Källskatten som utgår vid creditavtalen varierar mellan länderna. Men skattesatserna varierar i de undersökta länderna mellan 5 % och 20 %. </p><p>I min uppsats har jag även kommit fram till det hade blivit en tydligare och enklare lagstiftning med en definition av royalty. Men anser samtidigt att det inte behövs just nu, då de flesta internationella betalningarna av royalty är hanterade i respektive skatteavtal. Det är precis skillnaden i definition av royalty mellan skatteavtalen som gör att de klassas olika, och dessa skillnader hade funnits kvar även om Sverige definierat royalty. </p>

<p>Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. </p><p>I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex. per såld enhet. Ett annat kriterier var att engångsersättningar inte kan betraktas som royalty om det är ett på förhand fastställt belopp.</p><p> </p><p>I min andra frågeställning, angående Sveriges beskattning av royalty i dubbelbeskattningsavtal fann jag att det varierar vilken metod man använder för att undanröja dubbelbeskattningen av royalty. Det två huvudsakliga metoderna som Sverige använder är exempt- och credit-avtal. Källskatten som utgår vid creditavtalen varierar mellan länderna. Men skattesatserna varierar i de undersökta länderna mellan 5 % och 20 %. </p><p>I min uppsats har jag även kommit fram till det hade blivit en tydligare och enklare lagstiftning med en definition av royalty. Men anser samtidigt att det inte behövs just nu, då de flesta internationella betalningarna av royalty är hanterade i respektive skatteavtal. Det är precis skillnaden i definition av royalty mellan skatteavtalen som gör att de klassas olika, och dessa skillnader hade funnits kvar även om Sverige definierat royalty. </p>

<p> </p><p>Corporate Social Responsibility has been defined as the responsibility towards stakeholders and the society in whole and the expression was founded in the 1950´s. Reporting in corporate social responsibility has been termed corporate social disclosure and has been divided into three areas: environment, ethics and human resources. The aim of this study is to explain variations in corporate social disclosure and the different media used by corporations to communicate these disclosures. A survey was conducted, which included all Swedish corporations listed on the Stockholm Stock Exchange, and all public-owned corporations. The results show that corporate characteristics such as size, industry and profitability can explain some of the variation in social disclosures and also have an effect on the extent and variation of the media used. Public-owned corporations tend to disclose more and use a larger number of channels for their communication. The study also shows that internal factors such as attitudes towards stakeholders and motivation for disclosing have an explanatory power on variations both in disclosures and the use of different channels of communication. </p>

<p>Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. </p><p>Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig. Vi menar att införandet av bolagsstyrningskoder väcker nya frågor kring revisorernas ansvarighet. Detta är oundvikligt och nödvändigt eftersom revisionen spelar en nyckelroll för tilltron till företagens finansiella rapportering. Förtroendet för revisorer bygger på att de agerar professionellt och oberoende i förhållande till såväl redovisningsskyldiga som redovisningsberättigade.</p><p>Studiens syfte har således varit att studera vilka effekter införandet av den svenska bolagsstyrningskoden har haft för revisorerna. För att uppnå detta syfte har vi utformat en modell där vi presenterar de faktorer som kan beskriva effekterna. De faktorer som vi har valt att studera är revisorns ansvarighet, oberoende, agentkostnader, egenintresse samt institutionella omgivning. Studien syftar inte till att utveckla eller korrigera existerande teorier, utan enbart till att studera bolagsstyrningskodens eventuella effekter och orsaken till dessa. För att söka förklaring i och förstå de frågor som ligger utanför agent-principal förhållandet har den institutionella teorin och legimitetsteorin använts som förklaringsansatser. </p><p>Studien omfattar revisorerna till de bolag som, enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal, måste tillämpa den svenska bolagsstyrningskoden. Vi har valt att använda oss av explorativa intervjuer, survey samt djupintervju, som empirisk datainsamlingsmetod. Detta som en del av en triangulering för att se studieobjektet ur olika perspektiv, vilket ökar studiens tillförlitlighet.</p><p>Grundpelaren för vår studie har varit den ansvarighet som skall genomsyra revisorns arbete. Studien visar på att införandet av bolagsstyrningskoden inte har haft några effekter på revisorns ansvarighet. Vi anser att detta är det enda korrekta resultat en studie av denna faktor bör påvisa. Ansvarigheten skall inte kunna påverkas av att ett nytt granskningsområde uppstår för revisorerna. </p><p>Studien påvisar att införandet av bolagsstyrningskoden ej givit effekten att konsultverksamheten som byggts upp kring dess tillämpning anses utgöra ett hot mot oberoendet. En anledning till detta kan vara att i de större bolagen är det inte samma revisionsbyrå som har konsultuppdraget som utför revisionen. Större byråer anser även att professionaliteten inom branschen gör det möjligt att separera konsultverksamheten och revisionen på ett, för klienterna och dess intressenter, tillförlitligt sett. Mindre revisionsbyråer skapar lättare ett beroendeförhållande med revisionsklienten. Ett förhållande som, både internt och externt, kan ses som ett hot mot oberoendet. Stöd för detta finner vi i undersökningen, där respondenterna ifrån de mindre byråerna ansåg att införandet av den svenska bolagsstyrningskoden, och därtill utökade konsultverksamheten, är ett hot mot oberoendet. </p><p>I vår referensram utgick vi från att agentkostnaderna förblir oförändrade, i och med införandet av bolagsstyrningskoden. Detta påstående måste vi nu modifiera till att hävda att agentkostnaderna har ökat, till följd av de konsulttjänster kring tillämpningen av koden som revisionsbyråerna säljer till sina klienter.</p><p>Bolagens arbete med bolagsstyrningskoden resulterar i en årlig avrapportering. För revisorns granskning av dessa rapporter medger bolagsstyrningskodens nuvarande regelverk dock endast ett uttalande om bolagets organisering av den interna kontrollen. Vad som dramatiskt skulle förändra arbetet för revisorn och därtill kopplade arvode, skulle vara om granskningen även skulle innefatta ett revisorsuttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit. Den ökade omfattningen av revisorns granskning skulle leda till betydligt ökade intäkter för revisionsbyråerna.</p><p>Den nyttomaximerande revisorn kan anses ha fått ett nytt hjälpmedel, för arbetet med förvaltningsrevisionen, i form av bolagens styrelserapport om intern kontroll. Bolagens styrelserapporter tillhandahåller revisorn med överskådlig information om hur bolagens olika delar är organiserade. </p><p>Vi anser att kodens nuvarande regelverk ger revisorerna utrymme att använda styrelserapporterna i sitt revisionsarbete, eftersom bolagen endast beskriver sin organisation av den interna kontrollen. Dock bör en framtida revisorsgranskning med efterföljande uttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit, mana till eftertanke i frågan. Vi hävdar att denna situation onekligen kommer att leda till meningsskiljaktigheter mellan revisorns objektiva syn och bolagens subjektiva syn, på hur väl den interna kontrollen fungerar. Detta då bolagens direkt subjektiva syn manifesterar sig i publikationer av bolagsstyrningsrapporter där organisationsbeskrivningen är anpassad efter bolagens uttalande om hur väl den interna kontrollen fungerar och vice versa. Revisorns verifiering av dessa rapporter måste vara helt objektiv och revisorns informationsinsamling skall således vara helt oberoende.</p><p>Granskningen av bolagens styrelserapporter ger effekten att omfattningen av revisionen kommer att öka, då revisorerna har mer att granska. På sikt anser vi dock att omfattningen kommer att minska. Detta som ett led i att bolagen blivit bättre på att dokumentera och rapportera sin interna kontroll; förbättringar som ger arbetslättnader för revisorerna. Arbetslättnaderna kommer att leda till minskade kostnader för revisionsbyråerna, vilket i sin tur påverkar byråernas resultat positivt – ceteris paribus. Ytterliggare påverkan finner vi i att marknaden på sikt kan komma att förvänta sig mer av revisorernas granskning än vad ABL medger. Marknaden kommer att, genom efterfrågan, styra granskningens omfattning och de uttalande som revisorn lämnar; en utförligare och mer transparent revision förväntas på sikt växa fram. </p><p>Självklart påverkar lagar och regler revisorernas agerande, men den huvudsakliga påverkan kommer från marknaden. I ett specifikt uppdrag upplevs bolagens ledning, revisionsutskott och styrelses syn på frågorna kring bolagsstyrningskoden och den interna kontrollrapporten, som de mest påverkande faktorerna. Dock visade undersökningen även på att det framförallt är kollegor inom revisionsbyrån och de diskussioner som förs kring området som har det största inflytandet. Att inom revisionsbyråerna diskutera vad som är rätt eller fel samt vad som är bra eller dåligt, syftar till att nå den tillfredställande nivå på ”tryggheten” som marknaden efterfrågar.</p><p>Vår studie kan inte uppvisa några större effekter på revisorernas arbete hänförliga till införandet av den svenska bolagsstyrningskoden. Den enda direkta påverkan vi kan finna är att omfattningen av revisorns granskning har ökat, dock är det för närvarande sällsynt att bolagsstyrningsrapporter och bolagens styrelserapport om intern kontroll ens blir granskade. Viss reservation kan göras för de antydningarna till samband som analysen av de 15 enkätintervjuerna gav. Den primära effekten som införandet av bolagsstyrningskoden har haft ligger i det, som revisorerna upplever, ökade fokus på intern kontroll hos deras klienter samt en mycket bättre dialog kring revisionsarbetet med bolagens styrelse och ledning.</p><p>Sammanfattningsvis kan effekterna av införandet beskrivas med ett citat från en av våra enkätrespondenter:</p><p>Den har fått bolagen att jobba mer aktivt med den interna kontrollen, mer strukturell dokumentation. Företagen har en mer fungerande riskanalys. Införandet av koden har lett till att företagen mer vet vad den interna kontrollen innebär och det har lett till en bättre kommunikation mellan revisorn och företagen.</p>