<p>Headquarters relocation of Chinese domestic firms within China is a new economic phenomenon in recent years. Domestic firms’ headquarters relocation has a tremendous influence on the economy of the cities and these firms. We believe this phenomenon can be explained by the classical economic rules. The purpose of this dissertation is to find the factors explaining headquarters relocation from the perspectives of internal and external areas of the Chinese firms. On the basis of relevant literature review and our case study of headquarters relocation, a model, which can be used to evaluate the situation of firms that plan to relocate their headquarters, is developed. Two types, seven internal factors and seven external ones, are integrated in our model. To test this model, we have developed two hypotheses, made a questionnaire within Zhejiang province of China and interviewed two managers. The result from the survey indicates that the thirteen factors listed in the questionnaire were considered important. Four factors are the core factors. Meanwhile, the result also shows that, “the different wishes of the most staff to the headquarters relocation”(the staff’s opinions toward relocation differed), need not to be considered to most firms when they make a decision of headquarters relocation. This is a weak factor. Hence, we revise our model to remove this factor. On the other hand, we can see the general analysis of the four core factors in headquarters relocation available still in firms of different industries.</p>

<p>Revisorns arbetsuppgifter är i samhället föremål för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under många år haft för högt ställda förväntningar på revisionen.</p><p>Denna kravfullhet borde även yttra sig i höga förväntningar vad gäller revisionens omfattning. Då många intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebär en totalgranskning, är det därför ett skäligt antagande att dessa vad gäller revisorns väsentlighetsbedömning, kommer kräva en bredare granskning.</p><p>Denna studie skall klarlägga om och hur revisorernas uppfattning av väsentlighet skiljer sig från en av de allra viktigaste intressenternas, nämligen kreditgivarna. Således skall både kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tänkas vara anledningen till dessas anspråksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som påverkar dessas väsentlighetsbedömning, innefattas i vår redogörelse.</p><p>Både revisorer och kreditgivares väsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkät studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjälp av ett statistikprogram.</p><p>Enkäten och testen kunde inte urskilja något förväntningsgap mellan revisorer och kreditgivare. Revisorns bidrag till väsentlighetsbedömningens variationer och avsteg från god redovisningssed, indikerades dock inte bero på revisorns karaktäristik som uttrycktes i uppsatsens hypoteser (dvs. kön, ålder, erfarenhet och yrkesbefattning). Signifikant varians kunde å andra sidan mellan olika revisionsbolag skönjas.</p><p>Våra förslag till lösningar härleddes ur de båda parterna. Information ansåg vi inte i hög grad vad gäller kreditgivare vara nödvändig. En alltför vidlyftig reglering menade vi också också bl.a. pga. intressenternas varierande informationsbehov, vara svår att genomföra. Dels pga variationernan mellan de olika revisionsbolagens bedömningar och tröskelnivåer, förespråkades dock standardiserade sådana. </p>

<p>Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser från redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det är vanligt förekommande att företagen medvetet avviker från rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgångspunkt från sekundärdata i form av årsredovisningar från aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien påträffades en avvikelse från redovisningsrekommendationerna vilket medförde att någon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen ändrade inriktning då vi ville förstå varför avvikelser från redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika när möjligheten finns. Undersökningen ändrades från en deduktiv till en induktiv ansats. </p><p>Den fortsatta undersökningen har sin utgångspunkt i empirin. Vi kontaktade företagaren som gjort avvikelsen och även revisorn i det aktuella fallet kontaktades. Då företagaren inte hade någon kännedom om att en avvikelse var gjord bestämde vi oss för att endast intervjua revisorer. Insamlingen av primärdata skedde i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer med godkända respektive auktoriserade revisorer på stora och små byråer. </p><p>Den empiriska undersökningen visade att det finns en liten koppling mellan avvikelse och storleken på revisionsbyråer. Tre av sex stora revisionsbyråer har gjort avvikelser och diskussioner har förekommit på tre stora byråer. Medan på de små byråerna har varken avvikelser gjorts eller diskuterats. </p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det är som styr revisionsbyråernas val av nyutexaminerade studenter, detta får vi fram genom våra hypoteser samt genom att få fram en profil på nyanställda revisorsassistenter. Vi kommer dessutom att ta fram en profil på sista års studenter på ett civilekonomprogram med inriktning mot revisor/controller. Dessa profiler kommer vi sedan att jämföra med varandra. Jämförelsen gör att vi kan se om det finns likheter/olikheter mellan grupperna. Om studenterna så att säga uppfyller det som revisionsbyråerna efterfrågar. Dock är huvudsyftet med uppsatsen att ta reda på vad det är som styr revisionsbyråernas val av nyutexaminerade studenter. Profilerna på de båda grupperna får vi genom att ställa ett antal frågor i en telefonintervju. Frågorna är utformade för att ge svar på våra hypoteser så att vi kan förkasta eller inte förkasta dom. Till stöd för våra hypoteser har vi funnit argumentation som vi knutit till hypoteserna genom förenklingar av redan befintliga teorier. Då vi använder oss av redan befintliga teorier och hypotesprövningar använder vi oss av en deduktiv ansats vid undersökningen. Vid undersökningen har vi använt oss av ett representativt urval för att kunna generalisera om hela målpopulationen. I analysen har vi testat våra hypoteser för att senare kunna förkasta eller inte förkasta dom och dra slutsatser. Profilen vi fått fram på de nyanställda visar att för att öka dina chanser till anställning som revisorsassistent ska du vara: en kvinna på mellan 25 – 29 år, du ska ha studerat på endast ett lärosäte, ha magisterexamen och uppfylla revisorsnämndens teoretiska krav, dock behöver betygen inte vara höga, du ska ha en koppling till orten där du söker tjänsten och du ska ha arbetat extra inom ekonomi under studietiden, dessutom ska du ha en hög social kompetens och en hög motivation samtidigt som du är en ansvarsfull människa. </p>

<p>Rapporten som du nu håller i din hand är en beskrivande uppsats om den så kallade medicintekniska produktionssektion inom ett företag i medicinteknik . </p><p>Medicinteknisk produktion är en speciell bransch där mängder av regler och förordningar måste följas. Kvaliteten måste vara hög eftersom människor är beroende av utrustningen och produkterna som tillverkas. Olika typer av certifieringar är ett krav från myndigheter och måste införskaffas och följas. Det görs regelbundna kontroller av myndigheter i syfte att se så att allt går rätt till. </p><p>En av de viktigaste faktorerna inom denna typ av produktion är renlighet och hygien, både på produkterna och under tillverkningsprocesserna, men även på personalen som arbetar med de olika arbetsprocesserna inom produktionen. </p><p>Materialet som arbetsstyrkan använder sig av är till största del olika sorter av plasttyper, såkallade polymera material, som formas genom formsprutning och extrudering till färdiga produkter som sedan levereras till någon av företagets kunder.</p><p>Vi har fått följa med in i produktionens hjärta och har fått se hur de olika processerna ser ut. Vi har även fått möjlighet att prata med personal på en avdelning – medicinavdelning, för att få en vidare och bredare syn på hur det egentligen går till på avdelningen, men tittat framförallt som tidigare nämnt på just en produktionssektion inom denna. </p><p> </p>

<p>Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits</p><p>sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i</p><p>Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur</p><p>många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen</p><p>undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av</p><p>redovisningsvaluta.</p><p>Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch</p><p>Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger</p><p>till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från</p><p>intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket. Vi har</p><p>valt att granska årsredovisningar för att öka antalet i målpopulationen.</p><p>Bortfallet var lågt eftersom årsredovisningar är offentliga handlingar och</p><p>lättillgängliga.</p><p>Vi har gjort olika statistiska tester för att leta samband för att förklara val av</p><p>redovisningsvaluta och enligt våra svar finns tendenser till att storleken på</p><p>företaget och revisionsfirma har betydelse för valet av redovisningsvaluta.</p>

<p>Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. </p><p> </p><p>CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet. Tidigare studier av CSR är ofta genomförda inom den privata sektorn. Vi valde därför att granska Sveriges kommunala sektor. Vårt syfte med uppsatsen är att förklara variationen av sociala upplysningar i svenska kommuners årsredovisningar. Utifrån teorierna legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori har vi utformat olika hypoteser. </p><p>Vi har genomfört en totalundersökning av Sveriges 290 kommuner. Vid granskning av kommunernas årsredovisningar har vi haft en checklista till vår hjälp. För att kunna få en bättre översikt av vår data om sociala upplysningar, har vi delat in checklistan i tre områden, vilka är medarbetare, etik och miljö. Informationen från checklistan har sedan analyserats med hjälp av bivariata och multivariata tester. Testerna har genomförts för att pröva våra hypoteser och se om det finns faktorer som påverkar kommunernas redovisning av de sociala upplysningarna.</p><p>Resultatet av analyserna visade på samband mellan de sociala upplysningar kommunerna redovisar och storlek, skattesats, kommunkategori, politisk majoritet samt kommunens ekonomi.</p>

<p>En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. </p><p>För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta. Genom litteraturen kunde vi beskriva revisionsprocessen och efter expertintervjuerna delade vi upp revisionsprocessen i olika delar. Därefter utformade vi en proposition där vi föreslog att könens olika egenskaper kan komma till nytta i olika delmoment av revisionsprocessen. Genom webbenkätundersökningen försökte vi sedan relatera olika egenskaper till olika delar av revisionsprocessen. Godkända och auktoriserade revisorer tillfrågades om vilka egenskaper som krävs under revisionsprocessens olika moment. Då vi bad revisorerna att vara observatörer åt oss, reliabilitetstestade vi resultaten för att kunna avgöra hur trovärdiga observatörer de var.</p><p>Från resultaten kan vi konstatera att könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens moment. I nio av tolv delmoment kan vi statistiskt fastställa att könsspecifika egenskaper är fördelaktiga. Resultaten för resterande tre delprocesser var för osäkra för att kunna fastställa huruvida de väsentligaste egenskaperna är manliga eller kvinnliga. I sex moment är kvinnliga egenskaper mer väsentliga och i de övriga tre manliga.</p>

<p>Tidigare studier har visat att företag väljer tidpunkten för nyemissioner och emitterar när företagsledningen anser att företaget är övervärderat, vilket innebär att aktiesparare betalar ett högt pris för aktierna. Enligt tidigare studier, främst från USA och England, har detta visat sig leda till långsiktiga negativa effekter på aktiekursen. Forskning har även visat att det förekommer redovisningsmanipulation i samband med nyemissioner på den amerikanska och engelska marknaden. Vinster tidigareläggs i ett försök att missleda marknaden att övervärdera aktien och företagsledningen kan därmed sätta en högre emissionskurs. </p><p>Studien har två syften. Det första syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan nyemissioner och aktiekursutveckling i Sverige. Det andra syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisning som tidigarelägger vinster och nyemissioner i Sverige. I studien finns även fokus på faktorn ägarstruktur, vilket är vanligt inom mer redovisningsinriktade studier. Syftet är att förklara att agentens möjligheter till att agera opportunistiskt kan begränsas av ägarstrukturen, vilket kan ha betydelse för emissionsbeslutet, men också för den finansiella redovisningen inför nyemissionen. För detta finner dock studien inget stöd. Jag kan heller inte styrka att det förekommer redovisningsmanipulation eller att redovisningsmanipulation påverkar aktiekursen efter nyemissioner.</p><p>Studien visar dock att det finns en negativ effekt på aktiekursutvecklingen efter nyemissioner i Sverige, men att den avtar efter 1,5 till 2 år efter nyemissionen. Emitterade företag har en genomsnittlig negativ aktiekursutveckling på 24,8 % jämfört med icke-emitterande företag de 2 första åren efter nyemissionen. Studien visar även att branschtillhörighet har inverkan på hur marknaden bemöter nyemissioner.</p>

<p>När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. </p><p>Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient. </p><p>I studien framkom att uppdragsbrevet med dagens utformning och innehåll, där revisorn i princip själv kan välja vad som ska framgå, kan bli intetsägande för klienten. Ett flertal klienter uppger att de inte minns huruvida de skrivit under ett uppdragsbrev eller tycks se det som ytterligare ett dokument som revisorn tillhandahåller. Detta grundas på studien som visar att uppdragsbrevet varken har ändrat klientens uppfattning gällande revisorns uppgifter eller ökat förståelsen för vad revision innebär. Ett välformulerat uppdragsbrev med väsentligt innehåll anpassat för den aktuella klienten ger denna mer information och kunskap om revisionsuppdraget och revisionens begränsningar, följden skulle sannolikt bli ett minskat förväntningsgap. </p><p>Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att klienten inte har blivit mer medveten om vad revision innebär efter införandet av uppdragsbrevet, inte heller tycks förväntningsgapet ha minskat mellan revisor och klient. Därmed har uppdragsbrevet inte haft den inverkan på förväntningsgapet som FAR förutsåg, utan endast blivit en formalitet.</p><p> </p>