<p>Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. </p><p>Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell.</p><p>Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist. </p><p>För att myndigheterna i en stat ska kunna få denna information krävs samarbete mellan länderna inom EU. Genom lagstiftning och direktiv har myndigheterna stöd för detta. Många länder har även ingått skatteavtal med så kallade skatteparadis om att utbyta information. </p><p>Direktivet 77/799/EG ger stöd för att det ska finnas ett informationsutbyte vad gäller uppgifter, som verkar relevanta för en riktig beskattning av inkomst och kapital som innebär en skatteminskning för en stat. 2003 antogs direktivet 2003/48/EG som innebär att länderna inom EU ska ha ett automatiskt utbyte av information mellan skattemyndigheterna i respektive medlemsstat. Direktivet omfattar endast sparande i form av räntebetalningar för fordringar. Luxemburg, Österrike och Belgien tar, istället för att automatiskt utbyta information om räntebetalningar, ut en källskatt.</p><p>Det är den starka banksekretessen som har gjort det möjligt för medborgare att placera sitt sparande i en annan stat än där han har skatterättligt hemvist och därmed kunna undkomma beskattning. Sverige har inte en banksekretess av den typen som finns i skatteparadisen. Många av EU länderna utövar påtryckningar på de europeiska skatteparadisen, vilket kommer att leda till ett bättre informationsutbyte. </p><p>Slutsatsen man kan dra är att medlemsstaterna inom EU är skyldiga att utlämna information. Länderna inom EU ska samarbeta för att minska skattebortfallet. Detta eftersom direktiven och skatteavtalen ger myndigheterna utvidgade möjligheter att inhämta information utanför sitt lands gränser. Det går inte att undkomma att beskattas på räntor från sparande i ett annat EU land och myndigheterna har stöd i direktiv och lagstiftning för att utbyta sådan information. En myndighet i en EU stat behöver inte konkreta bevis på att en person inte har deklarerat sitt sparande i utlandet utan att det räcker att de endast misstänker detta. </p>

<p>Law and regulations regulate the auditors’ independence. An auditor should not only be independent in general, but independence in fact and independence in appearance. However, the regulations do not specifically describe how to act independence. It is the concerns of the auditor were he puts his limit for the independence. The main purpose of this study was to explain the Swedish auditors’ independence regarding gifts and relations with the auditor’s client. </p><p> We used an online questionnaire in our survey. A sample of 526 auditors was chosen to represent the Swedish auditors. We wanted to observe how different groups of auditor concern about gifts and relations with the clients, why we classified the auditors in six different dependent variables such as gender, education, experience, firm size, fee size and province. </p><p> The results showed that fee size affects the auditors’ tendency to accept gifts and have a relationship with the clients. Auditor tends to accept more gifts and have a closer relationship with clients who generate smaller fee. The study also showed that firm size affects the auditor’s tendency to have relationship with their clients. The big four are better inclined to have closer relationship with their clients than smaller firms. </p>

<p>Titel: Obegränsat skattskyldig vid utflyttning från Sverige</p><p>Ämne/kurs: Beskattningsrätt, Examensarbete, HA6035, 15 HP</p><p>Författare: Adnan Elkaz</p><p>Handledare: Bengt Åkesson</p><p>Nyckelord: Obegränsat skattskyldig, Väsentlig anknytning, Anknytningsmoment</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka när en person blir obegränsat skattskyldig trots att han är utflyttad från Sverige. Uppsatsen behandlar väsentlig anknytning som är ett centralt begrepp. En person blir obegränsat skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har väsentlig anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag även tagit upp de fall där personen inte får väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte är obegränsat skattskyldig här.</p><p>En person som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige. Då är han skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrån dessa kommer. Man måste observera det skatteavtal som Sverige slutit med det andra landet och som kan påverka beskattningen. Oavsett vad som gäller enligt skatteavtalet så måste man lämna uppgifter om alla inkomster till Skatteverket i en ev. deklaration. Obegränsad skattskyldighet innebär att man måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet. Huruvida en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige avgörs genom en sammanvägning av ett antal anknytningsfaktorer. Dessa kan man läsa om i uppsatsen och det redogörs för varje anknytningsfaktor och hur de påverkar en persons skatterättsliga status.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka klarlägga rättsläget kring vissa ränterättsliga problem. Problemställningen har således främst kommit att handla om Räntelagen, en dispositiv lag som reglerar både tidpunkten för och omfånget på dröjsmålsräntan som skall utgå i olika situationer. Av de tillgängliga rättskällorna var rättspraxis den mest viktiga .I uppsatsen kunde med hjälp analys av ett sådant bla vissa avsteg från Räntelagens § om avkastningsränta anas. § 4 st. 2 fanns också inte tillämplig i fallet av oklara proprieborgensförhållanden. Genom vidare analys kunde det också konstateras att jämkningsmöjligheterna enligt Avtalslagen 36 § är stora vid förändrade förhållanden</p>

<p>Har ni egentligen någon aning om hur mycket svenska folket satsar på spel och lotterier i Sverige? Tror ni på att under år 2006 omsatte svenska lotterier ungefär 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det är därför av stort intresse för samhället att få veta hur vinster från alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen är att beskriva var gränsen går för vad som är en skattefri vinst från lotteri och vad som är en skattepliktig inkomst av tjänst för privatpersoner. Gällande rätt har tolkats utifrån förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § säger att vinster i svenska lotterier är skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet. Lotteri är när en eller flera deltagare kan få en vinst som är till högre värde än vad de övriga deltagarna kan erhålla exempelvis gissning, kortspel, lottning, vadhållning och liknande. Vid bedömning om det är ett lotteri är det inte bara slumpen som avgör utan även verksamhetens allmänna karaktär. Det klassas som tävling om ett prestationsmoment krävs för att vinna. Prestationsmoment är det om vinnaren bedöms för sin individuella prestation enligt redan bestämda grunder och utgången får inte påverkas av slumpen. Det förekommer även en kombination av slump och prestation. Det ses som en tävling om slumpmomentet föregår prestationsmomentet och ett lotteri om prestationsmomentet föregår slumpmomentet. Det kan ses ett tydligt mönster i hur domstolarna gör sina bedömningar. Domstolarna börjar med att reda upp om tävlingen beror på slump eller prestation eller om det rent av är en kombination av dessa. De tar inte bara hänsyn till den större eller mindre graden av slump utan hänsyn tas även till den allmänna karaktären. Domstolarna använder sig av vad aktuell doktrin säger vid sina bedömningar. I uppsatsen har det uppenbarat sig att de olika instanserna i det enskilda rättsfallet inte är eniga. Av de nio aktuella rättsfallen är det endast i tre rättsfall som samtliga instanser gör samma bedömning. Det förekommer även skiljaktighet inom instanserna. Det är i uppsatsen svårt att göra bedömning om var gällande rätt sätter gränsen mellan inkomst av tjänst och ett lotteri. </p>

<p>Titel: Skatteflyktslagen- tillämplig utifrån gällande rätt?</p><p>Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt, 15 poäng, HA6035</p><p>Författare: Kadir Ademovski </p><p> Henrik Ekström</p><p>Handledare: Bengt Åkesson</p><p>Nyckelord: Skatteflyktslagen</p><p>Sammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer även att redogöra för närliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer även att skildra två metoder av åtgärder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas. </p><p> Vårt syfte med denna uppsats är att förklara innebörden av skatteflyktslagen och se om den är tillämplig utifrån gällande rätt. </p><p> Utifrån rättspraxis skall vi se om lagen får sin tillämplighet på skatteflyktsområdet. Även om lagen går att tolka kan det uppkomma svårigheter för domstolarna att avgöra om rekvisiten är uppfyllda i lagen eftersom det uppstår skiljeaktigheter. Vår slutsats blir att skatteflyktslagen skall finnas kvar som stöd för skatteskyldiga. För att lagen skall bli mer effektiv krävs delvis mer innehållsrika kommentarer från domstolarnas sida samt att det fjärde rekvisitet måste bli mer tolkningsbar.</p>

<p>Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. </p><p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. </p><p>För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.</p><p>Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna. Inga av omständigheterna i ett specifikt fall ska bedömas isolerat från varandra utan det helheten som är väsentlig att titta på vid ett avgörande om någon ska anses verksam i betydande omfattning. Vad som framgår i denna utredning är att en begränsad arbetsinsats är möjlig utan att delägaren ska anses vara verksam i betydande omfattning. Hänsyn ska tas till att arten och omfattning av arbetsuppgifterna i relation till verksamheten. Denna möjliga arbetsinsats påverkas av exempelvis om bolaget har en extern VD, antalet styrelseledamöter, uttag av marknadsmässig lön, hur stor möjlighet delägaren har att ensamt påverka bolagets vinstgenerering och delägaren befattning. Typen av verksamhet är ännu en omständighet som påverkar delägarens möjliga arbetsinsats. </p>

<p>Syftet med min uppsats är att beskriva effekterna av att det införs en skattereduktion på hushållsnära tjänster. I uppsatsen har det använts både teori och empiri för att försöka att beskriva en enskild händelse. Jag försöker att beskriva vad effekterna blir nationellt, om det är skillnader i olika regioner samt vilken målgrupp som berörs av skattereduktionen. För att kunna göra det på bästa sätt var det nödvändigt att använda sig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Användningen av primärdata och sekundärdata har krävts för att kunna ge en heltäckande bild över effekterna av skattereduktionen. Det har även utförts fyra ostrukturerade intervjuer via telefon och e-mail med entreprenörer inom branschen hushållsnära tjänster. Slutsatsen av mitt arbete visade sig vara att nationellt sett har effekterna av införandet av skattereduktion på hushållsnära tjänster varit positiv. Den hushållsnära branschen har en ökning av nystartade företag på 80 procent. Det är stora regionala skillnader i ökning av företag. Det är storstads regioner som ökar mest både som köpare av tjänsterna och av nystartade företag. Målgrupper som visar intresse av att köpa hushållsnära tjänster finns i nästan samtliga samhällsklasser men det är barnfamiljer, höginkomsttagare och högutbildade som är den största kundgruppen.</p>

<p>Studien utreder tillämpningen av korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL vad avser räntor på krediter mellan koncernbolag med olika hemvistländer. Som grund för arbetet presenteras bl a 13 rättsfall, som belyser olika aspekter av problematiken. Den ändring av det aktuella lagrummet som genomfördes 1983 ges också betydande utrymme i framställningen. Materialet har delats upp med avseende på 1) skillnaden mellan lån och aktieägartillskott, 2) marknadsmässig nivå på räntan samt 3) affärsmässiga skäl till avvikelse från marknadsmässiga villkor. Den efterföljande analysen berör bl a hur misstag i bokföringen hanteras, hur marknadsmässiga villkor fastställs när ett avtal inte hade varit möjligt utanför koncernförhållandet och hur referensräntor fastställs. Vidare behandlas ingående hur lagändringen 1983 påverkat rättsläget.</p>

<p>tillämpas vid en skalbolagsavyttring.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av den rättdogmatiska metoden vilket innebär att vi kommer att tolka gällande rätt.</p><p> Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna påverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer särskilda skäl, vad anses vara särskilda skäl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, även benämnt den så kallade ventilen, kan tillämpas.</p><p>De olika situationer som nämns i propositionen 2001/02:165, så som generationsskifte, FoU, utlösen av delägare med flera, kan även tolkas som särskilda skäl till när ventilen kan tillämpas. Vid bedömning av om ventilen är tillämpbar genomförs en prövning där skälet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas. Trots att propositionen 2001/02:165 nämner ett flertal olika situationer som bör undantas från skalbolagsreglerna så är inte alla undantagen juridiskt prövade. Den situation som är mest prövad är intern aktieöverlåtelse. Enligt dom är intern aktieöverlåtelse ett godtagbart undantag dock poängterar SKV att ventilen inte per automatik är tillämpbar. Ventilens tillämpningsområde är relativt oprövat och därav är det svårt att bedöma om lagen är rätt utformad. Då ingen större lagändring har skett under de senaste 6 åren kan detta tolkas som att lagen uppfyller sitt syfte</p>