<p>Deviant workplace behavior has become an important problem of today’s</p><p>businesses as it has both financial impacts and social and psychological effects on</p><p>the organization. Therefore, it is a very important, but not very common research</p><p>area. There is no research done on the nature of workplace deviance in terms of</p><p>country culture; thus, it is interesting to explore country culture effects on deviant</p><p>workplace behavior.</p><p>The main purpose of this study is to investigate how country culture influences</p><p>deviant workplace behavior. Firstly, we developed the link between the cultural</p><p>diversity and deviant workplace behavior theories referring to the literature review</p><p>and then we established the hypotheses which were tested in the survey of</p><p>business students from different countries. This investigation led to the</p><p>conclusions and solutions of the research problem.</p><p>The research revealed that cultural similarities can explain deviant workplace</p><p>behavior. Our study was limited to two countries, Poland and France, which</p><p>represent two different blocks of Europe, Eastern and Western. These countries</p><p>were chosen because they are economically and historically different, thus, they</p><p>are linked with different prejudices about deviant behavior tendencies. However,</p><p>culturally they are very similar. This research has identified the patterns of</p><p>deviance in these countries and has contradicted the prejudice about the deviance</p><p>inclinations in Western (France) and Eastern (Poland) Europe. As this study</p><p>focused on two countries, future research findings should be verified with studies</p><p>on other countries.</p><p>This research will have both a theoretical and practical value. The theoretical</p><p>value was created by connecting two research areas: deviant workplace behavior</p><p>and cultural diversity theories. The practical value can be explained by a growing</p><p>number of multinational enterprises and increasing internationalization of</p><p>business environment. Thus, knowledge about possible trickery and its patterns in</p><p>different cultures has increasing demand and value for companies in the global</p><p>community.</p>

<p>When a company moves to a foreign market, it must learn how to deal with that market’s particular culture. A country’s culture can mean its language, religion, norms and so on. A company needs to take many different factors into account when moving to a foreign market and certain markets are riskier than others. If a Swedish company would expand to Norway, there may not be that many cultural differences, but if the new market is South Africa for example, then certain questions regarding cultural differences would come up.</p><p>The purpose of this dissertation is to find out more about Swedish companies’ problems with cultural differences in emerging markets. This is done through research concerning secondary and primary data. The secondary data came from literature on the topic, and the primary data come from interviews with Swedish companies that have moved into emerging markets. We base the research on case studies involving two Swedish companies, Culinar and Bong Ljungdahl. These two firms expanded in to Eastern Europe while the region was going through a period with high growth, thereby making most of the countries emerging markets. The aim is to see how these two companies dealt with the issues concerning cultural differences when they arrived at the foreign market.</p>

<p>Companies’ responsibility beyond just making profit has been given extra focus in recent years. The debate on whether Corporate Social Responsibility (CSR) is a choice or a necessity for global companies made us interested in the subject and the research on how companies actually deal with the issues. The implementation of CSR within an organization is an important element for companies today. </p><p>The purpose of our dissertation was to identify and explore the different steps in the CSR implementation process, with the intention to create an alternative CSR implementation model that could be utilized by organizations as guidelines when implementing CSR within their organization. Primarily a theoretical review was conducted and a CSR implementation model was created. From this model nine propositions were developed and tested in our empirical analysis.</p><p>Semi-structured interviews were conducted with three Swedish companies and one CSR expert.</p><p>The main findings show that the CSR implementation process is a complex process that needs to be integrated in every part of the organization and in the daily activities in order to be successful. The CSR implementation process should also be seen as an ongoing and never-ending process, rather than a strategy implementation with an evident beginning and ending.</p>

<p>How the running and controlling goes, vary on different municipalities, depending how the organization is constructed and what is being prioritised. There exist laws and directives which the businesses have to follow, but beyond this the organisations are quite free to prioritise and to decide what the best is for the community as a whole unit. The municipality has access to different tools which purpose is to help them running the organization as good as possible, so they can create a well-operated business. This is very important, regarding that the tax money should be spent in an effective way, and be able to do so it is required good and well-functioned system of control.</p><p>A big change has happened when the instrument BSC (Balanced Scorecard) was introduced in certain municipality. In this essay the focus lies on two municipalities, Vellinge and Kristianstad. Our purpose with this research is to examine which effects the introducing of BSC has had on the municipalities. There has also exist some interest to see if there are any special factors that makes the BSC look different in both units. The data collection is build upon interviews that has been carried out in Vellinge and Kristianstad. Economics and responsible of the operation has been interviewed, since they have given us a lot of information regarding our subject. With help of our theoretic underframe which takes up the theory behind BSC and NPM, we have been able to analyse similarities and differences between the municipalities. Vellinge and Kristianstad municipalities have different qualifications with the formation and the using of BSC. It can be mentioned for example that Vellinge is a relative small municipal and less people is involved in the process. That leads to their BSC is quite detailed and thoroughly. Further, there are some tendencies that the municipality is new thinking, when they run some of the organization on contract. Kristianstad is in contrary a big municipality, which has led to that the management decides how the formation of the BSC shall look and the municipality can been seen as a little bureaucratic controlled. They run most of the organization inside the municipality, on the contrary to Vellinge. Our conclusion is that the size of the municipality matters, concerning the effects of BSC. Is the municipalities smaller and has a more flat organization, there is a possibility that the implementation of BSC goes quicker and smoother.</p>

<p>Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar. Vi har valt att i uppsatsen studera denna problematik närmre. </p><p>Fokus i arbetet ligger på den datorstödda revisionsmetodiken som är en del av en strukturerad process, samt hur denna påverkar revisorernas subjektiva bedömningar. Datorstöd har under senare år fått en betydande roll inom revisionsarbetet. Vår studie syftar till att beskriva och analysera hur fyra revisorer uppfattar att deras subjektiva bedömningar har påverkats av datorstödd revisionsmetodik. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer.</p><p>Det empiriska materialet tyder på att datorstödd revisionsmetodik inte har någon direkt negativ påverkan på de subjektiva bedömningarna. Respondenterna framhåller snarare positiva påverkansfaktorer som exempelvis att information som tidigare krävde en subjektiv bedömning har blivit möjliga att utvärdera objektivt då teknisk bevisning har blivit mer tillgänglig. </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vilka prioriteringar gör redovisningsstudenter vid val av arbetsgivare och vet de personalansvariga vad studenter anser är viktigt? Inom de närmsta åren kommer samhället att undergå ett stort generationsskifte, p.g.a. att en stor grupp människor uppnår pensionsålder – ett faktum som ställer höga krav på arbetsgivarnas förmåga att lyckas marknadsföra sin arbetsplats som attraktiv för att i framtiden kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Samtidigt kommer allt fler högutbildade människor att förenas med arbetslivet under de kommande åren, vilket kan ses som en anledning till att högskolestudenter ställer höga krav på sin blivande arbetsgivare.</p><p> Genom användningen av tidigare studier prövar vi om redovisningsstudenterna har samma preferenser som andra studenter när de kommer till att välja arbetsgivare. Därefter utreder vi om det förekommer några skillnader beroende på vilken årskurs som redovisningsstudenterna går i. Då vi utgår från befintliga teorier om människors olika behov samt litteratur om förväntningsgap utforskar vi även om det finns ett rekryteringsgap mellan redovisningsstudenter och personalansvariga på revisionsbyråer.</p><p>Resultatet av studien tyder på att redovisningsstudenter och andra studenter har samma preferenser vid val av arbetsgivare. Vi kan konstatera att skillnader finns mellan redovisningsstudenterna i de olika årskurserna. Däremot kan vi inte påvisa att det finns ett rekryteringsgap.</p>

<p>Vi har under vår studietid blivit informerade om de formella skillnaderna mellan</p><p>en revisorsassistent och en godkänd/auktoriserad revisor, men inte de faktiska</p><p>skillnaderna. Syftet med denna uppsats var att få en bild över vilken roll</p><p>professionen spelar för anställda på de stora svenska revisionsbyråerna.</p><p>Det fanns inte tidigare studier som stämde överens med vår frågeställning vilket</p><p>innebar att vi hade ett induktivt tillvägagångssätt. Med hjälp av det insamlade</p><p>materialet från empirin kunde vi sedan dra slutsatser. Empirin samlades in genom</p><p>intervjuer med en anställd från varje av de stora byråerna och vi kunde därmed</p><p>skapa oss en uppfattning hur professionen skiljer sig åt de olika revisionsbyråerna</p><p>emellan, med utgångspunkt från olika forskares professions- och statusteorier.</p><p>Vi kan konstatera att professionens roll för anställda på de stora svenska</p><p>revisionsbyråerna varit betydligt mindre än vi trodde på förhand och istället är det</p><p>interntitlarna tillsammans med status som spelat den största rollen.</p>

<p>För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnämnden påbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebär att företagen delas in i fyra kategorier beroende på deras storlek, där varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindre</p><p>byråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag. Genom att använda en kvalitativ informationsinsamlingsmetod genomförs intervjuer på diverse revisionsbyråer. Våra viktigaste slutsatser är att en förenkling inte alltid behöver innebära en förenkling och att anpassning inte har skett i någon väsentlig grad. En tredje viktig slutsats som har uppkommit är att revisorers arbete inte kommer att förändras på grund av projektet. En hypotes om att de större byråerna skulle kunna vara trendsättare vid förändringar har visat sig vara oriktig då de mindre byråerna visade sig vara de som lägger ner mest energi på projektet. Ett intressant ämne att forska vidare inom kan vara att studera hur de företag som är på den osäkra gränsen mellan K2 och K3 kommer att välja kategori. Ett annat forskningsområde kan vara att studera om uppfattningen att anpassa sig kommer att se annorlunda ut efter det att ”SAMROB” utredningen är klar. Denna studie kan användas till att bevisa att teorin inte täcker in den dynamiska miljö som förekommer i alla företag, denna kan dessutom skilja sig mellan olika företag. Vidare kan studien även användas för att göra en jämförelse mellan dagens och framtidens anpassningar till k-projektet.</p>

<p>Antalet hästar ökar kontinuerligt i Sverige och därmed ökar även handeln med dessa. De flesta köp sker utan några problem men i en del fall uppstår komplikationer då hästen inte uppfyller köparens förväntningar. Eftersom det vid ett hästköp ofta rör sig om betydande belopp är det av största vikt för köparen att hästen kan användas till det avsedda ändamålet. Ett felaktigt köp kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för köparen och kan sluta med en tvist med säljaren. Köparen kan endast med framgång åberopa de fel som varit dolda vid köpet. Syftet med denna uppsats är därför att få en bild av hur rättsläget ser ut när det gäller bedömningen av dolda fel vid hästköp.</p><p>Uppsatsen har behandlats enligt rättsdogmatisk metod vilket innebär att jag har tolkat och systematiserat ett rättsligt material i syfte att fastställa gällande rätt. De rättskällor jag har använt är lagstiftning, rättspraxis och doktrin.</p><p>Vid bedömningen om ett fel kan anses vara dolt måste utredningen först riktas in på om ett fel överhuvudtaget är för handen. I nästa steg avgör man således om felet kan betraktas som öppet eller dolt. Här har omfattningen av köparens undersökningsplikt stor betydelse. Hur långtgående denna är beror på vad som har framkommit i dialogen mellan parterna, liksom om det funnits skäl till ytterligare undersökning av hästen. Något som framkommit är att Högsta domstolen dels tar hänsyn till hur pass synligt felet är och dels vilken ansträngning köparen skulle behöva företaga för att upptäcka felet. De fel som har varit lätta att upptäcka och som varit ytliga kan i de flesta fall inte betraktas som dolda. Svaret på frågan om när ett dolt fel föreligger vid köp av häst blir därför att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet.</p> / <p>The number of horses are continuously increasing and consequently the trade with horses simultaneously increases. Almost every trade is made without any complications, but sometimes problems arise when the horse does not fulfil the buyer's expectations. Since the purchase price often is considerably high, it is of utmost importance that the horse can be used for the intended purpose. A defect may cause significant financial repercussions for the buyer and may lead to a dispute with the seller. In this case the buyer can only successfully refer to the defects that can be considered as hidden. The purpose of this thesis is  to get a sense of the legal situation in case of hidden defects in the purchase of horses.</p><p>The essay has been treated according to legal dogmatic method, which is used to interpret and systematize the legal materials in order to determine the legal situation. I have studied the various sources of law such as legislation, legal cases and doctrine.</p><p>When assessing whether an defect can be considered to be hidden one must first take into account whether there is a defect at all. The next step determines whether the defect can be regarded as open or hidden. The extent of the buyers investigation has a major role. The influence of this depends on what has transpired in the dialogue between the parties, as if there were grounds for further investigation of the horse. The Supreme Court considered that defects that can easily be detected and that may have been superficial in most cases not be considered as hidden. The answer to the question of when a hidden fault exists in the purchase of horses is that it depends on the specific circumstances of the case.</p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist. För att myndigheterna i en stat ska kunna få denna information krävs samarbete mellan länderna inom EU. Genom lagstiftning och direktiv har myndigheterna stöd för detta. Många länder har även ingått skatteavtal med så kallade skatteparadis om att utbyta information. Direktivet 77/799/EG ger stöd för att det ska finnas ett informationsutbyte vad gäller uppgifter, som verkar relevanta för en riktig beskattning av inkomst och kapital som innebär en skatteminskning för en stat. 2003 antogs direktivet 2003/48/EG som innebär att länderna inom EU ska ha ett automatiskt utbyte av information mellan skattemyndigheterna i respektive medlemsstat. Direktivet omfattar endast sparande i form av räntebetalningar för fordringar. Luxemburg, Österrike och Belgien tar, istället för att automatiskt utbyta information om räntebetalningar, ut en källskatt. Det är den starka banksekretessen som har gjort det möjligt för medborgare att placera sitt sparande i en annan stat än där han har skatterättligt hemvist och därmed kunna undkomma beskattning. Sverige har inte en banksekretess av den typen som finns i skatteparadisen. Många av EU länderna utövar påtryckningar på de europeiska skatteparadisen, vilket kommer att leda till ett bättre informationsutbyte. Slutsatsen man kan dra är att medlemsstaterna inom EU är skyldiga att utlämna information. Länderna inom EU ska samarbeta för att minska skattebortfallet. Detta eftersom direktiven och skatteavtalen ger myndigheterna utvidgade möjligheter att inhämta information utanför sitt lands gränser. Det går inte att undkomma att beskattas på räntor från sparande i ett annat EU land och myndigheterna har stöd i direktiv och lagstiftning för att utbyta sådan information. En myndighet i en EU stat behöver inte konkreta bevis på att en person inte har deklarerat sitt sparande i utlandet utan att det räcker att de endast misstänker detta.</p>