<p>Syftet med denna uppsats var att studera gränsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vårt syfte använde vi oss av den så kallade rättskälleläran vilket innebär att vi läste lag och förarbetena till dessa. Vidare läste vi även rättsfall och doktrin. </p><p>Efter att ha studerat rättskällorna insåg vi att lagen är väldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Därför fick vi koncentrera oss på vad praxis säger. Utifrån den praxis vi studerat kunde vi se att det inte finns någon klar gräns mellan en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Vi har kunnat se en klar tendens till att det mesta godkänns av SRN, när överlåtelsen inte godkänns av SRN saknas de formella förutsättningarna. </p><p>Vi har sett att de förändringarna som gjorts från gammal praxis till dagens lag har lett till att det är lättare att få en tillgång klassad som en verksamhetsgren vid en underprisöverlåtelse. Vi har även funnit att gällande lag och nuvarande praxis motsäger varandra.</p><p>Slutligen har vi presenterat vad vi anser som gällande rätt. </p>

<p>Uppsatsen syfte har varit att utreda om det skattemässigt råder avtalsfrihet avseende resultatfördelningen i handelsbolag och kommanditbolag. Om så inte är fallet skulle utredas på vilka skatterättsliga grunder hinder för den civilrättsliga fördelningen föreligger.</p><p>Efter en sammanfattande analys av rättsläget, kan konstateras att det generellt inte går att utforma vilka avtal som helst kring resultatfördelning i ett handelsbolag. I rättspraxis är dock grunderna, på vilka rätten valt att underkänna avtal av detta slag, osäkra. Det framgår att rätten ofta underkänner avtal om resultatfördelning på de grunder att fördelningen är affärsmässigt omotiverad, orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Resultatet fördelas, i fallet av ett underkänt avtal, av rätten efter skälighet. Rätten väljer ofta att göra fördelningen i förhållande till varje bolagsmans arbetsinsats, kapitalinsats eller risktagande.</p><p>Det underkännande som görs av rätten, sker enligt oss på vaga grunder då termer som exempelvis ”affärsmässigt omotiverat” varken finns förankrade eller definierade i lagstiftningen. Därmed äventyras rättsäkerheten. Men om det är den fördelning som rätten gör som eftersträvas av samhället anser vi att det borde framgå av såväl den civilrättsliga som skatterättsliga lagstiftningen. Vårt förslag blir därför att ändra båda dessa lagars lydelse så att det framgår att resultatet skall fördelas enligt något av dessa tre rekvisit; arbetsinsats, kapitalinsats eller risktagande. Därmed inskränks till viss del den fria avtalsrätten.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.</p><p>När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren. Friskrivningsklausuler leder ofta till att riskfördelningen mellan leasetagare och leasegivare är ojämn, det största riskansvaret brukar åligga leasetagaren.</p><p>För att kunna genomföra uppsatsens syfte har vi använt den traditionella rättsdogmatiska metoden. Eftersom det inte förekommer någon lag om finansiell leasing, har vi lagt stor vikt vid att belysa ett standardavtal och dess innehåll. </p><p>Sammanfattningsvis anser vi att det är behövligt med antingen lagstiftning eller tydligare informationsplikt när det gäller leasingavgiften och friskrivningsklausuler vid avtal med en leasetagare som är en mindre näringsidkare. Däremot när det gäller gränsdragningsproblematiken tycker vi det inte är behövligt med förändringar, eftersom det förekommer tydliga riktlinjer var gränsen mellan leasing och avbetalningsköp dras.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet är att undersöka gällande rätt, befintlig lagstiftning och utifrån dessa se hur domstolen värderar gärningspersonens uppsåt. Jag vill även se hur uppsåtet i sin tur påverkar straffpåföljden. En komplikation jag även stötte på var vilken bestraffningsrätt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur är det förankrat i lagen, rättssäkerheten och i demokratin? </p><p>Metod </p><p>Jag kommer att tolka och systematisera gällande rätt utifrån rättsdogmatiken, med utgångspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmänna rättsläran.</p><p>Slutsats </p><p>Jag kom fram till att det råder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillämpas är att anse som gällande rätt. När domstolen värderar gärningspersonens uppsåt tillämpas inte doktrinen, istället finns det processuella tillvägagångssätt, för att uppnå en neutral hållning i uppsåtsprövningen. De subjektiva rekvisiten tillämpas inte och borde heller inte prägla doktrinen.</p><p>Dessutom har jag försökt att belysa skattetilläggets roll med hänsyn till rättssäkerheten, efter att Europadomstolen och HD har fastslagit att skattetillägget är att betrakta som ett straff, och inte en avgift. Skatteverket är inte en bestraffande organisation, ändå har Europadomstolen och HD fastställt att skattetillägget är ett straff. Jag anser att legalitetsprincipen och rättssäkerheten förloras genom ett sådant förfarande. </p>

<p>I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svårt skuldsatta personer att inom en femårsperiod bli skuldfria. </p><p>I denna uppsats är avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krävs för att erhålla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gäldenärens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att få en aktuell syn på skuldsaneringslagen och dess tillämpning har några samtal gjorts i närområdet. Samtalen gjordes utifrån en samtalsguide och avsikten med samtalen var att få olika yrkesgruppers syn på tillämpningen av skuldsaneringslagen.</p><p>Tanken bakom lagen när den kom var att den skulle användas strikt och det skulle vara svårt att uppnå skuldsanering. Efterhand som lagen tillämpats har en praxis utvecklas och det som kom fram i mina samtal är, att det är lättare att få igenom skuldsanering idag än när lagen kom. Statistik ifrån KFM visar att år 2003 gick 38 % av de avslutade målen igenom med skuldsanering hos KFM, medan motsvarande siffra för år 2000 var 31 %. En anledning till detta kan vara att ansökningarna idag uppfyller lagens rekvisit på ett bättre sätt än de gjorde för några år sedan.</p><p>I en pågående utredning är förslaget att steg ett ska plockas bort p.g.a. att det uppfyller ingen egentligt funktion. Det har visat sig att borgenärerna mer eller mindre av rutin säger nej till skuldsanering i steg ett. Ett annat förslag i samma utredning är att KFM ska få befogenheten att besluta om tvingande skuldsanering. Rättsläget kommer förmodligen inte förändras om detta förslag går igenom eftersom TR idag i väldigt stor utsträckning följder resultatet i den utredning som KFM gjort. Möjligheten att överklaga till TR ska kvarstå.</p><p>En möjlighet att stärka gäldenärens position vore att införa en tvingande avrådningsplikt i samband med prövningen av krediter. Det skulle innebära att borgenärerna enligt lag blev skyldiga att skriftligt avråda en kredit som gäldenären inte har ekonomiska möjligheter att klara av. </p>

<p>Syfte</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att utreda vilken undersökningsplikt som kan åläggas en skattskyldig person som yrkar avdrag för ingående mervärdesskatt.</p><p>Metod</p><p>I denna uppsats har jag valt att arbeta utifrån en rättsdogmatisk inriktning, vilket innebär att jag tolkar och systematiserar gällande rätt utifrån ett sammanhängande och etiskt riktigt sätt.</p><p>Slutsats</p><p>Jag har inte kunnat uppnå syftet med min uppsats, att utreda vilken undersökningsplikt som kan åläggas en skattskyldig person som yrkar avdrag för ingående mervärdesskatt. Det finns ingen litteratur om ämnet, och det är heller inte reglerat i lag eller praxis, och det därför är svårt att dra en trovärdig slutsats. Utifrån den gällande rätt som jag har tagit del av och jämfört med de faktiska omständigheterna i analysen, har jag inte kunnat finna att det torde finns någon som helst grund för den undersökningsplikt som LR i mål nr 6771-03 uppställer. Vidare finns det ingen grund för en sådan långtgående undersökningsplikt på grund av branschen som bolaget bedriver verksamhet inom. Även om undersökningsplikten som sagt inte är reglerat i lag eller praxis, tycker jag att LR ställer för höga krav och har tagit detta till sin spets. </p><p> </p>

<p>Vad styr valet av revisionsbyrå? Revisionsbyråers kunder kan ha svårt att uppfatta konkreta skillnader mellan byråernas revision, då dess utformning är standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet på oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissättningen av revision och kravet på saklighet i marknadskommunikationen medför begränsningar för revisionsbyråerna när det gäller differentiering av revisionstjänsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyråernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmärker bolag som reagerar på en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrån dess preferenser och bakgrund. I vår studie har vi velat förklara köpbeteendet gällande revisionsbyråers tjänster, med utgångspunkt i de köpande bolagens karaktäristik. Detta innebär att vi har aggregerat individuellt beteende till organisatoriskt beteende och därmed betraktat det köpande bolaget som en handlande agent. </p><p>Vi har genomfört vår studie med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Uppsatsens teori är uppbyggd utifrån tre perspektiv; det marknadsföringsteoretiska, det agentteoretiska och det institutionella perspektivet. Målpopulationen var 100 börsbolag och 100 onoterade bolag. Undersökningen har genomförts genom en webbenkät utformad med påståenden, vilka kan härledas till marknadsföringens 4 P:n, pris, produkt, plats och påverkan. Svarsfrekvensen blev slutligen 47 bolag, 24 %.</p><p>En optimal marknadsföringsmix för revisionsbyråer borde, om vi får tro bolagen i vår studie, vara utformad med tyngdpunkten i produkt och påverkan. I produktens utformning framträder attraktion för företagsspecifik kompetens och förmåga att anpassa revisionen efter företagets komplexitet, vilket efterfrågas före konsultation och branschkompetens. Vad gäller påverkan, sociala nätverk skapar möjligheter för en position på marknaden och företagen i undersökningen anser att rekommendationer är mycket betydande för val av revisionsbyrå. Bolagen visar på viss känslighet för pris, men inte på bekostnad av upplevd kvalitet. Av vad som kan utläsas i vår studie, attraheras företagen inte påfallande av geografisk närhet. Platsen är det enda konkurrensmedel som inte är reglerat i revisionsverksamheter, vilket visar sig i de större revisionsbyråernas förmåga att exploatera sig dels lokalt men även internationellt. </p><p>Vi har med försiktighet kunnat visa på att olika bolagskaraktäristik skapar olika preferenser vad gäller revisionsbyråerna. Ägarledda bolag tenderar att efterfråga konsultation till skillnad från bolag med många små ägare. En orsak tror vi kan vara att relationen med revisorn tillåts vara mindre oberoende i ett ägarlett bolag, till skillnad från diffust ägda bolag. De koncentrerat ägda bolagen i vår studie visar en antydan till att ha en föreställning om att revision uppfyller kontrollsyftet, till skillnad från bolagen med diffust ägande. Institutionella placerare synes inte vara känsliga för ryktesspridning men tenderar att attraheras av branschspecifik kompetens, liksom holdingbolag, vars aktieägare till stor del utgörs av institutionella placerare. Bolag som är utsatta för internationell påverkan, har en benägenhet till positiv attityd till revisionsbyråer med internationell spridning. Dock behöver inte ökad utsatthet för internationell påverkan medföra att attityden till internationella revisionsbyråer</p><p>blir ännu mer positiv.</p><p>Vi vill alltså påstå att bolagens karaktäristik har inverkan på valet av revisionsbyrå, då</p><p>reaktionen på revisionsbyråernas marknadsföringsmix varierar beroende på hur bolagen ser</p><p>ut. När det gäller marknadsföringsmixen, oavsett bolagskaraktäristik, framträder av de fyra P:na produkten, i form av företagsspecifik kompetens och påverkan, genom rekommendationer.</p><p>____________________</p><p>Accounting firms have, due to legislation and ethical limitations, the possibility to market themselves. The marketing is however not so much about selling the auditing service itself, but about distinguishing the firm in relation to other firms of accountants. This study’s purpose has been to explain what dominates the choice of accounting firm. Our study was based on a questionnaire survey with an experimental element. The theory that our study was based on was based on three theoretical perspectives: the marketing theory perspective, the agency theory perspective and the institutional theory perspective. We could from our study conclude that an optimal mix of marketing should be designed with the main emphasis on product and promotion. There were indications that ownership structure of companies affects the attraction towards consultant services in firms of accountants. We can also from our study gather that companies with international influence were more attracted by accounting firms that are internationally situated than other companies are. </p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna. Det uppstår en konflikt mellan resursfördelare och resursförbrukare vilken bidrar till att det skapas ett tillämpningsgap inom redovisningen d v s en skillnad mellan normgivning och praxis. Tillämpningsgapets storlek påverkas av såväl interna som externa faktorer. Exempel på interna faktorer är myndighetens storlek och ålder och de externa faktorerna utgöras av massmedias påverkan oh förekomsten av sanktioner. Med hjälp av en webbenkät har en empirisk undersökning genomförts i form av en survey. Enkäten riktade sig främst till redovisningsansvariga på central nivå inom svenska myndigheter. Samtliga statliga myndigheter med egen redovisningskod har fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultatet av enkätundersökningen visar att den praxis de olika myndigheterna tillämpar normgivarens föreskrifter på är relativt likartad. De olika myndigheterna tenderar att harmonisera kring de föreskrifter ESV har gett ut, vilket bidrar till att den övergripande graden av harmonisering kan anses som relativt hög. Den relativt höga graden av harmonisering bidrar till att tillämpningsgapet är litet. Resultaten ger även indikationer på att förekomsten av sanktioner påverkar hur de redovisningsansvariga väljer att tillämpa de angivna föreskrifterna. Detta trots att de redovisningsansvariga i allmänhet upplever att det finns en bristande effektivitet i de sanktioner som finns. En form av sanktioner kan utgöras av en anmärkning i myndighetens revisionsberättelse. Undersökningens resultat pekar på att det finns ett samband mellan betydelsen av en anmärkning i revisionsberättelsen och de redovisningsansvarigas tillämpning av normgivarens föreskrifter. Resultaten ger även indikationer på att anslagsfinansierade myndigheter tenderar att i en högre utsträckning avvika från normgivarens föreskrifter än helt eller delvis avgiftsfinansierade myndigheter.</p>

<p>The accelerating globalisation has led to an increased number of acquisitions and mergers. This implies changes within the organisation and problems with the implementation process of the new organisation that is taken form. The integration of the companies involved makes it essential to identify and to be aware of the characteristics of different management cultures. Management culture is the way a company is managed influenced by the surrounding culture. Management culture is something that has often been developed since the origin and is permeating the company spirit. This dissertation focuses on the characteristics of American and Swedish management cultures. Ford acquired Volvo Cars in 1999 and in this study Ford is representing the American management culture whereas Volvo is representing the Swedish management culture. The two companies are considered to possess typical characteristics of the management cultures examined. The intention was to analyse how a company’s management culture is affected by an acquisition and if the possible effects are reflected outside the organisation. Examined theories were concentrated into the Management culture model containing five dimensions; Relations, Orientation, Decision-making, Motivation and Loyalty. Hypotheses were developed from the model and the perceptions of Volvo’s suppliers were evaluated through a survey. The results show conformity with the Management culture model, which indicates that Volvo has absorbed distinctive elements of Ford’s management culture. This might indicate that acquisitions between a bigger American company and a smaller Swedish company would imply consequences in the management culture.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay’s timeframe.</p><p>The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible. </p><p>Through this survey we have explored whether the size of the activity units affect how extensive the internal control tends to be. Another factor that can affect the extent of the internal control of municipals is what kind of damage that exists in the unit. Yet, it doesn’t seem to be a correlation between the cost of the internal control and how well it seems to work. </p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>