<p>Ett företags årsredovisning är oftast intressenternas och framförallt ägarnas enda sätt att få en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska ställning och i viss mån av den framtida. Därför gäller det att den ger en så rättvisande bild som möjligt. Ett sätt att få företagen att tydliggöra denna är införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra ändrat agerande hos företagsledning angående redovisningen av ersättningar till anställda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom ändringar i Årsredovisningslagen, och dels genom Redovisningsrådets rekommendation 29. Innebörden med IAS 19 är att ge en skärpning av upplysningar om ersättningar till anställda samt ett nytt sätt att beräkna pensionsskulden, detta tillsammans ger en mer rättvis bild av företaget.</p><p>Agentteorin och positiv redovisningsteori hävdar att det kan uppstå konflikter på grund av separationen mellan ägarskap och kontroll, med hänseende på skiljaktiga preferenser. Om agenten ges ett val mellan redovisningsprinciper säger teorierna att agenten kommer att välja det alternativ som passar denne bäst, vilket inte nödvändigtvis passar principalen bäst. Detta agerande kan leda till en minskad rättvisande bild och ifrån dessa teorier härledde vi fyra mothypoteser.</p><p>Tolkningen av svaren på frågorna visade på att vi kunde falsifiera tre av våra fyra mothypoteser. Den fjärde kunde inte falsifieras på grund av otillfredsställande bevisning. Trots att våra mothypoteser falsifierades iakttog vi vissa tendenser till att det ändå finns ett motstånd mot att uppfylla dessa krav på ökad rättvisande bild, som man bör vara medveten om och beakta.</p>

<p>The picture a company sends out is important. Corporate identity, corporate image and the corporate communication are three concepts linked together. The purpose with this dissertation was to examine a corporate movie done by Ifö, a company producing bath and toilet equipment, by looking at its identity, image and communication. A deductive approached was used and in the theoretical framework an introduction regarding marketing was first presented. Further different theories and models were discussed with focus on the Operational model by Gray & Balmer and also the spiderweb developed by Bernstein. This model was also modified to give a clear picture of how Ifö is perceived.</p><p>In the beginning of the dissertation an interview was done with the marketing director at Ifö, which was a base for the questionnaire survey. This was distributed to investigate the perception of Ifö from its stakeholders. Different attributes were decided to represent the corporate identity of the company Ifö. The result showed that the stakeholders in general perceived Ifö in the same way as Ifö wanted them to do except in some attributes where Ifö has sent out a more confused picture.</p>

<p>Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.</p><p>Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra hypoteser på.</p><p>Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra hypoteser.</p><p>I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott.</p>

<p>För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. </p><p>Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer. Det empiriska materialet testade vi sedan genom ett Chitvå-test för att antingen acceptera eller falsifiera hypoteserna. Variablerna som vi har bevisat har en inverkan på revisorns roll som rådgivare är klientföretagens storlek, erfarenhet och revisorsexamen samt revisionsbyråns storlek. Slutligen studerade vi även hur revisorn definierade gränsen för den revisionsnära rådgivningen och fann att den skiljer sig mellan de olika revisorerna och från uppdrag till uppdrag.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.</p><p>Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. </p><p>Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.</p><p>Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. </p><p>Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal. Undersökningen tyder också på att spridningen av COSO- modellen till stor del agerar i enlighet med de befintliga spridningsteorierna. </p>

<p>Den första januari 1998 trädde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjänats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar även det som intjänats före 1998 som skuld eller avsättning. Det leder oss in på uppsatsens syfte som är att kartlägga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser på skilda sätt.</p><p>Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger på tanken att människor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen välfärd. IT baseras på ett antal mekanismer som påverkar organisationen i valet av redovisningsmetod.</p><p>Vi kan i vår studie visa på att kommuner med yngre ekonomichefer i större utsträckning väljer att skuldredovisa samtliga pensionsåtaganden. Vi har även i vår studie kunnat visa på att skillnader finns i valet av redovisningsmetod för pensionsskulden i en kommun som styrts av samma ledning i mer än två mandatperioder jämfört mot en kommun som bytt politisk ledning. Denna studie har också visat att det finns skillnader i valet av pensionsredovisningsmetod mellan kommuner som är borgerligt styrda jämfört med icke borgerligt styrda. Orsaken till detta kan finnas i det faktum att beslutet att införa blandmodellen fattades av en icke borgerlig regering. Studien pekar även på att kommuner med god ekonomi i större utsträckning tenderar att skuldföra samtliga pensionsåtaganden.</p>

<p>This report concentrates on why more people do not choose an environmentally friendly car instead of a conventional car. To find this answer we have used theories that include decision - behavior and environment - philosophy. We have also made four surveys, which includes several interviews. The results of these interviews, together with the secondary data we have found, have been analyzed against the theories made by our choice. We have found that the stimulus that we have today isn’t enough to make more people choose an environmentally friendly car instead of a conventional car. The sacrifices you have to make are too big. This includes economical and practical sacrifices such as higher purchase price and lesser gas stations were you could refuel your car. We think that the government or the municipalities have to support the usage of environmentally friendly cars with better stimulus or show people the way by being a good example. </p>

<p>Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen. </p><p>Enkäten är utformad som en survey. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av den institutionella teorin och GAP-teorin. Vi kan i vår undersökning konstatera att auktoriserade revisorer vidareutbildar sig trots att det inte finns lagstadgade krav. FAR påvisar att auktoriserade revisorer bör vidareutbilda sig 90 timmar per år. Vi har i vår uppsats kunnat konstatera att de följer FAR:s önskemål. Vi kom även fram till att storleken på revisionsbyrån spelar roll utifall auktoriserade revisorer vidareutbildar sig internt på företaget eller köper utbildningen från ett externt företag. Vi har också kunnat påvisa att det finns ett samband mellan hur många timmar auktoriserade revisorer har vidareutbildat sig och hur många timmars vidareutbildning de har i IFRS.</p>

<p>Institutionellt ägande – Ägaransvar eller ägarinflytande? Det institutionella ägandet har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket i Sverige lett till många debatter då institutionella ägare inte anses utöva vad som benämns ”ägaransvar”, det vill säga utöva aktivt ägande. Då det finns olika sätt att definiera ”ägaransvar” och ägaraktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad ägare gör när de äger. Av särskilt intresse är fondbolagen, då de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel. Syftet med denna uppsats var att genom teori och empiri förstå hur fondbolagen utövar sitt ägande och utifrån det skapa en teori som förklarar varför de agerar som de gör. För att göra detta antog vi en induktiv, teorigenererande, ansats med inslag av Grundad Teori. Vi hade dock en viss förförståelse, en referensram, för hur fondbolagen utövar sitt ägande. Denna referensram utgörs av en av oss framtagen aktivitetsbarometer som visar vilka ägaraktiviteter som finns. Vårt urvalsunderlag var svenska fondbolag och vårt val av fondbolag skedde utifrån principerna om teoretisk avsikt och relevans. </p><p>Vår analys resulterade i en reviderad aktivitetsbarometer och tre faktorer som förklarar varför fondbolag äger som de gör; nytta överstiger kostnad, möjlighet att påverka och legitimitet. Utifrån aktivitetsbarometern och dessa tre kategorier utformade vi sedan hypoteser som kan förklara varför fondbolagen äger som de gör. </p><p>Vi har med vår studie definierat begreppet ägaraktivitet och ”ägaransvar”, varför vi vill hävda att debattens oro för det ökande institutionella ägandet, vad gäller fondbolag, är obefogad. </p>

<p>Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsprinciper och revision men också bidragit till ett ifrågasättande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ”granskare”.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur revisorer på ett antal revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande. Utifrån fem olika ”oberoendehot” presenterades 10 fall som beskrev olika situationer som en revisor kan ställas inför mot sina klienter. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av personliga djupintervjuer. </p><p>Vi förväntade oss inte några stora skillnader i revisorernas svar utan vi trodde att de i princip följer samma regler och riktlinjer. Det har dock visat sig att det förekommer avvikelser i fyra av de tio fallen, vilket vi tycker är förvånande. </p><p>Införandet av analysmodellen har stärkt revisorernas medvetenhet ytterligare i och med att de inför varje nytt uppdrag måste dokumentera sitt oberoende. I många frågor och ställningstaganden har moralen en avgörande betydelse för hur man som revisor agerar. </p><p> </p><p>Vi kan i vår undersökning påvisa att det förekommer skillnader mellan de olika revisionsbyråernas sätt att hantera oberoendefrågorna.</p>