<p>The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.</p><p>Svenska Kommunförbundet writes in their publication Fullmäktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. </p><p>The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons. The persons were the chairperson among the auditors and the social welfare boards. After analysing our data we found out that we can’t exactly say that there is an expectation gap but there are some signs.</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate whether firms with qualified audit reports are more likely, than firms with unqualified audit reports, to receive qualified audit reports in the future. Furthermore, are there factors increasing or decreasing the probability of receiving qualified audit reports? The investigated factors are turnover, the number of employees, audit company, solvency, debt/equity ratio, authorized or approved accountant, and finally what kind of qualification the firms have received.</p><p>Our paper has deductive approach and the theories that have been applied are the institutional theory and the agency theory. Models have been developed, in which the theories are implemented, concerning the outcome of the audit reports for 2002 – 2003 – 2004. We have completed a document study for the realization of our purpose. 177 firms with unqualified audit reports 2002 and 172 firms with qualified audit reports were selected to participate. The results reflect the entire population of firms in Sweden.</p><p>The results of the document study have been tested with Chi-Square or Mann-Whitney. Our findings show that 55, 23 %, of the firms with qualified audit reports 2002, received qualified audit reports 2003. The firms with unqualified audit reports 2002 received in comparison 97, 18 % unqualified audit reports 2003. Based on the outcome of the audit report, a discriminated analysis shows that our factors classified 82, 20% of the firms correctly. </p><p> </p>

<p>Culpabedömningen- Revisorns skadeståndsansvar gentemot tredje man enligt ABL.</p><p> För att skadeståndsskyldighet skall inträda krävs det att skadan tillfogas uppsåtligen eller av oaktsamhet genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. När det är frågan om det externa skadeståndsskyldigheten måste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha överträtt någon bestämmelse som har till syfte att skydda aktieägare eller annan. När domstolen gör culpabedömning gällande revisorer är speciellt två rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gällande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberättelser. </p><p> Det är svårt att göra bedömningen när en revisor har brutit mot god revisionssed. God revisionssed är en grundläggande princip inom yrket. </p><p> Skadeståndsansvar gentemot tredje man då revisorn agerar i rollen som rådgivare</p><p> Rättsfallet NJA 1987 s.692, det s.k. Konefallet, är ett viktigt fall i svensk rättspraxis. Genom fallet formulerade HD en rättsregel som skulle gälla mot professionsutövares ansvar mot tredje man i samband med utförandet av värderingsintyg. Regeln innebär att man kan ålägga en rådgivare ansvar i icke kontraktuella förhållanden mot tredje man. Den gäller om tredje man tillhör en krets som med fog »satt sin tillit» till ett värderingsintyg. Vidare gäller att skadevållaren skall ha insett eller bort inse att intyget kan komma att användas »för skilda ändamål av flera personer»</p><p> </p><p>HD slog i rättsfallet NJA 2001 s.878, fast att en utvidgning av ansvaret för rena förmögenhetsskador till att omfatta tredje man kan ske utan koppling till brottslig handling.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.</p><p>Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 – 2003 samt 2002 - 2004. </p><p>För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie. 177 aktiebolag som för räkenskapsåret 2002 hade erhållit ren revisionsberättelse och 172 aktiebolag som hade erhållit oren revisionsberättelse kom med i undersökningen. Uppsatsens resultat speglar hela aktiebolagspopulationen i Sverige.</p><p>Resultaten av dokumentstudien analyserades av Chi-två testet eller Mann-Whitney testet. Vi fann att 55,23 % av aktiebolagen som erhållit oren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2002 även erhöll oren revisionsberättelse 2003. 97,18 % av aktiebolagen som erhållit ren revisionsberättelse räkenskapsåret 2002 erhöll även ren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2003. Testerna fann ett signifikant samband att aktiebolag med oren revisionsberättelse år X erhåller oren revisionsberättelse år X+1 samt att aktiebolag med ren revisionsberättelse år X erhåller ren revisionsberättelse år X+1.Med hjälp av diskriminantanalysen fann vi att våra variabler till 82,20 % klassificerade aktiebolagen korrekt i revisionsberättelsens utfall.</p>

<p>Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council’s tool to control that the activity operates. </p><p>The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review. The law demands that the local municipals audit will review all activity every year. This demand can almost seem impossible to do, because the audit doesn’t have enough recourses. It should be important to do some kind of risk-appraisal to get a good basis for focus and planning. </p><p>The purpose with our paper is to try to show which factors influence the choice of review areas. We have used kommunallagen, information from Sveriges Kommuner och Landsting and decision theory to carry out our purpose.</p><p>The paper resulted in eight factors that shows what basis the audits use, to make a decision of what they should research. </p><p>The paper is written in Swedish.</p>

<p>I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden. I uppsatsen avgränsas följande bort; jäv för verkställande direktör och aktieägare, nyemission samt bolagsrättsliga frågor. </p><p>Nära knutet till regleringen om jäv är Corporate Governance som på svenska översats till bolagsstyrning. Det är en kod som skall medverka till en förbättrad styrning av svenska bolag. Koden riktar sig i första hand till börsnoterade bolag med stor ägarspridning och skall vara ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. </p><p>En styrelseledamot får inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och bolaget, ej heller avtal mellan bolaget och en tredje man där styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Styrelseledamoten får inte heller handlägga en fråga om avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten själv eller med någon annan får företräda. I uppsatsen presenteras även paragrafens tillämplighet på styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter. </p><p>Det finns två undantag från jävsregeln och det första behandlar avtal mellan bolaget och styrelseledamoten när denne är ensam aktieägare. Det andra undantaget behandlar fall då samma ledamot sitter i styrelsen för två olika bolag i samma koncern eller företagsgrupp och som skall ingå avtal med varandra.</p>

<p>A large part of the time losses in production in modern manufacturing industry are a cause of unplanned interruptions in production. In this essay we have studied the effects of an unplanned interruption in production. The study was performed during one month on a press production line at Volvo Cars Body Components (VCBC) in Olofström. The effects of the interruptions have been studied on the basis of two perspectives of the environment of the production. The study started at the level of automation and was mainly done as a survey of the unplanned interruptions in production. After the survey we realised that it was important for our study to take a closer look at how the operators were affected by the unplanned interruptions. We called this perspective the social individual level. </p><p>As a basis for our survey over the interruptions we have used collected information from VCBS’s internal information system. To better understand the effects of the interruptions on the social level we performed interviews with operators and the production manager of the examined production line. The effects on the working situation for the operators were our main focus when we examined on the social individual level.</p><p>The collected material from the above-mentioned levels has been revised and analyzed to become the basis of our conclusion. </p><p>We came to the conclusion that the interruptions in production were a part of the operator’s every-day life and that it was a challenge for the operator to master those situations. </p>

<p>Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.</p><p>I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv. Dels ger uppsatsen en kostnadsmässig beskrivning med direkta och indirekta kostnader, dels förmedlar uppsatsen en beskrivning av förebyggande och rehabiliterande insatser. </p><p>Uppsatsen bygger på en undersökning gjord i två banker. De två undersökta bankerna är olika till storleken och lokaliseringen. Utifrån detta hoppades vi finna skillnader och likheter bankerna emellan, för att kunna ge en bredare bild av problematiken. Undersökningen inleddes med en förstudie, som bestod av intervjuer med personalansvariga i de båda bankerna. Därefter genomfördes undersökningen med hjälp av intervjuer med personer på mellanchefsnivå. </p><p>I resultatet framkom att den kalkyl som det ena företaget har tagit fram, för att kunna åskådliggöra sjukfrånvarons kostnader för mellancheferna, inte har uppfyllt sitt syfte. I jämförelsen mellan bankerna framkom det vidare att den ena banken hade en tydligt högre ersättningsnivå till de sjukskrivna. Bland de indirekta kostnaderna utmärkte sig kostnader kopplade till försämrade kundrelationer.</p><p>Av de förebyggande insatserna framkom friskvårdspengen som det tydligaste exemplet. Som den mest tidskrävande rehabiliterande insatsen nämns organisering av arbetsträning. Även betydelsen av kontakten med den sjukskrivne framhölls. </p><p>Lagändringen har inte haft någon påverkan på konsekvenserna av sjukfrånvaro i de undersökta bankerna. </p>

<p>Issues regarding the environment are commonly discussed in the media. The most common problem that is discussed is how to decrease the emissions of greenhouse gases by human beings. The municipality of Kristianstad has chosen to work with a project named “Biogas Kristianstad” which purposes are to use all of the produced biogas as motor fuel and to speed up the introduction of biogas on the local market. This is in an effort to decrease the effects on the environment in the municipality of Kristianstad. However, there are problems with how to influence companies to choose this new and often more expensive technology when purchasing vehicles.</p><p>We found it important to try to find factors to companies’ possible negative interest. To achieve better knowledge of this we have carried out six interviews with different companies in various industries. Collected material has been analysed with the help of theories in decision-making and business-to-business marketing.</p><p>Our research has not shown that there is a negative interest regarding biogas vehicles in the companies. However, we have found links to an insufficient marketing of biogas vehicles and that the companies’ behaviour in decision-making is more based on its earlier experiences. Factors that are likely to influence companies’ tendencies to purchase biogas vehicles are for example the prevailing infrastructure, the economic factors and the awareness of the environment.</p>

<p>På 1980-talet var det låneboom i Sverige. Det var lätt att låna pengar utan säkerhet. När sedan fastighetsvärdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades många av ekonomiska svårigheter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trädde i kraft år 1994.</p><p>Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva på existensminimum i fem år. Överskottet fördelas mellan borgenärerna. För att få skuldsanering måste vissa kriterier vara uppfyllda. Gäldenären skall ha sin hemvist i Sverige, vara privatperson och man ska inte kunna betala tillbaka sina skulder inom en överskådlig tid.</p><p>Själva skuldsaneringsprocessen är uppdelad i tre steg. I första steget ska gäldenären själv försöka att förhandla med borgenärerna, i det andra steget förhandlar kronofogdemyndigheten med borgenärerna. Om någon av borgenärerna motsätter sig betalningsplanen går det vidare till det tredje och sista steget. I steg tre prövas fallet i domstol där det kan bli en tvingande skuldsanering.</p><p>Det finns både fördelar och nackdelar med systemet. En fördel är att de som har hamnat i en ekonomisk kris kan få en möjlighet att reda upp sin situation. Negativt med systemet är onödigt tillkrånglat, vilket har lett till att långa och omständliga förhandlingar.</p><p>Nu har regeringen utformat ett nytt lagförslag där man vill effektivisera och förenkla processen.</p><p> </p>