Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja. / The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

No description available.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-02-18T15:30:42Z No. of bitstreams: 1 Mariane Cásseres de Souza_.pdf: 561518 bytes, checksum: 753667250a1a766a27d44c3207904913 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-18T15:30:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mariane Cásseres de Souza_.pdf: 561518 bytes, checksum: 753667250a1a766a27d44c3207904913 (MD5) Previous issue date: 2015-11-27 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A saúde é uma das atividades econômicas mais importantes no Brasil e no mundo. As instituições de saúde no Brasil caminham para alcançar uma eficiência técnica e gerencial, através da identificação, controle e gerenciamento da qualidade. As preocupações com a qualidade dos serviços prestados na área da saúde acabaram refletindo em novas exigências, com portarias e resoluções que auxiliam na execução das atividades na área de análises clínicas. Esta pesquisa teve como objetivo geral identificar as atividades associadas aos principais pontos de perdas produtivas em laboratórios de análises clínicas. Classifica-se como pesquisa exploratória e qualitativa, tendo sido adotado o estudo de casos múltiplos, realizados em quatro laboratórios de análises clínicas, localizados no Litoral Norte do Estado do Rio Grande do Sul – Brasil. Como resultado, a pesquisa apresenta que 77,16% dos processos laboratoriais caracterizam-se por atividades que não agregam valor ao cliente, sendo, 28,46% perdas por movimentação e 48,70% perdas por espera. Apenas 22,84% das atividades foram caracterizadas como agregadoras de valor para o cliente. No que tange à Sistemas de Gestão, as normas certificadoras NBR ISO 9001, 17025 e 15189 podem auxiliar na melhoria do processo com a implantação de requisitos técnicos e gerenciais para o gerenciamento. Nesse sentido, a pesquisa pretendeu expandir conhecimentos relacionados aos Sistemas de Gestão em laboratórios clínicos, aliados a normas certificadoras do setor. / Health is one of the most important economic activities in Brazil and worldwide. The health institutions in Brazil work to achieve a technical and managerial efficiency through identification, control and quality management. Some concerns about the quality of services dedicated to the health care reflect to the new requirements, where is included ordinances and resolutions that can give assistance during the execution of activities in the field of clinical analysis. This research aimed to analyze the main points of losses and as the implementation of management systems associated with the certification standards of the sector, can assist in improving clinical laboratories processes. It is classified as exploratory and qualitative research, having been adopted the multiple case-study, conducted at four clinical laboratories, located on the northern coast of Rio Grande do Sul State - Brazil. As a result, it shows that 77.16% of the laboratory process is characterized by activities that do not add value to the customer, being 28.46% movement losses and 48.70% losses due the waiting. Only 22.84% of activities were considered to aggregating value to the customer. Regarding the Management Systems, the certification standards ISO 9001, 17025 and 15189 can help reduce the losses with the implementation of technical and managerial requirements for management. In this sense, the research intended to expand knowledge related to the Quality Management Systems in clinical laboratories, coupled with certification standards in that field.