Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2007

Stuttgart, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Hagen, Fernuniv., Diss., 2007

Zugl.: Hagen, FernUniversiẗat, Diss., 2007. / Literaturverz. S. 269 - 324.

This thesis consists of analysis and mutual comparison of television newscast Události and Televizní noviny. Thesis analyses language modifications and selection of language resources in analogue programmes - with the broadcast difference of 25 years on public television. The work presents lexical, syntactic and phonological analysis. Language usage is also represented by a frequency dictionary, which is used in newscast.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå. I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag. Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen. En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång. Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.

<p>I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå.</p><p>I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag.</p><p>Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen.</p><p>En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång.</p><p>Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.</p>

Zugl.: München, Univ., Habil.-Schr., 2005

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.

Stuttgart, FH, Diplomarb., 2000.