Bakgrund: Studiens syfte var att undersöka psykoterapiprocesser innan och under känslomässig upplevelse (EE) i en en-sessionsbehandling av Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), samt att beskriva hur vi kan förstå dessa. Ämnet valdes att studeras då det är eftersträvansvärt att undersöka hur processvariabler förhåller sig i interaktionella sekvenser. Dessutom har psykoterapiprocesser inte tidigare studerats i en EAET-behandling. Att förstå psykoterapiprocesser som föregår EE i en EAET-behandling kan generera hypoteser samt öka intresset för utforskandet av möjliga processer och mekanismer involverade i EE inom psykoterapi. Metod: Denna kvalitativa studies data samlades in från tio inspelade intervjuer som härstammade från KOSMOS-projektet, vilket var en vetenskaplig studie som studerade känslofokuserade digitala interventioner för patienter med medicinskt oförklarade kroppsliga symtom (MOS) med hög primärvårdskonsumtion. Samtliga deltagare genomförde Life-stress intervjun, vilket är en en-sessionsbehandling som fokuserar på att patienten berättar om, utforskar och uttrycker emotioner. För att urskilja EE i data användes kodningsinstrumentet Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0), vilket spårar sekvenser där patienter upplever känslor, integrerar nya känslomässiga upplevelser och fångar reflekterande processer. Urskilda sekvenser transkriberades och analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultat: Resultatdel ett presenterade tio teman med tillhörande subteman i ett kodningsschema. Teman var Känslor, Frågor och reflektion, Tolkning, Förklaring, Upprepning, Bekräftelse, Visualisering, Motstridighet, Sammanfattning och Testa nytt beteende. Teman var olika återkommande och var olika gynnsamma utifrån studiens frågeställning. Resultatdel två presenterade samband mellan teman. Vi identifierade bland annat att subteman ofta följde efter varandra samt att teman stundtals var svåra att särskilja. Diskussion: I diskussionen förde vi ett resonemang gällande de urskilda psykoterapiprocesserna och dess eventuella koppling till EE, samt kring identifierade mönster inom och mellan de olika teman. Vissa teman identifierades vara eller likna vedertagna terapeutiska interventioner. Trots att inga kausala samband kunde dras från resultatet genererades hypoteser för framtida processforskning kring det potentiella sambandet mellan funna psykoterapiprocesser och EE. Med hänvisning till det nuvarande forskningsläget antas det viktigt att fortsatt undersöka detta. / Background: This study aimed to investigate psychotherapy processes before and during emotional experiencing (EE) in a single-session treatment with Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), and to describe how we can understand these processes. The topic was chosen because it is desirable to examine how process variables relate in interactional sequences. Additionally, no previous studies have investigated psychotherapy processes in an EAET treatment. Understanding psychotherapy processes preceding EE in an EAET treatment can generate hypotheses and increase interest for future research exploring possible processes and mechanisms involved in EE within psychotherapy. Method: This qualitative study included data from ten recorded interviews which originated from the KOSMOS project, which studied emotion-focused digital interventions for patients with medically unexplained symptoms (MUS) with high primary care consumption. All participants underwent the Life-stress interview, which is a single-session treatment focusing on the patient narrating, exploring, and expressing emotions. To identify EE in the data, the Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0) was used. It tracks sequences where participants experience emotions, integrate new emotional experiences, and capture reflective processes. The identified sequences were transcribed and analyzed using qualitative thematic analysis. Results: The first part of the results presents ten themes with corresponding subthemes in a coding scheme. The themes were Emotions, Questions and reflection, Interpretation, Explanation, Repetition, Confirmation, Visualization, Contradiction, Summary, and Testing new behavior. The themes varied in occurrence and were considered differently favorable based on the study's research questions. The second part of the results presents connections between themes. Among other findings, we identified that subthemes often followed each other and that themes were sometimes difficult to distinguish from one another. Discussion: In the discussion, we reasoned about the distinguished psychotherapy processes and its possible connection to EE. We also discussed identified patterns within and between the different themes. Some themes were identified as being or resembling established therapeutic interventions. Although no causal relationships could be drawn from the results, we generated hypotheses for future process research about the potential relation between psychotherapy processes and EE. With reference to the current state of research, it is assumed important to continue investigating this.