Ljusföroreningar är ett problem som uppstår överallt där artificiell belysning finns men främst i städer. Ljusföroreningar kan kort beskrivas som det olämpliga användandet av ljus samt de oönskade konsekvenserna av belysning. Idag lever 99 procent av Europas befolkning under en ljusförorenad himmel. Ljusföroreningar har många negativa konsekvenser, bland annat påverkar de människors hälsa negativt. Även den biologiska mångfalden påverkas negativt. Utöver det slösar ljusföroreningar per definition på energi och även möjligheten att se en klar stjärnhimmel påverkas. Studien har undersökt hur kommuner arbetar med ljusföroreningar. Målet med studien var att ta reda på vilken aspekt av ljusföroreningar kommunerna fokuserar på och hur de arbetar med ljusföroreningar. Utöver det skulle studien också identifiera brister i arbetet och ge förslag på lösningar och förbättringar. Metoderna som användes i denna studie var en dokumentanalys och semi strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen undersökte kommunernas belysningsprogram dels för att ta reda på hur dom olika kommunerna arbetar med ljusföroreningar men också för att programmen skulle fungera som underlag för intervjufrågorna. I intervjuerna samlades mer detaljerad och djupgående kunskap in om prioriteringar, arbetsmetoder och brister. Intervjuerna och dokumentanalysen jämfördes sedan för att få fram pålitliga svar på frågeställningarna. Studien visar att de medverkande kommunerna prioriterar människors hälsa och välbefinnande och den biologiska mångfalden högst medan energi och synlig stjärnhimmel prioriteras lägre. Kommunerna använder sig av många vetenskapligt belagda metoder för att minska ljusföroreningar som till exempel färgtemperatur, mörkerzoner och ljuskällans avskärmning. Det finns ändå metoder som kommunerna kunde arbeta mer med. Vissa brister gick att identifiera som till exempel brist på kunskap i branschen och brist i prioriteringar. Även konkreta lösningar kunde identifieras för vissa av problemen. Datan granskades tematiskt och relevanta citat ur både dokumentanalyserna och intervjuerna lades in i en tabell. Tabellen var uppdelad efter kategorier utefter frågeställningarna med subkategorier som möjliggjorde konkreta svar. Tabellen användes för att enkelt se samband dels mellan program och intervjuer men också mellan de olika kommunerna. En överraskande insikt som studien gav var att många av kommunernas belysningsprogram var föråldrade eller inte användes alls. Vilket dels innebär en tydlig brist i arbetet med ljusföroreningar men också påverkade reliabiliteten i hela studien då det gjorde att dokumentanalysen inte kunde anses ge lika pålitliga svar som intervjuerna. / Lightpollution is a problem that occur anywhere where there is artificial light. Lightpollution can shortly be described as the improper use of lighting and the unwanted consequences of illumination. Today 99% of the population in Europe lives under a lightpolluted sky. Lightpollution has a lot of negative consequences, among other things it impacts peoples health in a negative way. The biodiversity is also negatively affected. Furthermore lightpollution per definition wastes energy, the ability to observe the starlit sky is also affected. This study looked at how municipalities work with light pollution. The aim of the study was to find out which aspect of light pollution the municipalities prioritize and how they work with light pollution. Shortcomings in the work with lightpollution have been identified and solutions and improvements have been proposed. Four municipalities in Sweden were studied. The methods used in the study was a document analysis and semistructured interviews. The document analysis looked at the lighting programs of the municipalities in order to find out how the municipalities worked with  light pollution but also to provide a basis for the interview questions. The interviews then gathered more deep and detailed knowledge about priorities, working methods and shortcomings. The interviews were then compared to the document analysis in order to get reliable answers to the research questions. The study shows that the participating municipalities prioritizes human health and well being as well as biodiversity. While energy and a visible starlit sky had a lower priority. The municipalities use many scientifically verified methods in order to decrease lightpollution for example colour temperature, dark zones and shielding. There are non the less  methods that the municipalities could work more with. Some shortcomings could be identified for example a lack of knowledge in the industry and a lack in priorities. Concrete solutions could also be identified for some of the shortcomings. The data was thematically investigated and relevant quotes were placed in a table. The table was divided into categories in accordance with research questions with subcategories that allowed for concrete answers. The table was used to easily spot connections partly between the programs and the interviews and partly between the different municipalities. The study was able to answer the research questions even if it was difficult to suggest concrete improvements. A surprising realisation was that the lightingprograms of many of the municipalities were either outdated or not in use at all. This is partly a clear shortcoming in the work with lightpollution but it also affected the reliability of the whole study since the document analysis no longer could be considered as providing as reliable answers as the interviews.