<p>Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. </p><p>Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. </p><p>Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. </p><p>Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens</p>

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens

<p>Background: There has been a movement of power towards customers in most markets which puts higher demands upon the customer orientation of organizations to survive competition. In general the opinion is that satisfied customers also are profitable for the organization. Even though a consciousness exists about this connections importance for the organization there exists no prominent economical theory showing how a organization should work with customer adaptation and how management should be shaped for success in this area. In the field of competitive sports clubs a similar trend is discernible since the field is increasingly commercialized.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to adapt The Balanced Scorecard as a model to the demands on management that customer orientation causes and to use the knowledge created during the study to show how customer orientation in a competitive sports club could look.</p><p>Realization: The study first takes the form of a literature study which emerges into a theoretic development. Above that a case study of Linköpings Hockey Club has been accomplished so that knowledge created from the literature study could be used on competitive sports clubs. Information to the case study has been gathered through interviews.</p><p>Results: A development of the Balanced Scorecard takes place so that the model is better adapted for customer orientated organizations and for practical use of the model. The development is based on the demands on management caused by the customer adaptation process the authors find necessary for a customer orientated organization. Thanks to usage of the developed Balanced Scorecard competitive sports clubs may improve their prerequisites for customer orientation.</p> / <p>Bakgrund: En förskjutning av makten på marknaden har skett till kundernas fördel vilket ställer högre krav på organisationer att vara kundinriktade för att överleva. Generellt är synen att kunder som är tillfredsställda också är lönsamma för organisationen vanlig. Trots medvetenhet om detta sambands betydelse finns egentligen ingen framstående ekonomisk teori som visar hur organisationen ska arbeta med kundanpassning och hur organisationen ska styras för att nå dit. En liknande trend går att urskilja även inom den allt mer kommersialiserade idrottsrörelsen, framförallt på elitnivå.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att anpassa det balanserade styrkortet som modell till de krav på ett styrsystem som en kundinriktad verksamhet medför samt att använda den i studien genererade kunskapen till att visa hur kundinriktningen i en elitidrottsförening kan se ut.</p><p>Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie som mynnar ut i en teoriutveckling. Därutöver har en fallstudie av Linköpings Hockey Club genomförts för att kunna tillämpa kunskap från litteraturstudien på elitidrottsföreningar. Information till fallstudien har samlats in genom intervjuer.</p><p>Resultat: En utveckling av det balanserade styrkortet har utförts för att modellen ska vara bättre anpassad till kundinriktade organisationer och för att förenkla ett praktiskt användande av modellen. Utvecklingen grundas på de krav som uppstår genom den kundanpassningsprocess vi anser vara nödvändig för en kundinriktad organisation. Elitidrottsföreningar kan genom tillämpning av utvecklingen av det balanserade styrkortet få bättre förutsättningar att agera kundinriktat.</p>

Background: There has been a movement of power towards customers in most markets which puts higher demands upon the customer orientation of organizations to survive competition. In general the opinion is that satisfied customers also are profitable for the organization. Even though a consciousness exists about this connections importance for the organization there exists no prominent economical theory showing how a organization should work with customer adaptation and how management should be shaped for success in this area. In the field of competitive sports clubs a similar trend is discernible since the field is increasingly commercialized. Purpose: The purpose of this study is to adapt The Balanced Scorecard as a model to the demands on management that customer orientation causes and to use the knowledge created during the study to show how customer orientation in a competitive sports club could look. Realization: The study first takes the form of a literature study which emerges into a theoretic development. Above that a case study of Linköpings Hockey Club has been accomplished so that knowledge created from the literature study could be used on competitive sports clubs. Information to the case study has been gathered through interviews. Results: A development of the Balanced Scorecard takes place so that the model is better adapted for customer orientated organizations and for practical use of the model. The development is based on the demands on management caused by the customer adaptation process the authors find necessary for a customer orientated organization. Thanks to usage of the developed Balanced Scorecard competitive sports clubs may improve their prerequisites for customer orientation. / Bakgrund: En förskjutning av makten på marknaden har skett till kundernas fördel vilket ställer högre krav på organisationer att vara kundinriktade för att överleva. Generellt är synen att kunder som är tillfredsställda också är lönsamma för organisationen vanlig. Trots medvetenhet om detta sambands betydelse finns egentligen ingen framstående ekonomisk teori som visar hur organisationen ska arbeta med kundanpassning och hur organisationen ska styras för att nå dit. En liknande trend går att urskilja även inom den allt mer kommersialiserade idrottsrörelsen, framförallt på elitnivå. Syfte: Syftet med studien är att anpassa det balanserade styrkortet som modell till de krav på ett styrsystem som en kundinriktad verksamhet medför samt att använda den i studien genererade kunskapen till att visa hur kundinriktningen i en elitidrottsförening kan se ut. Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie som mynnar ut i en teoriutveckling. Därutöver har en fallstudie av Linköpings Hockey Club genomförts för att kunna tillämpa kunskap från litteraturstudien på elitidrottsföreningar. Information till fallstudien har samlats in genom intervjuer. Resultat: En utveckling av det balanserade styrkortet har utförts för att modellen ska vara bättre anpassad till kundinriktade organisationer och för att förenkla ett praktiskt användande av modellen. Utvecklingen grundas på de krav som uppstår genom den kundanpassningsprocess vi anser vara nödvändig för en kundinriktad organisation. Elitidrottsföreningar kan genom tillämpning av utvecklingen av det balanserade styrkortet få bättre förutsättningar att agera kundinriktat.