No description available.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet.   I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå. Linköpings stift får tjäna som exempel på ett stifts arbete med konfirmanden och gudstjänsten. Uppsatsen innehåller en sammanställning av detta stifts handlingsplaner för konfirmandarbetet, med särskilt fokus på gudstjänstdelen. Här presentera också intervjuer med konfirmandansvariga i två församlingar i Linköpings stift. Församlingarna får tjäna som exempel på hur resonemang och arbete med konfirmanden och gudstjänsten kan se ut på församlingsnivå.   Dessutom presteras tre aktuella rapporter som berör ämnet konfirmanden och gudstjänsten. Dessa rapporter får sedan belysa resultatet av sammanställningen av handlingsplanerna och intervjuerna i Linköpings stift.

No description available.

During the period 1731–1761, Erik Benzelius and Andreas Olavi Rhyzelius served as bishops in the diocese of Linköping. They were both learned men and diligent writers who were interested in science. Both had developed a large network within the church and society at large, and were politically active as members of the parliament. In their role as bishop in Linköping, they also had relations to the parishes within their diocese. The aim of this essay was to analyse and compare the strategies that these two bishops used in their contacts and relationships with the parishes.  Six thematic areas were selected for the study: Church construction Appointment of clerical positions Episcopal visitations Pastoral matters Clerical malfeasance and moral issues Unity in Religion The study is largely based on source material from the archives of the diocese chapters and from church archives. For each thematic area, cases have been identified and investigated and each area is concluded with a discussion and summary in which the respective bishops' strategies are discerned and compared. The results show that Rhyzelius' term in service as bishop is marked by his great interest in promoting church construction in the diocese. When Benzelius handles church construction matters, he tries to mediate conflicts and act strategically to push issues forward. Both bishops strategically act as mediators to reconcile people and move processes forward. Both are earnest in the matter of unity in the religion, but behave in different ways, Benzelius softer and Rhyzelius tougher. In pastoral matters, Rhyzelius supports the pastoral judgment of the local vicar, although this may lead to conflict within the parish. In matters of malfeasance, both bishops are determined to find out the truth to be able to properly assess the issues, and listens to the testimony of the congregations.

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt. En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling. Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.

Rapporten riktas dels till kommunikatörer och personer med kommunikationsansvar inom Svenska kyrkan som vill ha en strategi att skapa kampanjmaterial utifrån. Vidare kan arbetslag, förtroendevalda och bärare av kyrkan ta del av rapporten då resultatet bland annat visar att hela organisationen utgör grund för det som kan kommuniceras och att alla tillsammans bär ansvaret för att förmedla den bild av Svenska kyrkan som önskas visas. Syftet med rapporten är att designa visuell kommunikation som kan fungera som förebild i olika kampanjer, samt speglar Aneby pastorats vision och förhållningssätt till omgivningen. Rapporten är genomförd på ett sådant sätt att arbetet kan implementeras i en annan organisation inom Svenska kyrkan, med andra förutsättningar.

No description available.