No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats är en diskursanalytisk studie av narrativet på den nationalistiska medieplattformen Swebbtv. Studien omfattar två videointervjuer från Swebbtv där utvalda delar av intervjuerna transkriberats som citat i uppsatsen. Utifrån narrativ teori analyseras sedan diskursen i citaten för att undersöka hur berättelsen på Swebbtv formar ett ”vi och ett dem”.  Syftet med uppsatsen är att litteraturvetenskapligt och diskursanalytiskt undersöka det nationalistiska narrativet som återfinns på Swebbtv. Detta för att få syn på hur diskursen samverkar med formandet av narrativet. I undersökningen används också särskilda nyckelord som en ram för analysen. Dessa nyckelord fungerar som representanter för det som i undersökningen ses som goda och onda agenter i berättelsen.  Analysen visar att diskursens användning av nyckelorden leder till att det nationalistiska narrativet stärks och reproduceras. Slutsatsen visar att nyckelorden därmed kan ses få en roll i berättelsen som kan likställas med goda och onda agenter på samma sätt som i sagan. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-18</p>

No description available.

The aim of this master’s thesis is to examine the identity development of the main character Aliide in Mare Kandre's novel Aliide, Aliide. The analysis of Aliide’s identity development is based on Julia Kristeva's psychoanalytic theory of subjectivity. The main claim of this thesis is that the development of Aliide's identity takes place in continuous contact with a “mother monster”, an abject maternal body which prevents the formation of an autonomous identity of Aliide and keeps her in a melancholic state. The investigation of Aliide’s melancholy draws upon the notion of borderlessness, pertaining to the idea that Aliide longs for a pre-linguistic maternal symbiosis in which her “I” has not yet been fully separated from the mother as the other. The analysis shows that borderlessness is evident both in the way Aliide perceives the world and in Aliide’s relationship to her body. The thesis futher examines Aliide's social identity as a girl, which is also shown to be dependent on the maternal relationship. Kristeva’s theory of abjection is used to explain how the novel problematizes the continual, natural changes of the body and the socially accepted belief in a pure and stable “I”.

This thesis examines the interwoven relations of the media portrayal, cultural identity and social polarization in the multicultural city Rotterdam, Netherlands, particularly in response to the Israel-Gaza conflict. By comparing global and local media sources like CNN, Al Jazeera and the television-station TV Rijnmond and the radio-station FunX, this paper gives a detailed insight in how the different cultural groups in Rotterdam interpret and react to media narratives about the conflict. Drawing on a mix of visual content analysis, observational data, and qualitative interviews, the research captures an array of community responses – ranging from passive consumption to active protest.The results indicate that global media portrayals offer different narratives that is interpreted differently by Rotterdam’s ethnic minorities and native Dutch population, which affects community cohesion and social polarization. Local media provides more relatable content, and is playing a crucial role in shaping community responses and fostering group identity. Moreover, this study points out how media rituals and group norms are crucial in interpreting media messages and in shaping cultural identities that connect or divide different community groups.This thesis helps in recognizing the nuanced role that media perform in multicultural urban settings and provides insights into the role of cultural identities amidst geopolitical conflicts. In the paper, recommendations are shared with the aim to enhance social cohesion through more inclusive and balanced media representations.

Denna masteruppsats undersöker människans och världens existentiella förhållande i Harry Martinsons Aniara (1956) och Øyvind Rimbereids ”Solaris korrigert” (2004). Syftet är att analysera hur dessa verk tematiserar människosläktens jordbundenhet och den existentiella krisen som uppstår när människan lämnar sin jordiska tillvaro. Genom en komparativ läsning utifrån Martin Heideggers existentiella begrepp och ekokritiska teorielement belyser uppsatsen de tematiska och formmässiga likheterna mellan verken med fokus på den existentiella ”världen”, historia, teknologi och Jorden. / In this master's thesis, the existential relationship between man and the world is analysed in Harry Martinson's Aniara (1956) and Øyvind Rimbereid's "Solaris korrigert" (2004). The aim is to analyse how these works thematise the earthboundness of the humankind and the existential crisis that arises when humans leave their earthly existence. Through a comparative reading based on Martin Heidegger's existential concepts and ecocritical theory, the paper highlights the thematic and formal similarities between the works, focusing on the existential "world", history, technology and the Earth.