• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Vi är ju inga vildar i alla fall; vi är engelsmän" : en komparativ studie av Korallön och Flugornas herre ur ett postkolonialt perspektiv / "We're not savages. We're English" : a comparative literature analysis of Korallön and Flugornas Herre from a postcolonial perspective.

Högberg, Patrik January 2014 (has links)
Bakgrund: Korallön från 1858 och Flugornas herre från 1954 är två robinsonader som har likheter men också olikheter. I Korallön förblir pojkarna civiliserade, de möter "vildar" vars leverne pojkarna fördömer. Pojkarna i Flugornas herre däremot förvildas, de börjar med samma utgångspunkt som pojkarna i Korallön men omgående tar deras handlande en helt annan riktning som slutar med barbari och död. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur tillvaron på respektive ö handlar om att förbli "engelsmän" eller förvildas och bli vildar. Metod: De metoder som använts i denna uppsats är en generell brukstextsanalys som lagts fram av Hellspong (1997, 2001) där man ser texten som något med funktion och syfte. Uppsatsen har även sett till den kontext som romanerna samverkat i och med. Slutligen för att förstå skillnaden mellan pojkarna i Korallön och Flugornas herre används performativet för att studera pojkarnas praktik. Resultat: Båda texter sett utifrån postkolonial teori bär med sig ideal om imperialism och kolonialism. Att vara kolonisatör är att förknippas med en rad ideal och idéer som att vara rationell och logisk. Detta i motsats till vilden som är barbarisk och ociviliserad. Vidare så tilldelas kolonisatören respektive vilden olika attribut och tilltal. Kolonisatören är påklädd medan vilden i olika grader är mer eller mindre naken. Gällande tilltal så tilltalas samma ting olika beroende på ägaren eller tillverkaren av föremålet. Skjul betecknas som något som kolonisatören tillverkar medan vilden tillverkar eller bor i hyddor. En båt tillägnas kolonisatören medan vilden tillägnas en kanot. Dessa praktiker, attribut och tilltal är fasta i Korallön. Däremot i Flugornas herre avviker pojkarna bit för bit från kolonisatörens praktik, attribut och tilltal till vildens praktik, attribut och tilltal. Pojkarna i Flugornas herre väljer en "hövding", har "jägare" och bygger "hyddor". Genom att närma sig vildens praktik så gör de vad som, i postkolonial teori, kallas för "go native". Uppsatsen förklarar varför det är viktigt för kolonisatören att upprätthålla sin praktik. Avvikanden från den resulterar i att kolonisatören goes native, vilket leder till vansinne eller galenskap, praktiker och handlingar förknippade med vilden.

Page generated in 0.0647 seconds