Bakgrund: I Sverige och många andra länder stiger medellivslängden och andelen äldre av den totala befolkningen ökar. För äldre kan hög ålder medföra tilltagande förekomst av ohälsa vilket ökar deras behov av vård och omsorg. Under ålderdomen mister många sin livspartner, en erfarenhet som anses vara bland det svåraste att gå igenom i livet. Syfte: Att beskriva äldre människors erfarenheter av att ha förlorat sin livspartner. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv syntes utifrån 12 artiklar. Resultat: Partnerns bortgång var en påfrestande känslomässig upplevelse som förde med sig konsekvenser för identitetsuppfattningen, förlorad känsla av mening och ökad ensamhet. Stöd från familj och vänner och att hålla sig sysselsatt hjälpte dem att finna ny mening i livet och komma framåt i sorgearbetet. Erfarenheten av att förlora sin livspartner ledde för många till en personlig utveckling med etablerande av nya livsmönster och en ny identitetsuppfattning. Slutsats: Förlusten av livspartnern var en omvälvande erfarenhet som innebar lidande och betydande förändringar i de efterlevandes livssituation. Genom sociala relationer och aktiviteter fann de ny mening i livet vilket hjälpte dem i processen mot försoning och upprättandet av ett nytt liv utan partnern

Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.