Livsmedel beräknas vara en av de största orsakerna till energianvändningen för hushåll, vilket leder till stora mängder växthusgasutsläpp som påverkar klimatet. Livsmedel är den energiresurs som människan behöver för sitt kontinuerliga energiintag, där en svensk konsumerar 0,35 ton årligen. En tredje del av livsmedel som produceras kasseras som avfall. Av den kasserade livsmedel kan 60% minskas. Matsvinn uppkommer på grund av dålig planering vid inköp och tillagning av livsmedel, där för stor mängd eller fel livsmedelstyp inhandlas. Om det inte går att minska mängden livsmedelskasseringen, bör resterna hanteras på ett sådant sätt att påverkan på klimatet minimeras. En hanteringsmetod som kan minska matsvinn kan vara att inhandla frysta istället för färska livsmedel och förvara dem i frysen, vilket har en fördel genom att förlänga livsmedlets hållbarhetstid. Denna hanteringsmetod kräver dock en hel del energi, och därigenom blir det utsläpp av växthusgaser. Frysta livsmedel behöver tinas upp innan tillagning vilket också kan öka energianvändningen. Om frysta livsmedel väljs bort kan det betyda större mängd livsmedelsrester, i bästa fall kan resterna användas för att producera biogas. Detta bränsle kan användas som drivmedel till bland annat fordon och kan då ersätta fossila bränslen, vilket till viss del kan minska klimatpåverkan från det stora resursslöseri som slängd mat utgör. Det kan även hända att livsmedel hamnar på deponi och den energi som skulle kunna återvinnas går till spillo. I denna rapport undersöks skillnader i energianvändning och klimatpåverkan för några frysta och färska livsmedel beroende på olika hanteringssätt och antagna svinnmängder. Undersökningen genomförs för ett antal produkter som finns i handeln som både färska och frysta varor samt där data om produkternas miljöpåverkan finns i litteraturen. Här har lamm, fläsk, biff, kyckling, potatis/pommes, hallon, ärtor samt bröd studerats. Energin som används för att producera frysta livsmedel från odling/produktion till och med upptining och utan svinn ställs mot energin som används för att producera färska livsmedel där svinn förekommer. Samma beräkning genomförs för att beräkna utsläpp av växthusgaser. Sedan kommer parametrar som COP-värde för kylen, förvaringstid i frysen, rötning av den kasserade livsmedelsmängden samt val av elproduktion att undersökas för att se effekten av dessa parametrar på resultatet. Resultaten visar att det sällan är försvarbart ur energi- och klimatsynpunkt att inhandla frysta varor även om svinnet av dessa varor antas vara noll. En av faktorerna som spelar stor roll är energianvändning samt klimatpåverkan vid odling och förädling av ett livsmedel. Frysning innebär relativt stora insatser av tillförd energi i förädling och under transport. Denna tillförda mängd energi motsvarar relativt stora mängder svinn av den färska produkten. Om mängden kasserat livsmedel går till deponi minskar effekten marginellt. Om producenterna använder el producerat i Sverige minskar klimatpåverkan från det frysta livsmedlet något och den motsvarande mängden färska livsmedel som kan kasseras minskar något. / Food is expected to be one of the biggest causes of energy use for households, leading to large amounts of greenhouse gas emission that impact the climate. Food is the energy resource that one needs for his/her continuous energy intake, where a Swedish consumes 0.35 tons annually. A third of the food which is produced is discarded as waste, of which 60% may be reduced. Food waste occurs because of poor planning when purchasing and cooking food, where larger amount or wrong type of food is purchased. If it is not possible to reduce the amount of the discarded food, the remains should be handled in such a way that the impact on the climate and the energy consumption is minimized. A disposal method that can reduce food waste may be to purchase frozen food instead of fresh to be stored in the freezer, which gives the advantage of extending the lifetime of it.  This disposal method requires a lot of energy, and thereby the greenhouse gases occurs. Frozen foods need to be thawed before cooking which may increase energy consumption. If frozen foods are rejected, it could mean a larger amount of food waste, which could be used to produce biogas. This fuel can be used as gas for vehicles and can replace fossil fuels, which to some extent can reduce climate impact of the large waste of resources. It can also happen that food ends up in landfills and the energy that could have been recovered is wasted. Frozen foods need to be thawed before cooking. This report examines the differences in energy consumption and climate impact for some fresh and frozen foods depending on the different approaches and assumed amounts of waste. The survey is carried out for a number of products that are available in the market as fresh and frozen products, and where data on climate impact of products are available in the literature. For the study, pork, beef, chicken, potatoes /chips, raspberries, peas and bread were studied. The energy used for producing frozen food from the cultivation/production even thawing without wastage is set against the energy used to produce fresh food. The same calculation is performed to calculate the greenhouse gas emissions. The parameters such as COP value of the fridge, storage time in the freezer, the digestion of the discarded food quantity and the choice of electricity generation will be investigated to see the effect of these parameters on the result. The results show that it is rarely feasible, from an energy and climate point to view, to purchase frozen products although the wastage is assumed to be zero. One of the factors that matters is the energy consumption and climate impact for cultivation/production and processing of food. Freezing means relatively large inputs of energy added in the processing and during transport. This added amount of energy equivalent to relatively large amounts of wastage of the fresh food product.  This effect is reduced with large margins if the discarded food quantity is disposed. If the food producers use electricity produced in Sweden, the climate impact and the corresponding amount of fresh food that can be disposed will be reduced slightly.