<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2). Data samlades in via enkäter vid baslinje och telefonintervju vid uppföljning. Av de 75 kvinnorna var det 70 som fullföljde studien. Resultat: Få kvinnor uppgav att de tidigare hade funderat speciellt mycket på frågor kring fertilitet. Kunskapen om reproduktion och fertilitet var jämn mellan grupperna vid baslinjemätningen. Vid uppföljningen visade resultaten en kunskapsökning bland den tredjedel av kvinnorna som tagit del av interventionen. Det mest utmärkande fyndet var att flertalet av kvinnorna i interventionsgruppen var ganska eller mycket positiva till att barnmorskan frågade dem om deras Reproduktiva Livsplan. Alla kvinnorna svarade att det var ganska eller mycket sannolikt att de skulle vända sig till sin barnmorska om de hade fler frågor angående fertilitet. Flertalet ansåg att vårdpersonal borde ha som rutin att diskutera frågor om en Reproduktiv Livsplan. Slutsats: Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal med unga kvinnor vad gäller deras Reproduktiva Livsplan och för att informera om hälsoförebyggande faktorer inför en graviditet. Genomförbarheten för denna studie var god och materialet väl lämpat för syftet, därmed kan det även rekommenderas för kommande forskning. Ytterligare visade det sig även att kvinnorna som deltog i interventionen ställde sig positiva till samtalet med barnmorskan om en reproduktiv livsplan. / Research indicates that there is a shortage among Swedish young women in terms of knowledge about fertility and reproduction. There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversation about a Reproductive Life Plan and to provide information about health prevention before a possible pregnancy. Objective: The aim of this study was to conduct a pilot study on the implementation of a Reproductive Life Plan in a Swedish caring context. A second aim was to test the instrument and procedure for future research projects and to evaluate its effect. Method: The present study had a quantitative approach and was designed as a randomized controlled intervention study. In total, 75 young women participated in three groups; intervention group (IG), control group 1 (CG1) and control group 2 (CG2). Data were collected via questionnaires at baseline and at follow-up by telephone interview. Out of the 75 women, 70 completed the study. Results: Few women reported that they had previously thought much about issues surrounding fertility. The knowledge of reproduction and fertility was similar between the groups at baseline. At follow-up there was a knowledge increase among the third of the women who took part of the intervention. The most striking finding was that most of the women in the intervention group were somewhat or very positive about the midwife asking them about their Reproductive Life Plan. All the women replied that it was somewhat or very likely that they would turn to their midwife if they had more questions about fertility. The majority felt that healthcare professionals should routinely discuss issues of a Reproductive Life Plan. Conclusion: There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversations with young women in terms of their Reproductive Life Plan and to provide information on health prevention factors before pregnancy. The feasibility of this study was good, and the material well suited for the purpose, thus it can be recommended for future research. Furthermore the results also showed that the women that participated in the intervention where positive to the talk they had with the midwife concerning the reproductive life plan.