Bakgrund: Småföretagares arbetsmiljö- och hälsoarbete visar på vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag där arbetsmiljön i hög grad påverkas av företagarens personliga kunskaper, läggning och intresse inom området. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades på en kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign.  Med hjälp av slumpmässigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkätundersökningen. Ett följebrev med inbjudan att delta i vår studie samt upplysning om att vi vid senare tillfälle önskade kontakta dem via telefon skickades till alla enskilda företagare i den utvalda undersökningsgruppen. Därefter kontaktades alla som inte avböjt att delta i studien. Resultat: Med en god svarsprocent på 78 % kunde vi se att småföretagaren visar en överlag positiv och välvillig inställning till arbetsmiljö, hälsa och rehabiliteringsarbete samtidigt som denne upplever begränsningar inom området. Brister uppkommer framförallt i fråga om tid, ekonomi och kunskap och det är därför viktigt att arbeta fram lösningar som skapar bättre förutsättningar för småföretagare att bedriva en fungerande arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsverksamhet. Vi fann även könsskillnader i förekomst av arbetsanpassnings-och rehabiliteringsverksamhet på företagen samt skillnader i attityd till företagets behov av hälsoförebyggande arbete.

Bakgrund: Typ 2 diabetes ökar hos befolkningen globalt och även i Sverige. Den debuterar i allt yngre åldrar och det beror på mer ohälsosamma matvanor och minskad fysisk aktivitet. Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som medför behandling livet ut med förändrade kostvanor och medicinering. Sjukdomen är allvarlig och förkortar livslängden. Syfte: Syftet är att beskriva och sammanställa vilka olika omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan kan använda sig av för att motivera och hjälpa patienter att förebygga insjuknandet i typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom två kategorier i resultatet: Stödjande insatser för en hälsosam livsstil och Omständigheter som påverkar livsstilsförändringar. Resultatet visade olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten till livsstilsförändringar, som till exempel undervisning, motivation, familjestöd och teknologi. Det framkom också att kultur och ekonomisk situation har stor betydelse vid livsstilsförändringar. Slutsats: Distriktssköterskan bör involvera hela familjen, ge evidensbaserad undervisning gällande kost och motion samt stödja och följa den enskilde patienten vid livsstilsförändringar. Det möjliggör bibehållen hälsa och livskvalitet för patienten. Typ 2 diabetes är ett folkhälsoproblem, därför är det förebyggande arbetet viktigt både för patienten och samhället.

I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod med en deskriptiv design. Författarna genomförde öppna intervjuer med sex distriktssköterskor i två olika län. Intervjuerna spelades in och blev ordagrant transkriberade. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier, arbetsstrukturens betydelse vid FaR förskrivning, distriktssköterskans förhållningssätt vid FaR förskrivning, MI som arbetsmetod ses som en möjlighet samt varsam interaktion med patienten för att ge information. I resultatet framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att vägleda och stötta patienten vid FaR förskrivning och detta kräver intresse, erfarenhet och kunskap inom ämnet. Det framkommer även att distriktssköterskan bör vara lyhörd inför patientens egna tankar och att skapa en god relation med patienten ökar chanserna till ett bra resultat. Slutsatser som dras i studien är att det krävs tydlig arbetsstruktur, mer personalresurser, kontinuerlig utbildning och ökad kunskap både inom FaR och Motiverade samtal (MI) för att FaR som metod ska kunna tillämpas i arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2). Data samlades in via enkäter vid baslinje och telefonintervju vid uppföljning. Av de 75 kvinnorna var det 70 som fullföljde studien. Resultat: Få kvinnor uppgav att de tidigare hade funderat speciellt mycket på frågor kring fertilitet. Kunskapen om reproduktion och fertilitet var jämn mellan grupperna vid baslinjemätningen. Vid uppföljningen visade resultaten en kunskapsökning bland den tredjedel av kvinnorna som tagit del av interventionen. Det mest utmärkande fyndet var att flertalet av kvinnorna i interventionsgruppen var ganska eller mycket positiva till att barnmorskan frågade dem om deras Reproduktiva Livsplan. Alla kvinnorna svarade att det var ganska eller mycket sannolikt att de skulle vända sig till sin barnmorska om de hade fler frågor angående fertilitet. Flertalet ansåg att vårdpersonal borde ha som rutin att diskutera frågor om en Reproduktiv Livsplan. Slutsats: Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal med unga kvinnor vad gäller deras Reproduktiva Livsplan och för att informera om hälsoförebyggande faktorer inför en graviditet. Genomförbarheten för denna studie var god och materialet väl lämpat för syftet, därmed kan det även rekommenderas för kommande forskning. Ytterligare visade det sig även att kvinnorna som deltog i interventionen ställde sig positiva till samtalet med barnmorskan om en reproduktiv livsplan. / Research indicates that there is a shortage among Swedish young women in terms of knowledge about fertility and reproduction. There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversation about a Reproductive Life Plan and to provide information about health prevention before a possible pregnancy. Objective: The aim of this study was to conduct a pilot study on the implementation of a Reproductive Life Plan in a Swedish caring context. A second aim was to test the instrument and procedure for future research projects and to evaluate its effect. Method: The present study had a quantitative approach and was designed as a randomized controlled intervention study. In total, 75 young women participated in three groups; intervention group (IG), control group 1 (CG1) and control group 2 (CG2). Data were collected via questionnaires at baseline and at follow-up by telephone interview. Out of the 75 women, 70 completed the study. Results: Few women reported that they had previously thought much about issues surrounding fertility. The knowledge of reproduction and fertility was similar between the groups at baseline. At follow-up there was a knowledge increase among the third of the women who took part of the intervention. The most striking finding was that most of the women in the intervention group were somewhat or very positive about the midwife asking them about their Reproductive Life Plan. All the women replied that it was somewhat or very likely that they would turn to their midwife if they had more questions about fertility. The majority felt that healthcare professionals should routinely discuss issues of a Reproductive Life Plan. Conclusion: There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversations with young women in terms of their Reproductive Life Plan and to provide information on health prevention factors before pregnancy. The feasibility of this study was good, and the material well suited for the purpose, thus it can be recommended for future research. Furthermore the results also showed that the women that participated in the intervention where positive to the talk they had with the midwife concerning the reproductive life plan.

Bakgrund: Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker. Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion: Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård. Sjuksköterskan bör ta de   specifika hinder som äldre upplever i beaktande vid hälsofrämjande arbete.   Sjuksköterskan kan med fördel använda sig av Orems omvårdnadsteori för att ta   den äldres resurser i beaktande och därmed utöva en god personcentrerad vård   med den unika individen i fokus. / Background: With a growing elderly population there will be new requirements to improve health, independence and activity. Activities that preserve functioning abilities create a sense of well-being, positive self-image and increase quality of life for the older person. It is part of the nursing profession to identify and actively work to prevent health risks. Aim: To highlight the significance of activities from the elderly and nurses perspectives. Methods: The study is a literature review based on 14 scientific articles. Results: In order to promote activity among elderly, they need more knowledge of activity health benefits, knowledge of appropriate activities as well as how often and how much   activity that should be performed. In order to give optimum support to the elderly in health prevention the nurse needs more time and knowledge. Discussions: Health preventive efforts should come already at the stage when the elderly are relatively healthy and have the ability to self-care. Nurses should take into account, the specific obstacles that elderly experience in health promotion. The nurse can   advantageously use Orems theory of nursing to take the elderly persons resources into account and thus exert a good person-centered care with the unique individual in focus.

Bakgrund: Bruk av narkotika bland ungdomar har ökat i Sverige de senaste tio åren. Cannabisbruk som är den vanligaste drogen bland ungdomar har visat sig att i tidig ålder kan ge upphov till psykisk störning och sjukdom. Skolsköterskans förebyggande arbete är en del i arbetet för att skapa en drogfri skola. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbetet inomskolan. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie med induktiv ansats och bygger på intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Kategorierna beskriver att skolsköterskorna identifierar elever som brukar narkotika, skapar relation medelever, stärka elevernas skyddsfaktorer och arbetar systematiskt och i samverkan. Tema som framkom var strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika. Slutsats: Skolsköterskan arbetar utifrån det salutogena perspektivet och använder metodersom motiverande samtal med elever i förebyggande arbete mot narkotika. Studien visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv som en del i ett större sammanhang. Samarbete och en god relation med övriga professioner samt vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat. / Background: The use of narcotics, mainly cannabis, has increased among youngsters in Sweden during the last 10 years. The use of cannabis can lead to mental issues and even disease. The school nurse plays a pivotal role in the work against drugs abuse. Purpose: To highlight the School Nurses' experience of working against abuse amon ghigh school students. Method: This study is a qualitative study with an inductive approach through interviews with six school nurses, the interviews were analyzed according to qualitative content analyses. Result: The result was four main categories and ten subcategories. The categories show that the School Nurses identify students who use drugs, create relations with them, strengthen their outer protection and work systematically and in cooperation with other caretakers. Themes that emerged were strategies that highlight and enable the work against drugs. Conclusion: The School Nurses work with a salutogenic perspective and use appropriate methods as motivational conversations with students in preventive work against drugs. The study shows that the School Nurse sees the student from a holistic perspective as part of alarger context. Collaboration and good relationships with other professions and custodians are of great importance for successful prevention of drugs and better school result.

Bakgrund: Distriktssköterskans arbetsområde syftar till att förebygga och främja hälsa. Henkan verka inom flera olika områden som primärvård, hemsjukvård och elevhälsovård.Utgångspunkten i distriktssköterskans förhållningssätt är att se till hela individen och beaktamänniskan ur ett hälso-, socioekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Inom barnhälsovårdenoch i elevhälsans medicinska insats är uppdraget att stödja både barn, unga och föräldrar samtatt genomföra hälsoundersökningar och vaccinationer. Under de senaste 40 åren har överviktblivit till en pandemi och i Sverige är den största orsaken till detta ohälsosamma kostvanor ochminskad fysisk aktivitet. År 2017 var siffran på övervikt hos barn 0–5 år 38 miljoner.Konsekvenserna av övervikt kan bli ödesdigra och leda till bland annat diabetes typ 2, olikaformer av cancer och för tidig död. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsopreventivaåtgärder hos barn och ungdomar med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie somgenomfördes med hjälp av Polit & Becks (2017) modell. Databaserna där artiklar söktes varCINAHL och PubMed. Data analyserade med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatetutgjordes av fyra kategorier; Identifiera överviktsproblem, Ge stöd, Ge information samtGenomföra interventioner med två underkategorier; Kostintervention och Motionsintervention. Slutsats: Att prata om övervikt och fetma ansågs som utmanande och komplext. Åtgärder somför att främja hälsa och förhindra övervikt krävde föräldrars närvaro och engagemang. Ett stortbehov av utbildning bland distriktssköterskor framkom. / Introduction: The work of a district nurse aims to prevent and promote healthcare issuse. Thedistrict nurse can work in different areas such as primary care, home healthcare, childrenhealthcare and school healthcare. The district nurse has to see the whole person and think aboutthe person from a health, socio-economic and socio-cultural perspective. In child healthcareand in school healthcare it is important to support both children and parents as well as tocomplete the health examinations and vaccinations. Over the past 40 years, obesity has becomea pandemic. In Sweden the biggest reason is unhealthy eating habits and reduced physicalactivity. In year 2017, the figure for obesity in children 0-5 years old was 38 million. Theconsequences of being overweight can be fatal and lead to, among other things, type 2 diabetes,various forms of cancer and premature death. Aim: To describe the districtnurse’s preventivehealth care with obese children and adolecents. Method: A systematic literature study usingPolit & Beck's (2017) model. The study is based on articles found in CINAHL and PubMed.Data was analyzed by a manifest content analysis. Results: The results revealed four categoriesin which the district nurse works to promote health with children at risk of developing obesity:identifying obesity problems, providing support, providing information and providing advice.Under the fourth theme two subcategories emerged that specified what the informationcontained: dietary intervention and exercise intervention. Conclusion: Talking aboutoverweight and obesity was considered challenging and complex. Efforts to promote health andprevent obesity required a parent that was participated and dedicated. A great need for educationamong district nurses revealed.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013). Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor. Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av en webbenkät. Resultat: Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg att arbetet med levnadsvanor var mycket eller ganska viktigt och att de flesta arbetade med rådgivning om levnadsvanor i ganska stor utsträckning. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan specialistutbildade och grundutbildande sjuksköterskor. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården i föreliggande landsting anser att arbetet med rådgivning om levnadsvanor är mycket viktigt. De arbetar också mycket med detta och anser sig ha kunskaper inom området, men de vill ändå arbeta mer med rådgivning om levnadsvanor och utveckla sin kompetens.  Det är tydligt att distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården är en underutnyttjad resurs i arbetet med levnadsvanor. / Background: Unhealthy lifestyle behaviour is a public health problem, accounting for a fifth of the total burden of disease in Sweden. Every second woman and every third man aged 16-84 years report that they do not have any unhealthy lifestyle behaviours. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). Most district nurses and registered nurses in Swedish primary health care think it is important to work with lifestyle behaviours, they also think there is need for improvement (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nystrom & Johansson, 2013). Aim: To examine the extent to which district nurses and nurses are working with counseling patients on lifestyle behaviours in primary health care. The aim is also to examine how they would like to work, what knowledge they think they have and if they feel they need additional knowledge of counseling on lifestyle behaviours. Method: A comprehensive survey was made in which all district nurses and registered nurses working in primary health care centers in the present county were included in the study. Data were collected using an online survey. Results: The results showed that most respondents felt that the work with lifestyle behaviours was very or quite important. Most of the respondents were working quite widely with counseling on lifestyle behaviours. There were no significant differences between nurses with specialist education and registered nurses. Conclusion: District nurses and registered nurses in primary health care in this county believe that counseling on lifestyle behavior is very important. They also work a lot with this and claim to have knowledge about lifestyle behaviours. Still they want to work more with counseling on lifestyle behaviours and develop their skills. It is clear that district nurses and registered nurses in primary health care is an underutilized resource in the work with lifestyle behaviours.

Bakgrund: Skolan är en viktig plattform i arbetet med folkhälsa och ska utgå från ett salutogent perspektiv. Det är under skolåren som elevers hälsovanor grundläggs. Skolsköterskor upplever ibland sin profession som osynlig eftersom lärarna kan vara negativt inställda till det hälsofrämjande elevarbetet. Genom det tvärprofessionella samarbetet mellan skolsköterska och lärare främjas elevers hälsa. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av samarbete med lärarna i det hälsofrämjande och hälsoförebyggande elevarbetet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts med semi-strukturerade intervjuer och femton skolsköterskor inom Västra Götaland, Sverige, har deltagit i studien. Som analysmetod till datamaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet visade att rektors inställning till det hälsofrämjande arbetet var av betydelse för hur samarbetet fungerade på skolan. Skolsköterskan och lärarna behövde ha förståelse för varandras förutsättningar eftersom de utgick från olika kompetensområden. Det var av essentiell vikt att kunna ge och ta i relationen och bjuda in till varandras världar för att uppnå ett bra samarbete. Slutsats: Att samarbeta med lärare är en stor del av skolsköterskans dagliga arbete. Den viktigaste förutsättningen för att främja ett samarbete med lärarna är hur rektor organiserar sin verksamhet till allas bästa. Överlag är skolsköterskorna nöjda med samarbetet med lärarna men att det alltid kan utvecklas till det bättre. / Background: The school is an important place when it comes to public health and must be centered around a salutogenic approach. The health habits of the students' are founded during their early school years. Sometimes, the school nurses feel their profession goes unnoticed, on account of that the teachers, sometimes, have a negative attitude to the health-promotion work. The health of the students will be encouraged through an interdisciplinary collaboration between school nurses and teachers. Aim: The aim of this study was to examine school nurses' experiences of collaboration with teachers regarding the health promotion and health prevention work for the students. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. The data collected was analyzed through a qualitative content analysis. Semi-structured interviews were performed with fifteen school nurses in the district of Västra Götaland, Sweden, participated in the study. Results: The study showed that the attitude which the principal of the school had towards the health promotion work, had a big impact on the collaboration. The school nurse and the teachers had to have an understanding for each other's different professions. To achieve a good collaboration, it was essential for the school nurse and teachers to be able to give and take in their relation. Conclusion: Collaborating with teachers is a major part of the school nurses' daily work. The most important thing for establishing a good collaboration between the school nurse and teachers depends on how well the principal has organized his school to be suitable for every different profession. Overall, the school nurses are satisfied with the collaboration with the teachers but pointed out it can always develop further and get even better.