Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag de mest förekommande sjukdomarna i Sverige. Sjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas genom att leva mer hälsosamt. Motiverande samtal är en samtalsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med att hjälpa patienter hitta motivation till livsstilsförändring med mål att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av Motiverande samtal i förebyggandet av livsstilsrelaterade sjukdomar Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler, strålenhet, tobakavvänjning, inom företagshälsovård och hemsjukvård i södra Sverige. En manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanställdes i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna som framkom var Olika strategier i förändringsprocessen, Patienten som en del i vårdteamet, Faktorer som har betydelse för livsstilsförändring och Styrkor och svagheter med MI.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever MI som ett hjälpmedel i arbetet med att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. MI upplevs också främja patienters delaktighet och egenvård. Att arbeta förebyggande mot livsstilsrelaterade sjukdomar genom MI upplevs kunna främja kostnadseffektivitet i samhället, minska belastning på sjukvården och förbättra folkhälsan. Svårigheter som upplevs i tillämpningen av MI är vid situationer med språk- och kulturskillnader och kan därför vara ett ämne för vidare forskning.

<p>Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.</p>

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.