Bakgrund: I Sverige finns omkring 160 000 personer med någon form av demenssjukdom. Att insjukna i sjukdomen drabbar även partnern vars livssituation förändras drastiskt då denne dagligen lever nära sjukdomen. Genom att belysa upplevelser av att vara partner till en person med demenssjukdom kan detta bidra med ökad förståelse och kunskap till sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara partner till en person med demenssjukdom. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analyserades Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier; Partnerns upplevda känslor i samband med demenssjukdomens förlopp, påverkan på parrelationen, påverkan på partnerns “normala” liv samt Partnerns känslor relaterat till framtiden. Ett övergripande tema framträdde; Känslor och upplevelser av en förändrad livssituation. Många partners upplevde sorg och förlustkänslor. Ett ökat ansvar resulterade i brist på kontroll, isolering, sömnproblem och att egna behov fick åsidosättas. Parrelationen förändrades och mindre närhet upplevdes vilket gav minskad gemenskap, ensamhet och kommunikationssvårigheter inom relationen. Känslor för framtiden bestod av rädsla och oro. Slutsats: Många av partnerna genomgick en drastisk livsförändring i takt med att demenssjukdomen fortskred. Personerna med demenssjukdom blev allt mer beroende av partnerns omvårdnad vilket resulterade i en känslomässig och social påverkan för partnern. Med en ökad insikt i partnerns livsförändring kan sjuksköterskan tidigt i sjukdomsförloppet uppmärksamma partnerns behov av stöd och stödjande åtgärder kan ges.