In this thesis, the usage of iconic expressions, or sound symbolic expressions, is investigated in Swedish child-directed speech during the first two years of life. Furthermore, it is explored whether there is an effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary at 2;0 years. Ten monolingual Swedish and typically-developing children and their parents were selected at the ages of 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 and 2;0 years. The sound symbolic expressions were extracted, classified and analysed. One finding is that sound symbolic expressions are used by all parents in varying degrees from sparsely to abundantly. On average 0,9 sound symbolic expressions were used per minute by all parents. There was no significant effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary. Nevertheless, this work shows that iconicity is used in early childhood and might be a part of the register child-directed speech. Further studies should investigate more thoroughly the effect of iconicity on language acquisition. / I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående. / Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)

Få studier om ljudsymbolik, d.v.s. kopplingen mellan ords form och betydelse, har baserats på statistisk analys. I denna studie använder vi random forests med måttet permutation variable importance för att utforska vilka fonem (språkljud) som är prevalenta i engelska ord som beskriver hårdhet eller mjukhet. Denna icke-parametriska maskininlärningsmetod har funnits vara användbar för identifiering av ett fåtal inflytelserika förklaringsvariabler i situationer där n < p eller interkorrelationer förekommer. Vårt material och val av metod grundar sig på en tidigare studie, som fann att r-ljud hade starkt samband med betydelsen ‘strävhet’, men som inte kontrollerade för betydelsen ‘hårdhet’ trots att dessa korrelerar med varandra. Vi kontrollerar för dimensionen strävhet-lenhet genom att utföra random forest-analysen på två delmängder: ord som används för att beskriva hårdhet eller mjukhet (n = 81), samt den delmängd av dessa ord som inte beskriver strävhet eller lenhet (n  = 40). Samtliga regressorer är binära variabler, som anger förekomsten eller avsaknaden av varsitt fonem; vi utförde separata analyser på respektive datamängd för att se vilka fonem som hade störst effekt, då man betraktade specifika stavelsekomponenter. Vi fann att r-ljuden hade starkt samband med betydelsen ‘hårdhet’ både före och efter kontrollen för ‘strävhet’. Vi fann även att ljudet med symbolen i (t.ex. sista vokalen i fluffy) hade starkt samband med betydelsen ‘mjukhet’ före och efter kontroll, men vi misstänker att detta egentligen reflekterar sambandet mellan ‘mjukhet’ och exkluderade bakgrundsvariabler. / Few studies about sound symbolism, i.e. the association between the shape and meaning of words, have been based on statistical analysis. In this study, we use random forests and the permutation variable importance measure to explore which phonemes (language sounds) are prevalent in English descriptors of hardness or softness. This non-parametric machine learning method has been found useful for identification of a few influential predictors in situations where n < p or intercorrelations are present. Our materials and choice of method are based on an earlier study, in which a strong association was found between r-sounds and ‘roughness’, but which did not control for the meaning ‘hardness’ despite the correlation between them. We control for the dimension ‘roughness-smoothness’ by performing the random forest-analysis on two subsets of data: descriptors of hardness or softness (n = 81), and descriptors of hardness or softness which are not used to describe roughness or smoothness (n = 40). All regressors are binary variables indicating the presence or absence of a phoneme. Separate analyses were conducted on each subset to see which phonemes had the largest effect when specific syllable compontents were considered. We found that r-sounds had a strong association with ‘hardness’ both before and after controlling for ‘roughness’. We also found that the sound here symbolized by i (e.g. the last vowel of fluffy) had a strong association with ‘softness’ before and after control, but we suspect that this might instead reflect an association between ‘softness’ and excluded variables.