Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Materialet har bestått av en utvärdering, en delrapport och en rad olika kommunala texter. De kodades och kategoriserades utifrån barndomssociologiska begrepp och Jahodas (1982) teori om arbetets latenta och manifesta effekter. Dessa delades upp i underrubriker som passade ihop med datamaterialet. Kommunerna som använts är Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. De inkluderade kommunerna är positiva till resultaten av insatsen välfärdsjobb. Malmö har fortsatt använda sig av den sedan år 2005 och Sigtuna redovisar stora ekonomiska vinster av insatsen. Personerna som deltagit i insatsen berättar om hur de har fått bättre självförtroende, större nätverk och förbättrad ekonomi. Flera av deltagarna har efter insatsen fått en reguljär anställning. Vissa deltagare har dock framfört kritik för att arbetsuppgifterna känts enformiga och påhittade. Malmö hade problem att få in kvinnor i insatsen och att några inte förstod att insatsen var tillfällig. Barnen syns inte så mycket i kommunernas texter. Några kommuner prioriterar barnfamiljer medan till exempel Malmö enbart nämner barnen som blivande motiverade studenter. Kopplat till vad som framkommer i tidigare forskning skulle insatsen kunna vara bra även för barnen, de får till exempel bättre ekonomi och därmed möjlighet till fler aktiviteter. Om föräldrarna mår bättre gör barnen det också. En nackdel som kom fram var att insatsen är tillfällig då barnen känner en osäkerhet i vad som händer efter insatsen. Det framkommer skillnader i hur mammor, pappor, barn och familjer representeras i kommunernas material. För framtida forskning skulle det vara intressant att ha med barns perspektiv vid utvärdering av insatsen. Nyckelord: långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet, välfärdsjobb, barnperspektiv, arbetets effekter / ”Välfärdsjobb” is a relatively new kind of intervention that is used in some municipalities in Sweden. It means giving people that have been living a long time with welfare payments a fixed term employment contract. The participants get a salary and get closer to the regular labor market. Uppsala started a project called “Välfärdsjobb” autumn 2013 and that is where the interest for the subject came from. The study has a child perspective. A qualitative content analysis has been used to respond to the research questions. The data material consists of an evaluation, an interim report and different documents from the municipalities. The material was coded in relation to childhood sociology and Jahoda’s theory of latent and manifest effects of unemployment. The municipalities that have been used are Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. The involved municipalities are positive to the intervention. Malmö has had it since 2005 and Sigtuna shows great economic savings. The persons participating in the intervention convey that they have gained better self-confidence, larger social networks and better economy. Several of the participants have a regular job after the intervention. The negative aspects of the intervention were that some of the participants have expressed that the work tasks felt repetitive and made up. Malmö failed to recruit women and some participants did not understand that the job was temporary. The children are not very visible in the data material. Some of the municipalities have families with children as a prioritized group, while Malmö just mentions children in terms of becoming motivated students. Looking at earlier research the intervention seems positive for children. They get a better economy and hence a wider array of activities are possible. Also, if the parents feel good, it affects the children positively. Something that could have a negative impact is that the intervention is temporary, since the children often feel worried about what will happen next. There are differences in how mothers, fathers, children and families are represented within the material from the municipalities. For future research it would be interesting to have a children’s perspective included in the evaluations of the interventions. Key words: long-time welfare payments, unemployment, workfare jobs, children’s perspective, effects of employment