I denna studie får elever i skolår 1-4 möta ett för dem okänt roulettinspirerat lyckohjulsspel. På detta spelar fyra barn åt gången med två barn i varje lag. Sammanlagt deltog 60 barn under 15 spel i undersökningen. Undersökningen gjordes under våren 2005 och datainsamlingen gjordes på X-perimenthuset i Växjö. Syftet med studien var att beskriva barnens möte med lyckohjulet och försöka kartlägga och förklara vilka resonemang barnen använde för att motivera sina satsningar under spelet. Mina resultat visar att barnen till en början visar stor osäkerhet inför situationen och i många fall inte kan motivera varför de satsar som de gör. När de återigen blir intervjuade efter att ha spelat, grundas deras resonemang i de allra flesta fall på hur deras spel nyligen gått. De drar en del intuitiva slutsatser från lyckohjulet och därför anser jag också att lyckohjulet, om möjlighet ges till efterföljande undervisning, mycket väl kan vara ett bra redskap i undervisning om sannolikhet.

<p>I denna studie får elever i skolår 1-4 möta ett för dem okänt roulettinspirerat lyckohjulsspel. På detta spelar fyra barn åt gången med två barn i varje lag. Sammanlagt deltog 60 barn under 15 spel i undersökningen. Undersökningen gjordes under våren 2005 och datainsamlingen gjordes på X-perimenthuset i Växjö. Syftet med studien var att beskriva barnens möte med lyckohjulet och försöka kartlägga och förklara vilka resonemang barnen använde för att motivera sina satsningar under spelet. Mina resultat visar att barnen till en början visar stor osäkerhet inför situationen och i många fall inte kan motivera varför de satsar som de gör. När de återigen blir intervjuade efter att ha spelat, grundas deras resonemang i de allra flesta fall på hur deras spel nyligen gått. De drar en del intuitiva slutsatser från lyckohjulet och därför anser jag också att lyckohjulet, om möjlighet ges till efterföljande undervisning, mycket väl kan vara ett bra redskap i undervisning om sannolikhet.</p>