I denna studie undersöks om och i så fall hur gymnasielärare i svenska inkluderar personlig läsning, det vill säga tolkning och analys med utgångspunkt i elevens egen upplevelse av texten, i lyrikundervisningen, samt hur man förhåller sig till den nuvarande läroplanen som endast i mycket begränsad mån uppmuntrar till den sortens läsning. Aktuell lyrikdidaktisk forskning pekar på att den personliga läsningen bör ingå i någon mån i lyrikundervisningen och gymnasieskolans styrdokument kan tolkas på många olika vis, därför är det av intresse att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare på en gymnasieskola i en mindre svensk stad som analyseras utifrån studiens frågeställningar och diskuteras med utgångspunkt i litteraturdidaktisk teori och tidigare forskning. Resultaten är spretiga då respondenterna har olika syn på den personliga läsningens roll, men samtliga inkluderar den på något vis i undervisningen och de flesta anser att den har en viktig funktion i lyrikundervisningen. De är också överens om att den personliga läsningen är svår att förhålla sig till i bedömningsbara moment även när den specificeras i betygskriterier (vilket var fallet före läroplansbytet 2011) och önskar inte att den ska ingå i de delarna av läroplanen. Studiens resultat visar vidare hur vissa av lärarna i högre grad anpassar lyrikundervisningen efter styrdokumenten, vilket leder till en mer instrumentell än personlig lyrikläsning, medan andra anser att den personliga läsningen är så central för lyrikundervisningen att man letar efter stöd för inkluderingen av personlig läsning i mindre specifika formuleringar i läroplanen.

Denna studie utreder hur lyrik som genre kan berika svenskundervisningens didaktik på gymnasiet, vilka didaktiska metoder som kan tillämpas på lyrikundervisningen, samt vad som kan vara ett representativt urval lyrik för ungdomar. Undersökningen består av en kvalitativ litteraturstudie som utvärderades genom en diskursanalys, samt tolkningen av ett lyriskt urval. Studiens resultat påvisade att lyrik kan berika svenskämnets didaktik på gymnasiet, då språkutvecklingen främjas. Detta ger sig i uttryck genom att elever i lyrikundervisningen får möjlighet att reflektera både över sina egna och andras känslor och erfarenheter, vilket kan fungera som identitets- och personlighetsutveckling. Undersökningen har även påvisat att lyrikundervisningen berikar med kunskap om viktiga delar av kulturarvet, samt friheten att utforska språk och stil i skrivandet av egna dikter. Vidare bör lyrik appliceras på en läsarorienterad undervisining, då denna fokuserar på den enskilde läsarens personliga upplevelser av texten, vilket kan väcka intresse och mening för genren. Slutligen har undersökningen påvisat att det inte finns några givna svar rörande vad som kan användas som representativ lyrik för ungdomar i undervisningen, då genren ger uttryck för känslor, vilka bör betraktas som tidlösa och allmänmänskliga. Således är det lärarens uppgift att avgöra vad som kan vara relevant lyrik för ungdomar, baserat på vilken slags diskussion som ska föras och vilken insikt som önskas uppnås. / The study researches how lyrics as a genre could be used to enrich the Swedish education in upper secondary school, which didactic methods that can be applied to teachings of lyrics and what could be used as a good representation of lyrics for youths. The study includes a study of literature that was evaluated through a discourse analysis and interpretations of lyrical choices. The result of the study showed that lyrics can be used to enrich the didactics of the Swedish subject in upper secondary school as the language development was improved. This was shown as students who studied lyrics gets the opportunity to reflect upon both their own and others' emotions and experiences, which can be used as a tool for the development of self and identity. The study has further shown that studies of lyrics also enrich students with knowledge about important parts of the cultural inheritance and the freedom to explore language and style through the writing of their own poems. Furthermore, lyrics should be applied to a reader oriented education as it focuses on the individual readers' experience of the text, which could awaken interest and purpose for the genre. Finally, the study has shown that there are no given answers regarding what could be used as a representative lyrics for youths in the education as the genre provides the opportunity for the readers to express emotions which should be thought of as timeless and universal. Because of this, it is the teachers task to choose what could be regarded as relevant lyrics for youths based on what kind of discussion will be held and what kind of insight that should be achieved.