Background: Patients with cancer of the lung have to endure a quantity of physical, psychological and social difficulties. In their exposed position they are in need of help and support to pull through the situation. With the knowledge of factors effecting lung cancer patients’ quality of life, it will be easier to give the help and support they need. Aim: The aim of this study was to describe factors effecting lung cancer patients quality of life from the patient’s perspective. Method: The study is based on a systematic literature review where eight articles were used and analysed with a qualitative checklist. Result: Quality of life in lung cancer patients is influenced by physical, psychological and social factors. The physical factors are sleep-wake disturbances, fatigue, dyspnoea, and cancer stage and cell type. The psychological factors involve depression and distress. The social factors contain socioeconomic status, age and gender. Conclusions: Factors effecting lung cancer patients’ quality of life mostly consists of symptoms related to the disease. These affect the patients’ state in a negative way. The nurse plays an important role in relieving these symptoms, which leads to a better quality of life of the patient.

Background: Cystic fibrosis (CF) is the most common hereditary disease that leads to an early death. Earlier CF was considered as a childhood disease but today the expected age is 50 years. CF affects all the epithelial cells in the body which makes mucus and other body fluids more viscous than normal. The thick mucus leads to among other things respiratory problems and infections of the lungs. Today there is no cure, only medicines that controls the symptoms. Aim: To describe parents experiences living with a child with CF. Method: The study was carried out as a literature review. The articles were examined by qualitative content analysis. Result: The study showed that having a child CF takes a great deal of effort from the parents. The family must adjust to the time consuming daily care of the child. This can lead to a strain relationship between the parents. The uncertain future leads to distress for the parents. It is important that the contact between the medical care and the family is well functioning in this the nurse has a central role. Conclusion: One of the most important tasks the nurse has is to look at the family from an overall point of view. It is important to support the whole family not just the individual with the disease.

Syfte: Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har. De tre frågeställningarna vi arbetade efter var  Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes studieresultat?  Ser sambandet sömn-studieresultat samt träning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?  Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som gymnasieelever företar sig och deras studieresultat? Metod Vi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena. Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand. Resultat: Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation. Störst samband finns på de teoretiska programmen. Slutsats: Våra resultat stöder till viss del tidigare forskning inom området på så vis att sömn har en inverkan på studieresultatet, detsamma gäller för motion. Våra samband är dock inte lika starka som hos vissa tidigare studier. / Aim: The aim of this study has been to show if factors like sleep and physical activity interacts with schoolperformance. The hypothes we have presupposed was that a good relation in balance between sleep and physical activity have a better influence on schoolperformance compared with an unbalanced relation. Our three main questions were:  Is there a connection between the number of hours of sleep a highschoolstudent gets during a schoolweek and the students schoolperformance?  Is the relation sleep-schoolperformance and physical activity-schoolperformance the same between theoretical and practical programs?  Is there any connection between the amount of moderate physical activity for a highschoolstudent and his or hers schoolperformance? Method We have choosen to do a questionnairestudy. The questionnaire contained questions regarding the pupils sleep-, physical activity- and study habits and their grades in certain main subjects. The number of questionnaires was 149. The questionnairestudy was done at a highschool i a medium large city in Svealand, Sweden. Results: The study shows a weak connection between sleep, physical activity and schoolperformance. The strongest connection was found among the students at the theoretical programs. Conclusions: Our findings do to some extent support previous research in this area, in the way sleep and physical activity influence on schoolperformance. Our findings did not show as strong connections as previous studies have.

Bakgrund: Trycksår är en vanligt förekommande komplikation i samband med sjukdom och därpå följande vård och behandling. De flesta trycksår går att förebygga genom primär prevention. Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor på Sri Lanka uppfattar och bedömer trycksår samt beskriver trycksårsprevention. Metod: Studien bygger på 8 semistrukturerade intervjuer med srilankesiska BSc-studerande sjuksköterskor. Insamlad data analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudfynd; att mätinstrument inte används för att riskbedömma patienter, hur preventiv omvårdnad utförs samt anhörigas delaktighet i basal omvårdnad. Slutsats: För att ge alla patienter bästa möjliga vård bör sjuksköterskor ständigt hålla sig uppdaterade med senaste evidensbaserad forskning.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka förekomsten av övervikt samt om det fanns något samband mellan övervikt och fysisk aktivitet hos elever i år 6 och år 9. Vidare var syftet att studera eventuella skillnader mellan elever i år 6 och år 9. Metod Studien är kvantitativ och grundar sig på ett enkätformulär som delats ut till elever i år 6 och år 9 på 8 skolor i Stockholmsområdet. Enkätsvaren har behandlats i statistikprogrammet SPSS. Signifikansnivån i denna studie är p<0,05. I studien har 122 enkäter ingått. Resultat Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan övervikt och graden av fysisk aktivitet i år 6 men inte i år 9. Detta gällde när man tittade på den sista frågan i enkätformuläret, en så kal-lad single-item fråga, där de själva skulle avgöra vilken person de liknade mest (CHI-två p<0,05). Förekomsten av övervikt skilde sig mellan år 6 och år 9, i år 6 var prevalensen 21,7 % och i år 9 var prevalensen 30,2 %. I år 6 var det 19 stycken som var överviktiga och i år 9 var det 16 stycken. Detta innebär att det i hela studien var 25 % som var överviktiga. Bland de överviktiga är det 24 stycken som uppgett sig vara fysiskt inaktiva och 11 stycken som är fysiskt aktiva. Bland de icke överviktiga är det 29 stycken som är inaktiva och 58 stycken som är aktiva. När frågorna 11-12 och 15-20 delades in i olika grad av fysisk aktivitet gick det att se ett samband mellan fysisk aktivitet och övervikt i år 9 men inte i år 6. Dessa samband gäll-de för grupperna väldigt låg fysisk aktivitet och låg fysisk aktivitet. Slutsats Vår slutsats är att det hos de undersökta eleverna i år 6 fanns ett samband mellan övervikt och graden av fysisk aktivitet, något som man inte kunde se hos eleverna i år 9. Detta gällde när man tittade på den sista frågan i enkätformuläret, en så kallad single-item fråga, där de själva skulle avgöra vilken person de liknade mest (CHI-två p<0,05).

Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them. The purpose of this study was to describe how persons, with both diabetes mellitus type 2 and COPD, think about the information given by the nurse at the health centre. Eleven persons were interviewed and the transcripts were analysed using content analysis. The results where separated into different categories: trust, involvation, increase in their belief in their own efforts, lack of individualising and continuity, insufficient and left out information. The result indicated that the district nurses need to develop their ability to a more active listening to the persons. This could lead to better motivation and strength in their ability to self care.

Aim The aim of this study was to evaluate the effects of MotVikt´s obesity-treatment program on eight severely obese subjects, concerning Body Mass Index, Waist-Circumference and Weight after three and a half months and Sense of Coherence, Body Image and Self-experienced Health after three months. The question in focus was: Did MotVikt´s obesity-treatment program have any effects concerning the factors mentioned above? Metod Information was collected with questionnaires that were filled out by the eight subjects, three men and five women, who participated in MotVikt´s last round of treatment. Data concerning waist-circumference, weight and BMI were provided by MotVikt. The questionnaires that were used to get information about Sense of Coherence, Body Image and Self-Experienced health were SOC-29, BSQ and IQOLA SF-36. Resultat The average BMI in the group has decreased with 2,9 kg/m2, from 39,7 till 36,8. The waist-circumference has decreased with in average 10,7 cm. The average weight has decreased with 7,5 %. Seven of eight patients have a decreased Sense of Coherence. The average score has changed from 142 to 130. Five of eight patients have improved their Body Image. The average score has changed from 90 to 75. The questions concerning Self-experienced Health show an improvement. Diskussion The main reason for MotVikt´s obesity treatment program is to make the patients loose 5-10 % of their bodyweight. After half of the treatment-time, most of the participants have already achieved that. It is good to see that all of the patients have a lower waist-circumference and therefore less abdominal obesity. The risks of complications are higher when fat is located to the abdominal area, why this is seen as an important finding that comes with health benefits. Seven out of eight patients have decreased their Sense of Coherence, which we see as the most surprising finding in this study. We can only guess what possible reasons may have caused the decrease. One reason may be that the patients are in a phase where they are re-evaluating their lives as a result of the lifestyle change they are going through. / Syfte och Frågeställning Syftet med studien var att undersöka eventuella effekter av MotVikts behandlingsprogram på åtta svårt feta individer avseende BMI, midjemått och vikt efter tre och en halv månads behandling samt ”Känsla av sammanhang” (KASAM), kroppsuppfattning, självupplevd hälsa efter tre månader. Frågeställningen var därför: Har MotVikts behandlingsprogram haft några effekter på varje individ av¬seende ovan nämnda faktorer? Metod Datainsamlingen har utförts i form av en enkätstudie på de åtta individer, tre män och fem kvinnor, som deltagit i den senaste behandlingsomgången på MotVikt. Värden på midje¬¬¬mått, vikt och BMI har tillhandahållits av MotVikt. KASAM, kroppsuppfattning och självupplevd hälsa undersöktes med hjälp av frågeformulären SOC-29, BSQ samt IQOLA SF-36. Resultat Gruppens genomsnittliga BMI har sänkts med 2,9 kg/m2 från 39,7 till 36,8. Midjemåttet har minskat med i genomsnitt 10,7 cm. Vikten har sjunkit med i genomsnitt 7,5 %. Sju av åtta patienter har en sämre Känsla av sammanhang. Genomsnittsvärdet har sänkts från 142 till 130. Fem av åtta har en bättre kroppsuppfattning. Vid första mättillfället hade gruppen en genomsnittlig summa på 90 och vid andra mättillfället 75. På frågorna gällande självupplevd hälsa ses en generell förbättring. Diskussion Det huvudsakliga målet med MotVikts behandlingsprogram är att få patienterna att minska sin vikt med 5-10 % av sin kroppsvikt. Redan efter drygt halva behandlingstiden har de flesta av deltagarna i gruppen uppnått detta mål. Det är glädjande att se att alla patienterna har minskat sitt midjemått och därmed sin bukfetma. Som tidigare nämnts är det större risk att drabbas av följdsjukdomar om fettet är lokaliserat till buken. Därför ses detta som ett viktigt resultat som förbättrar hälsan. Att sju av åtta patienters känsla av sammanhang har minskat anser vi är studiens mest överraskande resultat. Orsakerna till detta kan vi endast spekulera kring. En tänkbar anledning kan vara att de just i denna fas omvärderar sina liv som ett resultat av den livsstilsförändring de genomgår.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att med hjälp av intervjuer proble¬matisera hur metoden Hälsoprofilbedömning (HPB) kan vara ett hjälpmedel vid livsstilsförändring. Speciellt fokus har lagts på den betydelse den uppföljande Hälsoprofilbedömningen har för förändringsprocessen. Följande frågor står i fokus för denna studie: • Hur upplevs Hälsoprofilbedömningen? • Vilken roll spelar hälsoprofilbedömaren för upplevelsen av Hälsoprofilbedömningen? • Vilka effekter får Hälsoprofilbedömningen? • Vilka förväntningar har en deltagare inför sin uppföljande Hälsoprofilbedömning? • Vilka är de bakomliggande orsakerna till dessa förväntningar? • På vilket sätt speglas beteendeförändringen i upplevelsen av Hälsoprofilbedömningen och hur påverkar det förväntningarna? Metod: Denna C-uppsats bygger på sju stycken intervjuer, fyra män och tre kvinnor. Urvalet bestod av en åtgärdsgrupp på ett företag där totalt 91 stycken erhöll ett brev per e-post med inbjudan att deltaga i studien. En påminnelse skickades ut till kvinnorna i urvalet för att nå en jämnare könsfördelning. Intervjuerna genomfördes med en intervjuguide som grund och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant till en skriven text som sedan analyserades med syfte att finna kate¬gorier och teman. Resultat: I upplevelserna av HPB finns både positiva och negativa erfarenheter men som helhet kan man se en positiv inställning till HPB. Trots upplevda brister i engagemang hos vissa hälsoprofilbedömaren upplevs de av en majoritet som kunniga och professionella. Respondenterna ser antingen positiva eller förhåller sig neutrala till att få genomföra en ny HPB. Ett drag som flertalet har gemensamt är att de attraheras av de fysiologiska mätningarna. Slutsats: HPB ses av respondenterna som en inspirationskälla och tankeväckare. Det går att se att HPB kan ha varit en bidragande faktor till att det har skett beteendeför¬ändringar hos flera av respondenterna. Förväntningarna inför uppföljande HPB påverkas av de tidigare upplevelserna och erfarenheterna av HPB. / Aim: With interviews describe how the method of HPB (a health profile) can be used as a help in lifestyle modification. Certain focus has been put to study the effect of the HPB followed up. Following questions were the focus of the study: • What is the experience of HPB? • How does the conductor of HPB affect the experience of the HPB? • What effects can HPB lead to? • What expectations has a participant of the HPB followed up? • Which are the latent causes to these expectations? • In which way does the behaviour modification affect the experience of HPB and how does it affect the expectations? Method: This study is based on seven interviews, four males and three females. The selected group was based on 91 persons from one corporation. They received an invitation to participate in the study by e-mail. A reminder was sent to the females in the selection in order to reach a more equal setting of gender. The interviews where based on an interview guide and followed up with open questions during the conversations. The interviews where transcribed word by word to a written text and then analysed in order to find categories and themes. Results: Both positive and negative experiences of the HPB were shown but in it entirety a mainly positive attitude towards the HPB can be seen. In spite of some cases of experienced lack of commitment from the conductor of the HPB the majorities experience that the conductors are well-informed and professional. The respondents are either positive or neutral to attend another HPB. There is an attraction for physical measurements in common by the respondents. Conclusions: The respondents experience HPB to be suggestive and inspirational. It is possible to see that HPB has been contributing to the behaviour modification for many of the respondents. The expectations of the follow-up HPB is influenced by the previous experiences of HPB.

Syfte I dokument om hälsa uttrycks ofta att alla har rätt till lika hälsa. Då det skiljer sig för hur varje individ ser på hälsa och vad som är viktigt i deras liv är syftet med denna uppsats att försöka problematisera hälsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berättelser. Hur talar dessa kvinnor om hälsa i intervjuer, inom kategorierna ”kropp”, ”själ” och ”lust och last”. Vad är viktigt för kvinnorna för att må bra? Metod Studien består av en kvalitativ undersökning där fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats. Intervjuerna skedde i samtal och till hjälp fanns ett papper med förberedda teman. Dessa var sjukdom, arbete, familj, tid, stress, relationer, kost, kropp och motion. Kvinnorna lade själva till fyra teman; humor, rökning/droger, resor och musik. Intervjuerna har transkriberats för att därefter analyseras med hjälp av bland annat Antonovskys teori, KASAM, och Karaseks och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Kvinnorna anser att det måste finnas en balans och att mycket hänger ihop i livet, vilket liknar KASAM och krav-kontroll-stöd-modellen i vilka alla komponenter påverkar varandra. Kvinnorna är relativt överens, med vissa undantag. Faktorer som de anser är viktiga för hälsa och för att de ska må bra är bland annat en bra relation med familj och vänner då detta blir deras trygghet i livet. Kvinnorna talar också om att stress uppkommer då det är brist på tid och att det är viktigt att ha tid för sig själv, vilket de får mer när barnen blir större. Arbetet måste vara meningsfullt och stimulerande. De tycker också att det är viktigt att röra på sig och dessutom se till att äta bra. Utöver detta är det viktigt att ha humor, ej röka, ha möjlighet att resa och lyssna på musik som berikar ens liv. Dessa fem kvinnor har olika sätt att hantera saker de tycker är jobbiga, bland annat att motionera och vara ute. Slutsats Det finns många olika aspekter som är viktiga för dessa kvinnor och de skiljer sig endast lite mellan dem. Det är både fysiska och psyksiska aspekter som är viktiga för kvinnorna. I stort sett handlar allt om att ha en balans i livet. Saker som är viktiga för dem måste fungera och gör de inte det så mår kvinnorna mindre bra. / Aim In documents about health, it is often said that everyone has the right to equal health. When there is a difference in the way every individual see health and what is important in their lives, the aim of this paper is to problemize health, by describing and analysing women’s stories. How do these women talk about health in interviews, in the categories “body”, “soul” and “lust and vice”. What is important for the women to feel well? Method The study consists of a qualitative research where five women, living in Stockholm, have been interviewed. The interviews were like a conversation and for help there was a paper with prepared themes. These were illness, work, family, time, stress, relationships, diet, body and exercise. The women themselves added the four themes humour, smoking/drugs, travels and music. The interviews have been transcribed in order to be analysed with the help of, for exampel, Antonovsky’s theory, KASAM, and Karasek’s and Theorell’s demand-control-support-model. Results The women think that there has to be a balance in life and that there is a link between different aspects of life, which is like KASAM and demand-control-support-model where all components influence each other. On the whole the women agree. Things they consider important for health and well-being are to have a good relationship with family and friends. This becomes their security in life. The women also talk about stress which occurs when there is a lack of time and that time to themselves is important, which occurs when the kids grown up. Work has to be meaningful and stimulating. They also think that it is important to exercise and to eat well. A part from this it is important to have a sense of humour, not to smoke, have the opportunity to travel and listen to music which enriches their lives. These five women have different ways of coping trying situations, for example exercise and be outdoors. Conclusions There are many different aspects that are important to these women and they don’t differ much. Both physical and mental aspects are important. Above all, it is about having a balance in life between different components. The things that matter most for these women have to function well in order for them to feel well.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att göra en analys av vilka resultat som deltagarna uppnått efter 2 års dagvårdsbehandling på Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Följande frågor står i fokus för denna studie: • Svarar män och kvinnor olika på behandlingen i fråga om relativ och absolut viktminskning? • Finns det skillnader mellan ursprungs-BMI (kg/m2) och viktminskningen, i relativa och absoluta termer? • Skiljer sig olika åldersgrupper åt i fråga om relativ och absolut viktminskning? • Hur ändras sjukdomsprevalensen för IGT/diabetes typ II, höga triglyceridnivåer, hypertoni och metabolt syndrom under behandlingens gång? Metod: Behandlingen innefattar beteendemodifikation i form av förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Uträkningarna baseras på tre mätningar; före behandlingsstart, samt efter 1 och 2 år. Dessa består av blodprover samt längd, vikt och blodtryck. Deltagarna har delats in i kön-, ålder- och BMI-grupper och effekterna presenteras i form av relativ samt absolut viktminskning. För behandlingseffekter utifrån följdsjukdomar har fokus varit sjukdom vs. icke sjukdom. Värdena presenteras som medelvärden och standardavvikelse/95 % konfidens-intervall. ITT, intention-to-treat förfarande, har använts och det senast uppmätta värdet har därför lagts in när data saknas. Parametriska tester har genomgående använts. Resultat: Det föreligger ingen signifikant könsskillnad ifråga om viktminskning. De deltagare med ett högre BMI vid start d.v.s. 40 (kg/m2) har en signifikant större viktminskning (relativ och absolut) än de deltagare med lägre BMI vid start (<35). Det föreligger ingen signifikant skillnad mellan de olika ålderskategoriernas viktminskning. Förändringar av sjukdoms-prevalensen visades mellan 0-1 år. Till exempel var den relativa fördelningen av metabolt syndrom 70% vid behandlingsstart och 55% efter 1 år för männen. Slutsats: Viktminskningen påverkades inte av vare sig kön eller ålder, dock av nivån på BMI. Viktminskning förekom i samtliga kategorier (kön, BMI och ålder) mellan år 0-1. Dock förekom det en viss viktökning mellan 1-2 år. / Aim: To describe the effects of a 2-year long, lifestyle modification obesity treatment programme at the Obesity unit, Karolinska University hospital. The following questions were the focus of the study: • Are there differences between men and women in terms of relative and absolute weight loss? • Are there differences between level of obesity (calculated from BMI) and relative and absolute weight loss? • Are there any differences between different age groups and relative and absolute weight loss? • To what extent, if any, does the programme influence the prevalence of IGT/diabetes type II, high levels of triglycerides, hypertension and metabolic syndrome? Method: The programme focuses on lifestyle changes (diet and physical activity). The analyses are based on data before the treatment started and after 1 and 2 years. The measures include blood samples, height, weight and blood pressure. The patients were divided into different categories based on sex, age and level of obesity (BMI) and the results are presented as relative and absolute weight loss. For effects on related morbidity, the focus was on transition between illnesses vs. no illness. ITT, intention-to-treat, is used and the latest observed value has been used when data was missing. Parametric statistics were used. Results: There was no significant sex difference in weight loss. Patients with a higher BMI i.e. 40 (kg/m2) at start of treatment achieved a greater weight loss, than patients with a smaller BMI value (<35) at start. There were no significant differences between different age-categories, in terms of weight loss. Disease transitions were showed between start of treatment and year 1. For example, the prevalence of the metabolic syndrome was 70% at start of treatment for men and 55% after 1 year. Conclusion: Sex and age did not affect weight loss, whereas BMI did. Weight loss occurred between year 0 and year 1, in all categories (sex, age, BMI), whereas weight tended to increase between year 1 and 2.