Jacobson, J. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens och kompetensutveckling. En intervjustudie om första linjens chefers erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund. Forskning indikerar att sjuksköterskans omvårdnadskompetens inte alltid tillvaratas. Detta innebär att ett relevant chefs- och ledarskap och att goda strukturer för omvårdnad som ser till sjuksköterskors kompetens och möjlighet till att utvecklas har blivit allt viktigare. I dagsläget saknas dock relevant kunskap om hur chefer erfar sjuksköterskors omvårdnadskompetens och deras möjligheten till kompetensutveckling. Syfte. Studiens syfte var dels att undersöka hur första linjens chefer erfor sjuksköterskors omvårdnadskompetens och kompetensutveckling, samt att undersöka hur deras erfarenhet reflekterades i två av magnetmodellens område: strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor, samt utvecklande ledarskap för sjuksköterskor. Metod. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom intervjuer med första linjens chefer inom Region Skåne. Den transkriberade texten analyserades både deduktivt och induktivt. Resultat. Den induktiva analysen tolkades att kunna förstås utifrån två huvudkategorier; omvårdnad i skuggan av den medicinska vården och kompetensutveckling generellt inte en prioritet. Den deduktiva analysen tolkades att delvis kunna förstås utifrån magnetkriteriet professionell utveckling medan de övriga fyra magnetkriterierna; kvalité på ledarskapet av omvårdnaden, organisationens struktur, medarbetarpolicys och program för kompetensutveckling, synen på omvårdnadens innehåll och betydelse, inte reflekterades lika väl i den transkriberade texten. Resultatet indikerar att omvårdnadskompetens behöver tas tillvara på och utvecklas. Organisatoriska strukturer behöver samtidigt tydliggöras. Slutsats. Första linjen chefer behöver ges förutsättningar att planera, samordna, strukturera och utveckla omvårdnaden. Centrala kärnkompetenser, förändrade arbetssätt och tydliga karriärvägar som främja teamsamarbetet torde kunna underlätta att uppnå en kvalitativ omvårdnad med fokus på ett personcentrerat förhållningssätt. Nyckelord: kompetensutveckling, kvalitativ forskning, magnetmodellen, omvårdnad och omvårdnadskompetens / Jacobson, J, Nurses nursing skills and competence development. An interview study about first levels managers experiences. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background. Research indicates that the nurse's nursing skills are not always utilized. This means that relevant management and leadership and that good nursing structures that look for nursing skills and the opportunity to develop have become increasingly important. At present, however, relevant knowledge is lacking about how managers experience nursing skills in nursing and their ability to develop skills. Purpose. The purpose of the study was partly to examine how the first-line managers are in charge of nursing skills and competence development, and to investigate how their experience was reflected in two of the magnetic model's area: structures for personal development and authority for nurses, as well as developing leadership for nurses. Method. The study was performed with a qualitative method. Data was collected through interviews with first-line managers in Region Skåne. The transcribed text was analyzed both deductively and inductively. Results. The inductive analysis was interpreted to be understood from two main categories; nursing in the shadow of medical care and skills development generally not a priority. The deductive analysis was interpreted to be partly understood from the magnetic criterion of professional development while the other four magnetic criteria; quality of the nursing leadership, the organization's structure, employee policies and programs for competence development, the view of the content and importance of nursing, were not reflected equally well in the transcribed text. The result indicates that nursing skills need to be utilized and developed. At the same time, organizational structures need to be clarified. Conclusion. First line managers need to be given the conditions to plan, coordinate, structure and develop the nursing care. Central core competencies, changed working methods and clear career paths that promote team collaboration should be able to facilitate a qualitative nursing with a focus on a person-centered approach.Keywords: competence development, magnet model, nurses nursing skills, nursing, qualitative research

Bakgrund Forskning visar att utebliven omvårdnad är ett faktum på sjukhus i stora delar av världen. Detta medför en risk för vårdskador, onödigt lidande för patienter samt en ökad kostnad för samhället. Det kan även bidra till att sjuksköterskor upplever en sämre arbetsmiljö vilket kan leda till uppsägningar och brist på sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad på sjukhus. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton vetenskapliga studier ligger till grund för resultatet och dessa har sökts fram från databaserna CINAHL och PubMed, studierna är publicerade mellan åren 2012 - 2022. Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att såväl mänskliga/demografiska som organisatoriska faktorer bidrar till utebliven omvårdnad. Resultatet visar att otillräcklig bemanning, brist på materiella resurser, arbetsmiljöproblem och bristande kommunikation är faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad. Förekomsten av utebliven omvårdnad har även visat sig variera beroende på personalens yrkeskategori. Slutsats Otillräcklig bemanning är den mest betydande faktorn i relation till utebliven omvårdnad under kategorin organisatoriska faktorer, brist på materiella resurser och negativa upplevelser av arbetsmiljön bidrar till fall av utebliven omvårdnad. / Background Research shows that missed nursing care is a fact in hospitals in large parts of the world. This entails a risk of healthcare injuries and unnecessary suffering for patients as well as an increased cost to society. This can contribute to nurses experiencing a poorer working environment, which can lead to redundancies and a shortage of nurses. Aim The aim is to describe factors that can lead to missed nursing care in hospitals. Method This thesis is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Fifteen scientific articles are the basis for the results, and these have been retrieved from the database CINAHL and PubMed, the articles are published between the years 2012-2022 Results The results of this study show that both human/demographic and organizational factors that contributes to missed nursing care. The results show that insufficient staffing, lack of material resources, work environment problems and lack of communication are factors that can lead to missed nursing care. The incidence of missed nursing care has also been shown to vary depending on the occupational category of the staff. Conclusions Insufficient staffing is the most significant factor in relation to missed nursing care under the category of organizational factors, but also lack of material resources and a negative experience of the work environment contribute to cases of missed nursing care.