In Florida, mangroves have responded to climate change by slowly migrating northward into traditional salt marsh habitat. However, little is understood about the relationships among mangrove growth form plasticity and environmental conditions. In addition, the effects of the mangrove northward expansion on pre-existing salt marsh communities are unknown, especially any influences of differences in tree morphology. The size, canopy structure, and root structure of the three mangrove species Rhizophora mangle, Avicennia germinans, and Laguncularia racemosa were measured at six sites along the east coast of Florida. Structural equation modeling was used to evaluate the multivariate relationships between environmental and biotic variables. Mangrove growth form varied widely with environmental variables. The results of this study suggest that R. mangle expansion into salt marsh may rely on interactions with salt marsh and shading as well as on climatic variables, which has implications for future mangrove expansion northward in Florida. / Includes bibliography. / Thesis (M.S.)--Florida Atlantic University, 2016. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

published_or_final_version / Architecture / Master / Master of Landscape Architecture

Bangladesh is one of the most vulnerable countries to climate change, with coastal areas being especially vulnerable. Along the Bangladeshi coast lies mangrove forests that protect against storm surges, tropical cyclones, SLR, coastal erosion, and salt-water intrusion. On Char Kukri Mukri, a remote island in the Bay of Bengal, Keora-species (Sonneratia apetala) mangroves are planted. The forest is virtually a monoculture in degradation and thus needs restoration through enrichment. Therefore, this study aimed to explore the opportunities and limitations of mangrove enrichment as climate adaptation on Char Kukri Mukri. We conducted semi-structured interviews with local communities and other key stakeholders and analysed soil and water samples along the island's south coast to assess this. Our results indicate that the soil is highly saline, which, combined with projected climate impact, limits the abilities of more sensitive mangroves to survive there. Climate impacts severely affect the lives and livelihoods of the people living on Char Kukri Mukri. Successful adaptation requires further involvement of local communities, site-specific solutions, and a holistic approach to adaptation. However, a hindrance to adaptation measures is the lack of resources to fund large-scale projects, which leads to beneficiaries being required to provide money and land themselves to be considered for projects. This risks systematically excluding the landless poor, and there is therefore a need to reform adaptation financing systems so that measures benefit the most vulnerable. / Bangladesh är ett av de länder i världen som är mest sårbara för klimatförändringarna. Kustområdena är mest känsliga. Längs Bangladeshs kust finns mangroveskogar, som skyddar mot klimateffekter som stormar, cykloner, havsnivåhöjning, kusterosion, och saltvattenintrång. På Char Kukri Mukri, en avlägsen ö utanför Bangladeshs centralkust i Bengaliska viken, har mangrover av arten Keora (Sonneratia apetala) planterats. Skogen är praktiskt taget en monokultur som håller på att förstöras, och det finns därför ett behov av att restaurera skogen. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna och hindrena för restaurering av mangroveskogarna som klimatanpassning på Char Kukri Mukri. För att uppnå detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen och andra nyckelintressenter, och analyserade jord- och vattenprover tagna vid öns sydkust. Våra resultat indikerar att jorden har hög salthalt, vilket i kombination med ökade klimateffekter minskar mer känsliga mangrovearters möjligheter att överleva i dessa områden. Klimateffekter påverkar människorna och deras försörjning på Char Kukri Mukri i hög grad. Lyckad klimatanpassning kräver mer inkludering av lokalbefolkningen i initativ, platsspecifika lösningar, samt ett holistiskt tillvägagångssätt. Resursbrist hindrar dock investeringar i storskaliga och långsiktiga projekt, vilket gör att förmånstagare behöver bidra med pengar och mark till projekten. Detta gör att fattiga människor som inte äger mark systematiskt exkluderas ur anpassningsprojekten. De nuvarande finansieringssystemen behöver därför reformeras för att projekten ska ge fördelar till de människor som är mest sårbara för klimatförändringarna.