Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som beskrivs som ett globaltfolkhälsoproblem. De senaste 10 åren har antalet anmälningar i Sverige gällande kvinnovåldökat med 30 procent. Kvinnovåld omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våldet leder tillkonsekvenser för kvinnan som utsätts och stora kostnader för samhället. Våld mot kvinnor avnuvarande eller före detta manlig partner är ofta det som är mest våldsamt och upprepas ihögre grad än våld av kvinnor eller inom samkönade relationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnansom blivit utsatt för våld av sin nuvarande eller tidigare manliga partner. Metod: Denna litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Underlaget förresultatet var 11 vetenskapliga artiklar som belyser sjuksköterskans upplevelse av mötet medkvinnan som blivit utsatt för våld av nuvarande eller tidigare manlig partner. Artiklarnahämtades från databaserna Pubmed och Cinahl complete. Därefter analyserades artiklarnavilket mynnade ut i teman och subteman. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman: Emotionella möten, Sjuksköterskansroll, Faktorer som påverkar omvårdnaden och Organisation. Subteman till Emotionella möten:Sjuksköterskans känslor och Strategier för att hantera känslorna. Subteman tillSjuksköterskans roll: Psykosocial omvårdnad och Medicinsk omvårdnad. Subteman tillFaktorer som påverkar omvårdnaden: Tidstillgång och arbetsbelastning, Sjuksköterskansattityd och Benägenhet att fråga om våld. Subteman till Organisation: Riktlinjer, Utbildningoch Samarbete. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons caritativa teori som syftar tillatt lindra lidande, samt utifrån Arbetsmiljöverkets och Världshälsoorganisationensrekommendationer. Vidare har sjuksköterskans upplevelse diskuterats i förhållande till studiersom belyser den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med sjuksköterskan. / Background: Violence against women is a social problem that is described as a globalpublic health problem. The last 10 years the number of complaints regarding violence againstwomen in Sweden has increased by 30 percent. Violence against women includes physical,psychological and sexual violence. The violence has consequences for the woman who isexposed and it also means large costs for the society. Violence against women by current orformer male partner is often more violent and repeated to a greater degree than violence bywomen or in same-sex relationships. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experience of the encounter with thewoman who has been subjected to violence by current or former male partners. Method: This literature review was made in accordance with Friberg's method. The basis ofthe result was 11 scientific studies that highlight nurses' experience of the encounter with thewoman who has been subjected to violence by current or former partners. The studiesretrieved from PubMed and CINAHL complete. The studies were analyzed and resulted inthemes and subthemes. Results: The literature review resulted in four themes: Emotional meetings, Nurse's role,Factors that affecting the care and Organization. Subthemes to Emotional meetings: Nursesemotions and Strategies to manage the emotions. Subthemes to Nurse's role: Psychosocialcare and Medical care. Subthemes to Factors that affecting the care: Time access andworkload, Nurse´s attitude, Willingness to ask about violence. Subthemes to Organization:Guidelines, Education and Cooperation. Discussion: The result has been discussed in relation to Katie Eriksson caritative theorythat aims to relieve suffering. It has also been compared to the Swedish Work Environmentand the World Health Organization recommendations. Furthermore, the result of nurse'sexperience has been discussed in relation to studies that highlight abused women's experienceof the encounter with the nurse.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett brott mot mänskliga rättigheter och har en lång historia över århundraden. Det drabbar var tredje kvinna världen över och tar sig uttryck i många olika våldstyper, där den yttersta konsekvensen av våldet är att kvinnor mister livet. Män brukar oftast våld för att åstadkomma makt och kontroll över kvinnor. Våldet kan normaliseras och uppfattas vara normalt i relationen. Det finns en osäkerhet kring arbetet med våld i nära relationer hos sjuksköterskor oavsett tid inom yrket. Hälso- och sjukvårdens ansvar gällande våld i nära relationer innefattar att riktlinjer ska finnas för agerande vid misstänkt och bekräftad våldsutsatthet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer av manlig partner. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där de vetenskapliga artiklarna inhämtades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och sedan analyseras enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom det att våld inte förekom till en början, för att sedan debutera och uppkomma vid olika tidpunkter och händelser i relationen. Kvinnorna utsattes för fysiskt och psykiskt våld där även sexuellt våld samt ekonomiska och digitala dimensioner ingick. Deras psykiska hälsa, självbild och känsloliv blev negativt påverkade. Männen upplevdes vara våldsamma och passiva i relationen, och kvinnorna anpassade sig efter männens våldsutövande. Slutsats: Våld utövas på många sätt och det finns inte en viss typ av kvinna som drabbas. De våldsutsatta kvinnorna utsätts för ett stort lidande som kan yttra sig på olika sätt och som orsakar fysiska och psykiska konsekvenser. Då lidandet är omfattande och våldsutsatthet är svårt att se utifrån är det viktigt som sjuksköterska att fråga om våld. / Background: Intimate partner violence is a violation of human rights and has a long history throughout decades. It affects every third woman across the world and takes many forms, with the utmost consequence being that women lose their lives due to violence. Men use violence to achieve power and control over women. Violence becomes normalized and such is perceived as a normal part of the relationship. Nurses experience insecurity when working with intimate partner violence regardless of the length of time spent in the profession. Healthcare’s responsibility regarding intimate partner violence includes establishing guidelines for actions when violence is either suspected or confirmed. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of being a victim of intimate partner violence committed by a male partner. Method: The structured literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative or mixed method. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed to later undergo review of quality and analysis using Fribergs five-step model. Results: The result shows that violence does not occur during the beginning of the relationship but debuts and arises during different times and events. Women were subjected to psychical and psychological violence, where sexual violence as well as economic and digital dimensions were included. Their mental health, self-image and emotions became negatively affected. The men were perceived as violent and passive in the relationship, and the women adapted themselves to the men’s violence. Conclusions: The violence is executed in many ways and there is not a certain type of woman who is affected. The abused women are subjected to an immense suffering which can present in different ways and cause physical and psychological consequences. Due to the tremendous suffering and violence being hard to detect, it is important for nurses to ask questions regarding violence.