Användningen av digitala kartor ökar och det medför att karttjänster måste vara flexibla och visuellt enkla att tolka. Syftet med studien är att undersöka metoder för automatisk textplacering och jämföra dem med hur andra karttjänster placerar ut sin information. Utifrån de regler och riktlinjer som finns dokumenterade från tidigare forskning har metoder för olika kartlager skapats för att placera ut text automatiskt i kartan. Resultatet av studien visar att metoden fungerar vid den begränsade datamängd som omfattade 6 kartlager. Texten placeras ut på den lämpligaste platsen för objektet texten representerar. Slutligen kan det fastställas att detta är ett område som behöver vidareutvecklas för att kunna hantera stora datamängder.