While the volume of research on corporate event sponsorships as a marketing tool has increased markedly over the past decade, the results have done little to help marketers to justify sponsorship spending. Not only do marketers have little knowledge of a sponsored event’s financial return, they also struggle to demonstrate any impact on consumer behavior at all. Using multi-wave survey data, we quantified the financial impact of a sponsorship. We predicted the number of new buyers based upon changed brand attitudes, consistent with a hierarchy of effects model. We then established the financial return on the sponsorship spending by estimating the customer lifetime value (CLV) of these new buyers. We collected the data around a major college football bowl game. Six phases of data collection were used to determine purchasing behavior and brand attitudes of attendees before and after the sponsored event, in comparison to television viewers of the event and the general public. We applied Lavidge and Elrick’s (1961) attitudinal constructs as the independent variables in a logistic regression to predict future purchase. The final data collection was used to validate the model’s prediction. The findings show that the model accurately predicted the number of new customers after one buying cycle for the sponsor’s products. We also quantified the positive impact of the sponsorship on the CLV of existing customers within the same time frame. The managerial implications of this study are significant. Sponsorships are highly risky, with fixed outlays up front, and unclear benefits to be realized in the future. We provide a methodology that not only allows sponsors to measure the effectiveness of the sponsorship, but to determine the return on their sponsorship investment. We have taken consumer behavior theory from marketing communications research and combined it with CLV tools, thus allowing marketers to determine the number of new customers that a sponsorship generates, as well as how it influences the buying patterns that drive customer lifetime value.

With the value of initiating contact or a relationship being intangible, marketing departments are currently struggling to prove their contribution to the business. Evaluating the efficiency of B2B marketing investments has been proven hard, and the prerequisites for doing so are many. However, the enabling of measuring marketing efficiency would provide companies with a tool for prioritizing between marketing investments and thus optimize budget allocation and business value. This study aims to examine the underlying technical and organizational difficulties of evaluating the efficiency of marketing investments, as well as contributing with guidance on how to overcome them. By combining an exploratory theoretical investigation and a case study that followed a descriptive approach, this study covers the investigated phenomena in both a general and a specific context. The technical difficulties of evaluating marketing efficiency that were found include contamination of data due to unstructured gathering of field data, unaligned definitions, and a high level of individual judgment when categorizing data. Findings on organizational difficulties concentrate on the Sales-Marketing Interface (SMI) and include missing feedback loop between the two departments, unaligned goals and rewards, unstructured handover phase, and broken information streams. Finally, the authors suggest a number of measures that can be taken in order to solve the stated difficulties and excel in SMI and marketing intelligence maturity towards a state where marketing efficiency can be evaluated. By comparing theory to empirical findings, a connection between theory and practice is established, which contributes to bridging the theory-practice gap that exits in B2B marketing research. In specific, this study contributes to science by presenting a number of measures that can help organizations enable the assessment of marketing efficiency. Yet, further research on the effect marketing has on customer lifetime is necessary. / Eftersom värdet av att initiera en kontakt eller en relation är ogripbar behöver dagens marknadsavdelningar kämpa för att bevisa sitt bidrag till företagets affär. Att utvärdera den inre effektiviteten i investeringar i industriell marknadsföring är bevisat svårt och de nödvändiga förutsättningarna är många. Dock skulle möjliggörandet av mätning av marknadsföringseffektivitet kunna ge företag ett verktyg för att prioritera mellan olika investeringar i marknadsföring och därmed också optimera budgetallokering och affärsvärde.  Denna studie syftar till att undersöka de underliggande tekniska och organisatoriska svårigheterna med att utvärdera effektiviteten i marknadsföringsinvesteringar, liksom även att bidra med guiding för hur dessa ska överkommas. Genom att kombinera en explorativ teoretisk undersökning och en fallstudie genomförd med ett deskriptivt tillvägagångssätt studeras det undersökta fenomenet i både en generell och en specifik kontext. Resultatet visar att de tekniska svårigheterna med att utvärdera marknadsföringseffektivitet inkluderar nedsmutsning av data till följd av ostrukturerad insamling av fältdata, ickeöverensstämmande definitioner och en hög nivå av individuell bedömning då data kategoriseras. Det organisatoriska svårigheterna är koncentrerade till gränssnittet mellan sälj och marknadsföring och inkluderar bristande feedback-loop mellan det två avdelningarna, icke-överensstämmande mål och belöningar, ostrukturerad överlämningsfas och brutna informationsströmmar. Slutligen föreslår författarna ett antal åtgärder som kan vidtas för att lösa dessa svårigheter och därmed excellera gränssnittet mellan sälj och marknadsföring samt mognadsgraden av intelligent marknadsföring till en studie där marknadsföringseffektivitet kan utvärderas.  Genom att jämföra teori med empiriska resultat sammankopplas teori med praktik, vilket bidrar till att överbygga det forskningsgap mellan teori och praktik som existerar i forskningen om indutriell marknadsföring. Mer specifikt så bidrar denna studie till vetenskaper genom att presentera ett antal åtgärder som kan möjliggöra bedömning av marknadsföringseffektiviteten. Ändock finns ett behov av vidare forskning vad gäller effekten marknadsföring har på kundens livslängd.