Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken. / Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.

<p>Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken.</p> / <p>Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.</p>

The Nuclear Waste Fund constitutes a financial system that finances future costs of the management of spent nuclear fuel as well as decommissioning of nuclear power plants. The fund invests its capital under strict rules which are stipulated in the investment policy established by the board. The policy stipulates that the fund can only invest according to certain allocation limits, and restricts it to invest solely in nominal and inflation-linked bonds issued by the Swedish state as well as treasury securities. A norm portfolio is built to compare the performance of the NWF’s investments. On average, the NWF has outperformed the norm portfolio on recent years, but it may not always have been optimal. Recent studies suggest that allocation limits should be revised over time as the return and risk parameters may change over time. This study focused on simulating three different portfolios where the allocation limits and investment options were extended to see if these extensions would outperform the norm portfolio while maintaining a set risk limit. Portfolio A consisted of OMRX REAL and OMRX TBOND indexes, Portfolio B consisted of OMRX REAL, OMRX TBOND and S&amp;P Sweden 1+ Year Investment Grade Corporate Bond Indexes, and Portfolio C consisted of OMXR REAL, OMRX TBOND and OMXSPI indexes. The return of each portfolio for different weight distributions of the assets were simulated in MATLAB, and polynomial regression models were built in order to optimize the return as a function of the assets’ weights using a Lagrange Multiplier approach for each portfolio. The results depicted that the maximal returns of Portfolios A, B and C were 4.00%, 4.13% and 7.93% respectively, outperforming the norm portfolio’s average return of 3.69% over the time period 2009-2016.