No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien: Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.

This study is based on a qualitative research and has examined the teacher´s role in the use of manipulatives in mathematics education. Data was collected through observations and interviews. The interviews and the observations were made at a school in Stockholm county. Three teachers´ mathematics lessons were observed and they were interviewed about their role in the use of manipulatives. As main frameworks for analyzing the empirical material, were used ´the learning by doing´, ´the dynamic principle´ and ´the perceptual principle´. The results that emerged from the study show that the teacher´s role is to establish the mathematical concepts with using of manipulatives, and then the sudents througt the teacher´s presentation and guidance will be familiar with the manipulatives. It is also important that teaching with manipulatives leads to students´s ability of abstract thinking. Teachers should offer the students an opportunity to be involved in their learning and to be able to work independently. Keywords: mathematic, concretization and manipulatives

El propósito de la investigación es evaluar la calidad de los servicios que brinda la biblioteca de pregrado de la Universidad ESAN; para ello, se aplicó la metodología LibQual+ a fin de analizar el nivel de calidad de los servicios y poder reconocer las debilidades y fortalezas de la unidad de información materia del presente informe. Se optará por implementar un plan de mejora acorde a la problemática identificada, con la finalidad de que la unidad de información contribuya finalmente al logro de la misión y objetivos de la Universidad ESAN.