I denna studie ifrågasätter jag tolkningar av Matteus 19:12, som påstår att versen och dess användning av ordet “eunuck” (εὐνοῦχος) förespråkar celibatet - antingen som en ideal eller alternativ till äktenskapet. Detta gör jag genom en studie av både historiska och bibliska bakgrundsfaktorer - främst identiteter, socio-politiska roller och andra aspekter av eunucker i antiken. Jag börjar med grekisk-romerska synsätt, som bevisar att eunucker oftast betraktades som hyper-sexualiserade och fördömdes för sina avvikande sexuella och könsidentiteter åtminstone av den Grekiska och Romerska eliten. Likadana synsätt har jag funnit i skrifter av den judiska filosofen Filon av Alexandria. Rabbinska källor uppvisar däremot radikalt annorlunda synsätt, som betraktar inte eunucker som celibata, men inte eller som köns-överskridande, allmänt eller sexuellt omoraliska. Diskussion om den Syriska kontexten och problematiken med dess källor visar att det kan vara värt att begrunda även postkoloniala perspektiv i frågan om eunuckernas identiteter, hur de avspeglas i olika källor och vilka avsikter skulle man kunna ha haft i användningen av sådanakaraktärer. Efter denna analys drar jag slutsatsen att tolkningen av Matteus 19:12 som förespråkande celibat är svår att försvara utifrån ett historisk-kritiskt perspektiv. Jag argumenterar också att de andra tolkningarna likväl tenderar att missa eller ignorera potentiellt viktiga aspekter i hur eunucker har betraktats, avbildats och behandlats i dom antika samhällena och Bibeln. Jag föreslår därför att söka nya intersektionella tolkningssätt.