Thesis (MPhysio)--University of South Australia, 1998

Thesis (MPhysio)--University of South Australia, 1998.

Thesis (MAppSci in Physiotherapy) -- University of South Australia, 1994

Thesis (MAppSci in Physiotherapy) -- University of South Australia, 1994

Thesis (MAppSci in Physiotherapy) -- University of South Australia, 1994

<p>Förekomst av trycksår utgör ett omfattande problem inom hälso- och sjukvården fortfarande trots</p><p>kunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att det</p><p>förebyggande omvårdnadsarbetet avseende trycksår även i fortsättning kan vara en mycket</p><p>angelägen fråga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie är därför att belysa</p><p>omvårdnadsåtgärder som kan utföras i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre.</p><p>Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses,</p><p>scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing används. För att elektronisk söka relevanta,</p><p>vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet bygger på åtta</p><p>vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Vid dataanalysen användes en modifierad form av</p><p>komponenten nr 4 i Viginia Hendersons omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet</p><p>redovisas utifrån två huvudrubriker med två respektive tre underrubriker. Den första</p><p>huvudrubriken är: Hur kan patienter med risk för utveckling trycksår identifieras? Med</p><p>underrubrikerna: Sjuksköterskans kunskaper och bedömningsinstrument. Resultatet visar att</p><p>sjuksköterskan utför riskbedömningar för att identifiera patienter i riskzon men att dessa inte är</p><p>tillräckligt omfattande och att visa faktorer såsom födo-och vätskeintag saknas i bedömning.</p><p>Studien visar också att det finns många olika riskbedömningsinstrument (skalor) med olika</p><p>variabler för att identifiera patienter som ligger i riskzonen för att utveckla trycksår. Den andra</p><p>huvudrubriken är: Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han / hon ligger samt att</p><p>växla ställning, omfattar underrubrikerna: intervall, position och hjälpmedel. Resultatet visar att</p><p>vändning på en tryckreducerande madrass leder till minskning av trycksår grad II-IV. Litteraturen</p><p>visar även att patientens position i vårdbädden inte bör överstiga 30 grader av huvudändan för att</p><p>undvika för höga tryck mot korsbenet generellt ger lägre tryck på patientens hud. Hjälpmedel som</p><p>rekommenderas för tryckavlastning på häl och korsben är exempelvis gelkuddar.</p>

Förekomst av trycksår utgör ett omfattande problem inom hälso- och sjukvården fortfarande trots kunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att det förebyggande omvårdnadsarbetet avseende trycksår även i fortsättning kan vara en mycket angelägen fråga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie är därför att belysa omvårdnadsåtgärder som kan utföras i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre. Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses, scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing används. För att elektronisk söka relevanta, vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet bygger på åtta vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Vid dataanalysen användes en modifierad form av komponenten nr 4 i Viginia Hendersons omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet redovisas utifrån två huvudrubriker med två respektive tre underrubriker. Den första huvudrubriken är: Hur kan patienter med risk för utveckling trycksår identifieras? Med underrubrikerna: Sjuksköterskans kunskaper och bedömningsinstrument. Resultatet visar att sjuksköterskan utför riskbedömningar för att identifiera patienter i riskzon men att dessa inte är tillräckligt omfattande och att visa faktorer såsom födo-och vätskeintag saknas i bedömning. Studien visar också att det finns många olika riskbedömningsinstrument (skalor) med olika variabler för att identifiera patienter som ligger i riskzonen för att utveckla trycksår. Den andra huvudrubriken är: Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han / hon ligger samt att växla ställning, omfattar underrubrikerna: intervall, position och hjälpmedel. Resultatet visar att vändning på en tryckreducerande madrass leder till minskning av trycksår grad II-IV. Litteraturen visar även att patientens position i vårdbädden inte bör överstiga 30 grader av huvudändan för att undvika för höga tryck mot korsbenet generellt ger lägre tryck på patientens hud. Hjälpmedel som rekommenderas för tryckavlastning på häl och korsben är exempelvis gelkuddar.