This thesis aims to describe the work and results of an intership at NASA’s Goddard Space Flight Center and part of the OpenSpace project. The project is a collaboration between Linköping University in Norrköping, the American Museum of Natural History in New York and the Community Coordinated Modeling Center at NASA outside Washington D.C. The work done during this intership has been to research and implement visualizations for Earth’s magnetosphere based on data from scientific space weather models. An interface was developed to access and read the data sets into the OpenSpace software, where the data is be rendered using volume ray-casting and fieldline tracing. The fieldlines are a major part of this thesis and every step of the way from the seed points to the rendering are presented and discussed. All of these features and functionality have been implemented in the OpenSpace software which will continue to grow towards its goal of being able to interactively visualize space in a multi-screen environment in real time.

Uncanny valley är en teori som föreslår att humanoida objekt som brister i sin liknelse till riktiga människor framkallar känslor av kuslighet och motvilja hos observatörer. Uncanny valley inkluderar inte enbart grafiska humanoida objekt utan även till exempel verkligt existerande humanoida robotar och verklighetstrogna dockor. När det gäller tredimensionella humanoida karaktärer beror det på balansen mellan karaktärens utseende och animationsstilen. Ser karaktären väldigt verklighetstrogen ut förväntar vi oss att den rör sig på ett verklighetstroget sätt och ifall den är stiliserad förväntar vi oss att den rör sig på ett stiliserat sätt. Om inte karaktärens utseende och animation passar tillsammans kan det framkalla känslor av kuslighet som beror på uncanny valley .Ett problem är att spelutvecklare kan av misstag eller okunskap skapa animationer som inte har en bra balans även om det var tänkt att ge betraktaren en uppfattning av harmoni mellan utseendet av den tredimensionella karaktärsmodellen och animationsstilen. Det inkluderar även det grafiska uttrycket. För att förebygga att liknande problem uppkommer i framtiden bör man ställa frågan om uncanny valley kan dokumenteras och klargöras tydligare för att skapa en mer uttrycklig definition av fenomenet inom animationshantverket så att framtida misstag kan undvikas.Den här uppsatsen ämnar att skapa en definition av uncanny valley och dess orsaker inom animationshantverket samt ifall man kan avsiktligt använda uncanny valley för olika ändamål. En studie kommer att genomföras i vilken olika människors subjektiva tolkning av uncanny valley och dess koppling till tredimensionell animationsstil kommer att undersökas. Undersökningen kommer att bestå av försök att framkalla de känslor som uncanny valley är känt för. Studien genomförs för att få reda på ifall det är möjligt att avsiktligt framkalla känslor av uncanny valley hos en betraktare i ett försök att få en stiliserad karaktär att framstå som mer skrämmande eller kuslig än den annars skulle vara.

The Swedish Defence Research Agency (FOI) simulates cyber attacks for research and education purposes in their cyber range, CRATE, with a system called SVED. This thesis describes the process of creating a visualization of the log files produced by SVED, with the purpose of increasing the users’ comprehension of the log files and thereby increasing their knowledge of the simulated attacks. To create an effective visualization a user study was held to know the users’ needs, experiences and requirements. Several designs were created based on the results and one was selected and refined using feedback from workshops. A web-based implementation of the design was created using the D3.js library, which included a directed graph, icicle chart and network graph to visualize the data. Thereafter an evaluation was held to analyze if the implementation was more effective than the log files, by letting the participants solve tasks defined by the user study. The results from the evaluation indicates that the visualization has a higher success rate than the log files when solving the tasks. They also indicate that finding the solution requires less time with the visualization. However, since the evaluation tasks were based on the user study, the results only conclude that the visualization is more effective when solving similar tasks. For further development the visualization could be improved with features like real time rendering and linkage with FOI’s internal systems. Additionally, with more research and further testing, the visualization could be used as a tool for standardization of graphics in cyber space. In conclusion, a visualization of the log files has been implemented and according to the evaluation does the visualization increase the users’ comprehension of the data in SVED’s log files.

Idag kallas alla kvinnor i Sverige i åldrarna 23-64, regelbundet till cellprovtagning med syfte att i tidigt skede upptäcka och behandla cellförändringar som annars riskerar att leda till livmoderhalscancer. Trots att cellprovtagning är den viktigaste faktorn i förebyggandet av livmoderhalscancer uteblir ungefär 17% från de kontroller som erbjuds alla vuxna kvinnor i Sverige. Målet med denna forskningsrapport är därför att uppmuntra kvinnor mellan främst 19-30 år till att genomföra cellprovtagningen. Den här studien undersöker därmed hur man kan öka kunskapen kring cellprovtagning samt hur positiva associationer till cellprovtagning kan skapas genom informationsgrafik. Genom en webbenkät och textanalys av den befintliga kallelsen, kartlades informationsbehovet hos målgruppen. Detta formulerades i ett antal informationsmål och låg sedan till grund för innehållet i infografiken. Med hjälp av teorier kring kognition, komposition och gestaltning utformades sedan innehållet. Dessa teorier stärktes även genom tre grafikanalyser för att belysa styrkor och svagheter. I gestaltningen togs tre koncept fram, som testades av en fokusgrupp för att sedan ta fram ett slutgiltigt koncept. Där kom vi fram till att en kombination av de tre koncepten var att föredra. Efter en slutlig värdering i form av en webbenkät, kunde vi konstatera ett antal aspekter som börs ha i beaktande för att utforma informationsgrafik av cellprovtagning, i syfte att öka kunskap samt skapa positiva associationer. / Today, all women in Sweden between the ages of 23 and 64 are regularly invited for a gynecological pap test. The purpose is to detect and treat cell changes at an early stage that otherwise could lead to cervical cancer. Although pap tests is the most important factor in the prevention of cervical cancer, approximately 17% fail to attend the controls offered to all adult women in Sweden. The aim of this report is therefore to encourage women between the ages of 19-30 to go through with their pap tests. This study thus examines how to increase knowledge about pap tests and how positive associations to pap test can be created through information graphics. Through a web survey and a text analysis of the existing invitation letter, the needs of the target group were mapped. This was formulated in a number of information objectives and then formed the basis for the content of the infographic. The content was then developed using theories of cognition, composition and design. These theories were also reinforced with three graphic analyzes to highlight strengths and weaknesses. In the design process, three concepts were developed, which were tested by a focus group and then produced a definitive concept. There we found that a combination of the three concepts was preferable. After a final evaluation in the form of a web survey, we found a number of aspects that should be taken into consideration for designing information graphics of pap tests, in order to increase knowledge and create positive associations.

Denna studie undersöker hur en användbar applikation för att hjälpa människor upptäcka  staden Norrköping skulle kunna utformas. Designprocessen har utgått från användarens  behov genom användartester, observationer och intervjuer med potentiella användare.  Processen har också innefattat en förstudie, bearbetningsfas och detaljeringsfas där koncept  och utformning för applikationen har utvecklats, utvärderats och utarbetats för att resultera i  en interaktiv digital prototyp.  Studien ämnade att svara på frågan "Hur kan en applikation med syfte att hjälpa människor att upptäcka intressepunkter (platser, sevärdheter, evenemang och aktiviteter) i Norrköping  utformas för att användaren ska få en positiv användarupplevelse?". Resultatet visar att den framtagna prototypen för applikationen Välkommen till Norrköping ger användaren en positiv användarupplevelse och att applikationen skulle vara till hjälp för att upptäcka staden. / This study examines how a useable application to help people explore the city of Norrköping  could be designed. The design process has proceeded with the users’ needs in mind through  user tests, observations and interviews with potential users. The process has also included a  pre-study, a processing phase and a detailing phase where the concept and the design for  the application have been developed and evaluated which resulted in an interactive digital  prototype.   The study intended to answer the question "How can an application that aims to help people  explore points of interest (places, tourist attractions, events and activities) in Norrköping be  designed to give the user a positive user experience?". The result shows that the produced  prototype for the application Welcome to Norrköping gives the user a positive user experience and that the application would be helpful for exploring the city.

Det senaste decenniet har allt fler elever fått sämre kunskaper i läsförståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns sätt att effektivisera läsning och motivera ovana läsare att läsa mer, mer specifikt genom att komplettera tyst läsning med hjälpmedel så som uppläsning av texten och en rörlig markör. Studenter från KTH deltog i experiment där de fick läsa fyra kortare texter från läsförståelsedelen från olika högskoleprov. Dessa fyra texter läses med fyra olika metoder. Metoderna var tyst läsning med uppläsning, tyst läsning med markör, tyst läsning med både uppläsning och markör samt tyst läsning utan några hjälpmedel. Efter läsningen fick deltagarna svara på frågor rörande texten, för bedömning av deras läsförståelse. Utöver detta experiment fick deltagarna besvara två enkäter bestående av frågor gällande deltagarnas upplevelse av de olika metoderna. Resultatet visar att det hjälpmedlen inte förbättrar resultatet på högskoleprovets läsförståelsedel. Dock fann flertalet deltagare att de tog in information bättre när de använde något av hjälpmedlen. Det råder dock delade meningar angående vilken metod som är mest effektiv och ger bättre förståelse för texten. Det tycks vara mycket individuellt hur man bäste tar in information. I en andra enkät svarade flertalet deltagare att de skulle använda sig av något av hjälpmedlen om dessa erbjöds i skolan tillsammans med kurslitteraturen. De som anser sig vara ovana läsare föredrog att läsa texterna med något av hjälpmedlen. / The last decade a rising number of students have become poorer at reading comprehension. The purpose of this study is to investigate whether there are ways to improve the reading habit and motivate readers to read more, more specifically, by supplementing silent reading with aids such as listening to the text being read, and a moving cursor. Students from KTH participated in the experiment, in which they had to read four short texts from the reading comprehension part from different university aptitudes. These four texts are read using four different methods. The methods were the silent reading while listening to the text being read aloud, silent reading using the cursor, silent reading with both listening to the text being read aloud and the cursor and quietly reading without any aids. After reading the text, participants answered questions concerning the text to see how much of the content they understood. In addition to this experiment, participants were to answer two questionnaires consisting of questions about the participants' experience of the various methods. The result shows that the tools do not improve performance on the reading comprehension test. However, most participants found that they took in information better when they used an aid. However, there is disagreement about which method is the most efficient and provides better understanding of the text. It seems to be very individual how best to take in information. In a second survey, the majority of participants said that they would use some of the tools if they were offered in school together with the textbooks. Students who consider themselves novice readers prefer to read texts with any of the aids.

Detta kandidatexamensarbete har undersökt hur Officewalker påverkat koncentration och fokus vid intag av ny information. Studien har studerat 18 deltagare från medieteknikprogrammet på KTH som läst läsdelar från högskoleprovet gåendes och sittandes medan deltagarnas hjärnaktivitet registrerades med hjälp av en simplifierad EEG-scanner. Deltagarna delades in i två grupper, där första gruppen läste läsdel 1 gåendes och läsdel 2 sittandes och andra gruppen läste läsdel 1 sittandes och läsdel 2 gåendes. Datainsamling har skett via EEG-registrering, kontrollfrågor för att mäta förståelse av läsdelarna samt en avslutande enkät om studien i helhet. Resultaten visade att flest deltagare föredrog att gå men majoriteten av deltagarna kände sig mest fokuserade sittandes. Deltagarna tyckte det kändes ovant och svårare att koncentrera sig när de gick och läste men också att det medförde en piggare känsla. Majoriteten av deltagarna upplevde att sitta och läsa som tråkig. Studiens slutsats är att Officewalker​kan​bidra till ökad koncentration och fokus vid intag av ny information, samt att gåband kan vara en möjlig arbetsform i framtiden. Trots att en majoritet hos deltagarna upplevde Officewalker vara mindre fokuserande visade denna studie resultat från kontrollfrågorna som antydde på motsatsen, vilket också bekräftar studiens hypotes men inga statistiska slutsatser kan dras. / The aim of this essay has been to investigate how Officewalker have affected concentration and focus while intake of new information. The study examined 18 participants from the media technology program at KTH who read parts of Högskoleprovet while walking and sitting, wearing a simplified EEG scanner, recordning the participants brainactivity. Participants were divided into two groups, the first group read reading part 1 while walking and read reading part 2 sitting, the second group read reading part 1 sitting and reading part 2 walking. Data was collected through EEG-recordings, questionnaires to measure the understanding of the reading parts and a final survey to understand how the participants felt during the study. Results show that most participants preferred to walk and read but the majority of the participants felt most focused reading while sitting. Participants thought it felt awkward and had a harder time to concentrate when they were walking and reading but also that walking and reading led to a more alert feeling. The majority of participants experienced reading while sitting as boring. The study concludes that Officewalker c​an​increase concentration and focus while intake of new information, and that Officewalker is possible workform in the future. Although a majority of participants experienced Officewalker to be less focusing, results from the control questions suggested the opposite, which also confirms the hypothesis of the study. But the study can not draw any statistical conclusions.

Utvecklingen av tidstemperaturs-indikatorer, sensorer och indikatorer, RFID-taggar och tryckt elektronik möjliggör flexibla avkänningssensorer och öppnar nya möjligheter för intelligenta föremål. Dessa tekniska komponenter utgör grunden för följande studie som ämnar till att undersöka smarta förpackningar på livsmedel. Smarta förpackningar förmodas åtgärda matsvinnsproblemet då det finns förhoppningar om att öka livsmedlets varaktighet. Tekniken övervakar och kommunicerar varans tillstånd och färskhet genom att exempelvis känna av mikroorganismers tillväxt och pH-värdeförändring. På så sätt informerar den om att varan måste konsumeras, bevaras på ett annat sätt eller om den fortfarande är ätduglig. Då tekniken är under utvecklingsfas blir denna undersökning en explorativ studie. En vetenskaplig studie har därför genomförts i form av kvalitativa intervjuer för att ta reda på smarta förpackningars åtgärdsmöjligheter för svinnminskning i livsmedelsbutiker. Dessutom undersöks attityder till tekniken och dess implementeringsmöjligheter. Utifrån resultatet förs en diskussion om teknikens möjligheter i framtiden. Ur undersökningens resultat och teorier visar studien på att det kan finnas risker med att implementera smarta förpackningar hos butiker i form av ökat matsvinn i butiken. Däremot kan förbättringsmöjligheter finnas i ett större perspektiv sett ifrån hela livsmedelskedjan och kan hjälpa finna underliggande orsaker till matsvinn. Med den ackumulerade produkthistoriken kan matsvinnsproblemet tänkas åtgärdas. Studien finner också att en vidare forskning av smarta förpackningar hos konsumenterna är av intresse för svinnreduceringsmöjligheter.

The rise of social media represents a new challenge to the traditional media industry. Some traditional media companies either shy away on the idea of utilizing social media to enhance their services, but many others actually embrace this as an opportunity to reposition themselves within the industry. This study tries to figure out the extent of the proliferation of social media by the traditional players. The research approach focused on case study methodology through quantitative and qualitative methods. Record analysis of social media utilization by the traditional media companies represented the quantitative method. As many as 483 media companies from radio, television and printed media companies were sampled, they are companies under twelve national media conglomerates and one largest independent media group in Indonesia. Availability and a few simple statistics of web sites and three most popular social media platforms were recorded. The interviews with three different media companies and observations represented the qualitative method. The purpose is to understand the background motives of the social media utilization. The study reveals that utilization of web sites and social media platforms by the traditional media companies is quite extensive. The result revealed that 72% media companies have a web site, and more than 90% have Facebook accounts. Twitter, while not as popular as Facebook, still has as much as 73.6% of sampled media companies joining the platform. YouTube is the lowest of the three platforms with 27.3%. Apart from the high adoption rate, the traditional media companies also actively participate in the conversation, especially for Facebook and Twitter. The interviews showed that the extent of digitalization is quite extensive. The three media have their own digital strategy, which involved integration with their traditional platforms, customer engagement and monetization. The utilization of web and social media platforms Indonesia in general, and by the traditional media were caused by some factors such as media democratization, rising number of middle class, good economic growth, and high mobile penetration among others. / Uppkomsten av sociala medier representerar en ny utmaning för den traditionella medieindustrin. En del traditionella medieföretag har undvikit att använda sig av sociala medier för sina tjänster, medan andra företag har omfamnat de sociala medierna och använder sig av dem för att om möjligt ompositionera sig inom industrin. Denna studie försöker utforska spridningen av sociala medier inom traditionell media i Indonesien. Studien är genomförd som en fallstudie med användning av både kvalitativ och kvantitativ metod. En analys baserad på användningen av sociala medier av traditionella medieföretag representerar den kvantitativa metoden. Så många som 483 medier från radio, tv och tryckta medier är med i urvalet. De 483 medieföretagen i urvalet är alla antingen under ett av de tolv nationella mediekonglomeraten eller under den största oberoende mediekoncernen i Indonesien. Tillgänglighet och enkel statistik över användandet av webbplatser eller hemsidor, samt användandet av de tre mest populära sociala medierna (Twitter, Facebook och Youtube), har registrerats. Intervjuer med tre olika medieföretag samt observationer representerar den kvalitativa metoden. Syftet med studien är att förstå bakgrundsmotiven till den sociala medieanvändningen i Indonesien. Undersökningen visar att användningen av webbplatser och sociala medier av de traditionella medieföretagen är ganska omfattande. Resultaten visade att 72 % av medieföretagen har en egen hemsida, och mer än 90 % av företagen har Facebook-konton. Twitter, vilket visade sig vara mindre populärt än Facebook, visade sig fortfarande användas av så mycket som 73,6 % av företagen i urvalet. YouTube är det minst populära mediet av de tre med ett genomslag på 27,3 %. Resultaten visade inte bara på en ovanligt hög användningsfrekvens, utan de visade även på att företagen aktivt deltar i samtal med kunderna, särskilt via Facebook och Twitter. Intervjuerna visade att digitaliseringsgraden är ganska omfattande. De tre medieföretagen har sina egna digitala strategier, som innebär en integration med sina traditionella plattformar, kundengagemang och intäkter. Användningen av webbplatser och sociala medier av de traditionella medierna i Indonesien har orsakats av vissa faktorer; bland annat av en stor mediedemokratisering, ett stort antal personer i den indonesiska medelklassen, en god ekonomisk tillväxt samt av en hög mobilpenetration.

Today there is a shortage of skilled IT-technicians in Sweden. It is approximated that Swedish companies can hire 31 000 IT-technicians in 2015 and the need seems to increase in the coming years. One proposed solution to this problem is to make programming more desirable to youths. In this study we attempt to investigate the effects of an introductory course in computer science on youths’ (16-17 years old) in a classroom setting. We investigate their attitudes to programming and IT as well as their motivation to learn programming before and after the course. The data was extracted with a questionnaire measuring their attitudes towards programming before and after course completion. Two weeks after the course we held interviews with several of the participants to complement the questionnaire. The results indicated that the participants found that the course gave them heightened interest in programming and IT, but did not make them significantly more interested in learning programming. The participants also found the course intrinsically motivating, which is more suitable for learning, with the ability to interact with each other as the main form of intrinsic motivation. We believe that courses such as the one investigated in this study, are a valuable tool to create interest and motivation for programming and IT. However we feel it’s important for these courses to provide an honest view of conventional programming, make programming feel relevant for the participants and what is possible to achieve with programming. We think that future research in this area should focus on the effects of introductory courses in computer science on other target groups. It would also be interesting to investigate what long-term effects these courses can have on students’ choices of further studies. / I Sverige råder det idag brist på kompetent IT-personal. Det beräknas att svenska företag kan anställa 31 000 IT-kunniga personer år 2015, och behovet tros öka framöver. En föreslagen lösning på detta problem är att göra programmering mer intressant för unga. I denna studie har vi undersökt vilka effekter en introduktionskurs i datorvetenskap har på unga i åldern 16-17 år i en klassrumsmiljö. Vi undersökte deras attityder till programmering och IT såväl som deras motivation att lära sig programmering före och efter kursen. Undersökningen genomfördes med en enkät som mätte deras attityder till programmering före och efter att ha avslutat kursen. Två veckor senare hölls kompletterande intervjuer med flertalet av kursens deltagare. Resultatet av undersökningen visade att deltagarna fann att kursen gav dem ett ökat intresse för programmering och IT, men att deras intresse att utbilda sig inom området inte ökade nämnvärt. Deltagarna fann kursen inre motiverande, vilket är givande för inlärning, och upplevde att möjligheten att interagera med varandra som den främsta formen av inre motivation. Det är vår uppfattning att introduktionskurser i datavetenskap som använder sig av blockbaserad programmering är värdefulla verktyg för att skapa intresse för programmering och IT och motivation att lära sig programmering. Vi tror att det är viktigt att dessa kurser ger en ärlig bild av konventionell programmering och får programmeringen att kännas relevant för deltagarna såväl som visar vad som är möjligt att uppnå med programmering som verktyg. Vi anser att framtida forskning inom detta område bör inrikta sig på att undersöka vilka effekter introduktionskurser i datavetenskap har på andra målgrupper. Det vore också intressant att undersöka vilka långsiktiga effekter dessa kurser kan ha på studenters val av vidare studier.