The purpose of this paper is to study top-earning Nordic mobile games in order to pinpoint what it is that makes them profitable from the perspective of the game developer. This study seeks to identify these elements, so that the information can be used as a reference to produce profitable mobile games in the future. The question that drives this study is, “which factors make up a profitable mobile game according to top-earning Nordic mobile game companies?” To answer the problem statement, the study mainly employs qualitative interviews of representatives from two Nordic game development companies, King and Rovio, as well a representative from The Swedish Games Industry. A small quantitative study on user comments from these companies’ mobile games was performed to support the interviews. Our findings show that a well-implemented business model as well as a properly targeted audience are most crucial for having a profitable application. However, in order for a mobile game to be profitable, it must first be popular among players, which entails that it must be fun and easily discoverable by potential users. / Syftet med denna uppsats är att studera de mest lönsamma nordiska mobilspelen för att sätta fingret på vad det är som gör dem lönsamma ur spelutvecklarens perspektiv. Denna studie syftar till att identifiera dessa faktorer, så att informationen kan användas som en referens för att producera lönsamma mobilspel i framtiden. Den fråga som driver denna studie är, "vilka faktorer gör ett lönsamt mobilspel enligt de mest lönsamma nordiska mobilspelsföretagen?" För att besvara problemformuleringen använder studien främst kvalitativa intervjuer med representanter från två nordiska spelföretag, King och Rovio, samt en representant från Dataspelsbranschen. En liten kvantitativ studie om användarnas synpunkter på dessa företags mobilspel utfördes för att stödja intervjuerna. Våra resultat visar att en väl implementerad affärsmodell samt en korrekt målgrupp är mest avgörande för att ha en lönsam applikation. Men för att ett mobilspel ska kunna bli lönsamt, måste det först vara populärt bland spelarna, vilket innebär att det måste vara roligt och upptäckbart av potentiella användare.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information. Frågeställningen uppsatsen ämnar att besvara är “Varför väljer unga vuxna i Sverige att bara dela viss typ av personlig information på Facebook?”. För att besvara detta användes en enkätundersökning samt kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Dessa gav upphov till svar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet visar att aspekter som spelar in vid delning är främst integritet, identitet, socialt kapital och narcissism. Unga vuxna vill visa vilka de är på Facebook men är samtidigt sparsamma med missgynnsam information. Vidare vill de gärna bibehålla och utvidga sina sociala relationer med hjälp av sociala medier. Dock vill de inte dela för mycket personlig information av integritetsskäl. Unga vuxna reflekterar över vad Facebook och Facebookvänner använder deras personliga information till. De är oroliga för att informationen missbrukas. Vidare reflekterar de även över hur framtida arbetsgivare uppfattar informationen de delar. / Facebook is the the most well-known social network in the world. It is the greatest social network both in terms of market shares and users. Almost 70% of all adolescents between 16 and 25 years old in Sweden are active on Facebook on a daily basis. In today’s society we have two identities, the online identity and the offline identity. Sharing personal information is a way of developing online identity. It gets more important to develop one’s online identity on social media platforms, for example Facebook. The aim of this study is to answer the following question: ‘Why do young adults in Sweden choose to only share certain kinds of information?’. A questionnaire (both quantative and qualitative) and a semi-structured interview were conducted in order to answer the question. The methods generated results of both quantitative and qualitative nature. The result shows that young people share information on Facebook differently based on integrity, identity, social capital, and narcissism. They want to express themselves on Facebook, but they are restrictive with exaggerated personal information. Furthermore, they want to avoid sharing negative information about themselves. Young people use Facebook to keep and deepen social relationships. Which personal information young people share and not share is related to what their friends and Facebook will do with the information. This as well as how future employers will interpret the information.

The advancements of Internet have contributed to the expansion of social networks and new communities online where people are given an opportunity to get help and support. An important reason why people join these groups and organizations is to share their experiences, meet people in a similar situation and get support. Social media is nowadays an important part of our society. In this study, we will focus on investigating the interaction in closed communities online and blogs. The study aims to investigate whether social media and social networks online can be a support for young adults with cancer in the same way as physical meeting places. Focus has been on how users utilize social media and how they perceive the interaction. We intend to answer the question: How can social media and online networks provide support for young adults with cancer? The results are based on email interviews with eight young adults who all are going through or have recently gone through cancer. The email interview respondents are all blogging and members of Ung Cancer. We have also interviewed a board member of the organisation Ung Cancer. From the results we can deduce that social media contributes a support and an increased interaction for all respondents. They feel that the communication online and the blog is a part of their recovery process. The main purposes why the respondents are joining the online communities are that they want to meet people in the same situation as themselves and both give and receive advice from others. Blogging is a way for them to express their emotions through writing and putting thoughts into words. Components that are important in physical social support are also found in the study results. The results indicate social support online and social media have similar effects on the recovery process of a young adult with cancer as physical support. According to the study, young adults get help and support by finding others in a similar situation. / Internets snabba utveckling har gjort att de sociala medierna tar en stor plats i dagens samhälle. Det har öppnat upp för de sociala nätverken och mötesplatserna online där människor bland annat ges en möjlighet till stöd och support. En stor anledning till varför människor söker sig till grupper och organisationer är för att dela med sig av erfarenheter, träffa människor i en liknande situation och få stöd. I denna studie ligger tyngden i att undersöka interaktionen på slutna forum och bloggar. Det finns idag en stor debatt kring hur de sociala medierna och nätverken online påverkar oss. Vi finner det aktuellt och intressant att titta på de sociala medierna och nätverken ur ett annat perspektiv och nytt användningsområde. Studien har som syfte att undersöka huruvida de sociala medierna och de sociala nätverken online kan vara ett stöd för unga vuxna med cancer. Fokus har därför legat på hur användarna nyttjar de sociala medierna och hur de upplever interaktionen. Vi ämnar besvara frågeställningen: Hur kan sociala medier och nätverk online vara ett stöd för unga vuxna med cancer? I studien har vi genomfört mailintervjuer med åtta unga vuxna som alla går eller nyligen har gått igenom cancer. Samtliga av våra mailintervjurespondenter bloggar och är medlemmar i Ung Cancer. Genom medlemskapet har de tillgång till Ung Cancers slutna Facebookforum. I studien har vi också intervjuat en av de medlemsansvariga på organisationen. Ur resultaten kan vi utläsa att alla respondenter upplever att de får stöd genom interaktionen på de sociala medierna. De upplever att interaktionen på Facebookforumen och deras blogg är en del av deras bearbetningsprocess. Genomgående för studiens respondenter är att de söker sig till forumen med anledning av att de vill möta människor i samma situation samt ge och ta emot råd från andra. Bloggandet är ett sätt för dem att skriva av sig, sätta ord på sina tankar, dela med sig av upplevelser, glädje och sorg. Sammanfattningsvis kan vi se att de faktorer och komponenter som är viktiga i fysisk social support också återfinns i studiens resultat. Vi drar slutsatsen att socialt stöd online och sociala medier faktiskt har liknande effekter på bearbetningsprocessen hos en ung vuxen med cancer som fysisk social support.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV. I resultatet fann vi ett antal skillnader mellan de olika grupperna. Några av dessa skillnader är att Kombo inte tittar på linjär TV lika sent på kvällen som Linjär. Dessutom tittar Kombo mer i ensamhet på linjär TV än vad Linjär gör. Kombo tittar inte lika ofta på webb-TV som Webb och Kombo tittar inte heller lika mycket med familj och vänner på webb-TV som Webb. / Our study is about viewing habits and social viewing on web-TV and linear TV amongst students, at the Royal Institute of Technology, around the age of 18-30 years. We researched three groups, those who only uses linear TV (whom we named Linjär), those who only uses web-TV (Webb) and those who uses both (Kombo). We did two comparisons of viewing habits and social viewing, one between Linjär and Kombo and one between Webb and Kombo. The purpose of the study was to investigate the differences in viewing habits and social viewing between the different groups. The results were achieved by a questionnaire study where the participants answered a number of questions about their habits of viewing web-TV and linear TV. We found a number of differences between the groups in the result, one of them being that Kombo does not watch linear TV as late as Linjär. Furthermore, Kombo is watching linear TV more alone than Linjär. Kombo does not watch web-TV as often as Webb and Kombo does not watch web-TV together with friends and family like Webb.

Ett viktigt ämne i dagens samhällsdebatt är miljöfrågor och visionen om en hållbar utveckling. En fjärdedel av svenska hushålls klimatutsläpp kommer från maten vi äter och följaktligen kan en förändring av svenska hushålls konsumtionsmönster bidra till en mer hållbar utveckling (Livsmedelsverket, 2013). Det är dock svårt att uppnå en bestående förändring i människors beteende i vardagen. Individuell loggning av ens vanor, så kallad Quantified Self, har visat sig vara ett bra hjälpmedel för att uppnå förändringar i beteendet. Individuell coachning, som bygger på att ofta påminna en person om att ändra beteendet, har även påvisat positiva resultat. Båda dessa metoder kan enkelt implementeras med hjälp av smartphones. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av att integrera individuell coachning med en Quantified Self-applikation. Undersökningen baseras på en jämförelse mellan två grupper som båda fick använda en Quantified Self-applikation men där bara ena gruppen fick individuell coachning. Deltagarnas användning av applikationen och deras beteende vid sina livsmedelsval studerades under två veckor. I analysen kartlades även förändringar av individernas inställning till miljö- och klimatfrågor samt om deras intresse för dessa frågor påverkats. Resultatet tyder på att coachningen inte bidrog till någon skillnad i användningen av applikationen. Däremot bidrog coachningen till att deltagarna kände både ökat intresse och ansvar för miljö- och klimatfrågor. Detta berodde på att deltagarna i samband med coachningen erhöll information som resulterade i en djupare förståelse och insikt, vilket i sin tur ledde till ökad motivation. Motivation är troligen den viktigaste faktorn för att uppnå ett målbeteende eller en förändring av beteende. Slutsatsen är att Quantified Self kombinerat med individuell coachning kan vara ett effektivt medel för att hjälpa människor att uppnå en förändring i sitt beteende. / An important issue in the current social debate is the environment in general and the vision of a sustainable development. A quarter of the Swedish households’ carbon emissions come from the food we eat and consequently, a change in Swedish households’ consumption patterns is necessary to achieve a sustainable development (Livsmedelsverket, 2013). It is difficult to achieve a lasting behavioral change. Individual logging of one’s habits, so-called Quantified Self, has proven to be a beneficial tool for changing people’s behaviors. Individual coaching, which is based on reminding a person about changing their behavior, have also shown positive results. Both of these methods can easily be implemented using smartphones. The purpose of this study is to evaluate the effect of integrating individual coaching with a Quantified Self-application. The study is based on a comparison between two groups, both of which used a Quantified Self-application, but only one of the groups received individual coaching. The following aspects were studied: The participants’ use of the application and their food choices during two weeks and changes in the participants’ interest and attitudes towards environmental and climate related issues. The result suggests that individual coaching did not contribute to any difference in the use of the application. However, we found that coaching contributed to increased interest and responsibility among the participants regarding environment and climate. The information that was given in conjunction with the coaching resulted in a deeper understanding and insight among the participants and that in turn contributed to increased motivation. Motivation is probably the most essential factor to achieve a target behavior or a change in behavior. The conclusion is that Quantified Self combined with individual coaching can be an effective means of helping people to achieve a desired behavior change.

Freemium är en affärsmodell som används allt mer, framförallt inom spelbranschen. Då stora delar av utvecklarnas inkomst kommer från virtuella köp finns det anledning att undersöka hur spelare drivs till att köpa just virtuella objekt. Syftet med undersökningen var att kartlägga de aspekter som driver spelare att köpa virtuella objekt inom Freemium-spel på persondatorer (med operativsystemen Windows, OS X och Linux). Undersökningen bestod av litteratur-, enkät- och intervjustudier. Resultaten pekar på att spelare framförallt är måna om de visuella aspekterna hos de virtuella objekt de köper. Spelare tog avstånd från att virtuella objekt skulle ha någon funktionell innebörd om de gick att köpa för pengar. Detta då många spel idag är tävlingsinriktadeoch kräver god balans mellan de funktionella objekten i spelen. Resultatet har även visat att det finns utlösande faktorer så som realisationer, medspelares innehav av köpta virtuella objekt och säsongserbjudanden som driver spelarna till att köpa virtuella objekt. / Freemium is a business model on the rise, especially in the gaming industry. Considering that main part of the developers' income comes from the purchase of virtual goods in games, it is interesting to examine what drives players to buy virtual objects. The essay aimed to identify the aspects that drive players to buy virtual items in Freemium games on personal computers (with the operating systems Windows, OS X and Linux). The essay consisted of literature, survey and interview studies. The results indicated that players are primarily concerned about the visual aspects of the virtual items they purchase. Players disapproved of the idea that virtual objects should have any functional meaning if you were to pay for them. This is because many games today are competitive and require good balance between the functional objects in games. The results have also shown that there are trigger factors such as sales, teammate possession of the purchased virtual items and seasonal promotions that drive players to buy virtual items.

This study analyses how different companies offer customer support through social media andthe customer experience of it.Facebook emerged in Sweden during 2008 and today it has more than 800 million user acrossthe globe. Initially Facebook was created for individuals. However, over time, Facebook hasincreased its functionality to support the presence of companies as well. Today most companieshas got a Facebook page and through it, they can easily communicate with their customers.Customer support is one of the communication forms that Facebook is used for.1A questionnaire that received a hundred responses together with a survey of the differentFacebook pages was done in order to determine how the companies work through socialmedia. The results from the questionnaire and the survey was analyzed with different theoriesregarding corporate presence on social media and Facebook.The results shows that only a few people actually used Facebook for customer support butamongst the ones who did the majority thought it worked well. The results also showeddifferences in-between the companies.The general conclusion was that there is some knowledge about how to use social media forcustomer support but the customers haven’t adopted the idea just yet. / I denna studie analyseras hur företag använder sociala medier för att erbjuda kundsupport ochhur kunder tycker att detta fungerar.Facebook växte fram i Sverige under 2008 och har idag fler än 800 miljoner användare i helavärlden. Facebook var från början skapat för privatpersoner men företag har fått allt störremöjligheter att etablera sig på sidan. Idag har de flesta företag en Facebook-sida och via den såkan de kommunicera enkelt med sina kunder. En form av kommunikation som görs viaFacebook är kundsupport.En enkätundersökning som genererade 100 svar genomfördes för att se hur kunder uppfattarkundsupport via sociala medier. Denna kompletterades med en undersökning av företagensFacebook-sidor för att se hur företag jobbar via sociala medier. Dessa resultat analyseradessedan med hjälp av teorier kring hur företag kan och bör jobba via sociala medier.Resultaten visade på att det var få som använde sig av kundsupport via Facebook men blanddessa var det en övervägande del som hade en positiv inställning till användandet. Resultatenvisade även på skillnader mellan tjänster med olika affärsidéer.Uppfattningen var att det finns en vetskap kring hur sociala medier bör användas i sambandmed kundsupport men att fenomenet ännu inte slagit igenom.

Mängden information som finns tillgänglig på Internet växer. För att underlätta och minimera tidendet tar att få svar på en fråga använder sig många människor av söktjänster. Vissa söktjänster filtrerarinformationen för varje specifik användare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkät, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning än de som studerar en annan typ av högre utbildning. Resultatet visar attstudenterna i vår undersökning, generellt sett, var positiva till personlig anpassning. Resultatet visaräven att det var en större procentuell andel av de studerande som studerar encivilingenjörsutbildning som har en positiv inställning till personlig anpassning. Vidare framgår attdet fanns en större andel studenter som har en negativ attityd bland de som studerar en annan typ avhögre utbildning.I diskussionen och analysen förs ett resonemang, med stöd i teorin, om eventuella orsaker tillskillnaderna samt så diskuteras potentiella samband mellan attityd, medvetenhet och användande.Diskussionen tar även upp huruvida studenterna hade fastnat i en filterbubbla eller inte. / The amount of information on the Internet is growing. In order to minimize the time it takes to getthe answer to a question and to ease the process, people are using search engines. Search enginesfilter the information for each specific user, which eventuates in personalized search results. Thepurpose of this work is to explore if there is a difference in attitude, towards the personaladjustments made by search engines, between students that study a Master of Science and studentsthat study another type of higher education. To examine if there was a difference in attitude aquantitative study was carried out in the form of a survey. A qualitative study was also made, in theform of interviews.The result of our work shows that there are differences in attitude between the two groups. There isa greater awareness of the personal adjustments among the students at a Master of Scienceeducation. The result also shows that the students who participated in this study are, in general,positive about personalized adjustments. Furthermore, there is a larger majority of the Master ofScience students who have a positive attitude towards the personalized adjustments. A largerpercentage of the students who study another education have a negative attitude towards theadjustments.The discussion and analysis argue, supported by theory, the cause of the differences and discusswhether there is a correlation between attitude, awareness and usage. The discussion also addresseswhether the students are trapped in a filter bubble or not.

Det finns idag diverse datorprogram som använder sig av olika typer av datoralgoritmer för att ta fram noter i sång som t.ex. ScoreCloud och Magic Stave. Dock är det inte trivialt för sådana program att approximera tonhöjden i sång. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som är skillnaden mellan tonhöjden som människor uppfattar och frekvensnivån som räknas ut av datoralgoritmer. För att undersöka detta skapade vi ett program för att kunna utföra ett lyssnartest. Testpersonerna fick lyssna på ett utdrag av sången från låten Tom’s Diner av Suzanne Vega. Samtidigt fick de sedan genom reglage ställa in syntetiska toner så att de matchade tonerna som hördes i sången. Detta test gjordes på tjugo personer som alla hade sjungit eller spelat instrument utan fasta tonhöjdssteg i några år. Efter detta analyserades samma ljudfil med hjälp av datoralgoritmer som använder subharmonisk summering respektive autokorrelation och resultatet från dessa jämfördes med resultat från lyssnartesterna. En slutsats är att människor med musikalisk bakgrund, när de lyssnar på sång, inte lyssnar på varje ton för sig utan istället på helheten, medan de algoritmer som används idag enbart analyserar enskilda toner. Dessa resultat kan vara till nytta vid utveckling och utvärdering av program som inte bara använder resultatet från en algoritm utan också tar hänsyn till hur människor uppfattar sång. / There are several computer programs that use different algorithms for creating sheet music from a singing voice, such as ScoreCloud and Magic Stave. However, it is not trivial to approximate pitch from a sound file containing vocals. The purpose of this thesis was to examine the differences between the pitch of vocals perceived by humans and the results from pitch estimation algorithms. In order to investigate this, a program was created for performing a listening test. Using the program, the subjects listened to an extract of the vocals from the song “Tom’s Diner by Suzanne Vega. At the same time they adjusted sliders which changed the frequency of synthetic tones. The task of the subjects was to make the pitch of these synthetic tones match the pitch of the vocals. These tests were performed by twenty people who had been singing or playing an instrument without fixed pitch steps for a few years. Indications were found that people with musical background, when they listen to a song, do not listen to every note individually but instead how the notes sound together. In contrast, algorithms that are commonly used today look only at individual tones. The results could be useful as a guiding tool for the development and evaluation of this kind of programs in order for them to take into account how people perceive a singing voice, rather than simply using the results of an algorithm.

Med sociala mediers snabba och ständiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och användarbeteende förändras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor är användandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda användningsområde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen när den behandlar frågeställningen: Vad driver användare till att använda hashtags på Instagram? Detta är en frågeställning som behandlats med en litteraturstudie, två fokusgrupper och tre intervjuer. Resultatet tyder på att de primära drivkrafterna bakom hashtagande på Instagram är identitetsskapande, egen vinning och strävan efter gemenskap. Användarna har sitt eget bästa i åtanke, men vill även skapa en tillhörighet med andra. Sekundära drivkrafter kan oftast knytas till de primära; att kategorisera ett inlägg, att förtydliga ett inlägg och att hashtaga för att det är roligt är exempel på dessa. Utifrån resultatet i denna uppsats har vi skapat en kampanjmodell som kan nyttjas i konstruerandet av kampanjer som använder sig av hashtags. Uppsatsens resultat kan därför effektivisera kommunikationen mellan skapare av hashtagkampanjer och användare av Instagram genom att ge en analys i användarbeteende kring hashtags på Instagram. / With social media’s constant and rapid developement trends shift at a high pace, new functions are born while old ones die out and user behaviour changes. A newly popularized trend that has grown large is the use of hashtags. The recent widespread use of this hashtag trend creates a lot of interest to investigate its characteristics and potential further, and this essay is addressed especially to the marketing industry when it deals with the question: What drives users of Instagram to use hashtags? To find answers to this a literary analysis, two focus groups and three interviews have been conducted. The result suggests that the primary motivations for hashtag use on Instagram are identity formation, personal gain and desire for belongingness. Namely, users have their own best interests in mind, but also desire to establish an affinity with others. Secondary drivers can usually be linked to the primary ones; using hashtags to categorize a post, to clarify a post or simply because it is fun are examples of these. Based on the results from this essay we have created a campaign model that can be used in the creation of campaigns that utilizes hashtags. The results of this essay can therefore be used to streamline communication between creators of hashtag campaigns and users of Instagram by providing an in-depth analysis of user behavior regarding hashtags on Instagram.