In this master thesis report, a scheme for adaptive hardware terrain tessellation is presented. The scheme uses an offline processing approach where a height map is analyzed in terms of curvature and the result is stored in a resource called density map. This density map is then bound as a resource to the hardware tessellation stage and used to bias the tessellation factor for a given edge. The scheme is implemented inside FrostbiteTM2 by EATM DICETM and produces good results while making the heightfield rendering more efficient. The performance gain can be used to increase the rendering detail, allowing for better visual appearance for the terrain mesh. The scheme is currently implemented for hardware tessellation but could also be used for software terrain mesh generation. The implementation works satisfactory and produces good results with a reasonable speed. / I den här rapporten för examensarbete presenteras en algoritm för att utföra adaptiv hårdvarutessellation av terräng. Algoritmen använder sig av ett offline-steg där ett höjdfält analyseras med avseende på kurvatur och resultatet lagras i en densitets-karta. Den här densitets-kartan används sedan som en resurs i hårdvarutessellationen där den påverkar en tessellationsfaktor för en given triangel-kant. Algoritmen har implementerats i spelmotorn FrostbiteTM2 skapad av EATM DICETM och producerar goda resultat samtidigt som den gör rendering av terrängen effektivare. Detta medf¨or att detaljnivån för terrängrenderingen kanökas, vilket i sin tur leder till en visuell förbättring. Algoritmen är för närvarande endast implementerad för hårdvarutessellation men skulle också kunna användas för mjukvarugenerering av terrängens geometri. Algoritmen fungerar tillfredsställande och producerar goda resultat med en acceptabel hastighet.

This paper aims to clarify how four customer magazines and digital versions of the magazines are being used by their target group. It focuses on the Ikea customer magazine specifically. After the analysis the conclusion is that out of the four companies customer magazines only one, Ikeas Live magazine, fully re-used the editorial content from the printed magazines on their digital platform. The interviewees were six readers of Ikeas customer magazine Live and two experts from a Stockholm based content firm. After the conducted interviews it became clear that none of the interviewees read the digital version of Ikeas magazine Live. They were not aware of its existence. According to the experts, the content should always be re-used. Not straight of but adjusted to the tone of voice that each digital platform has. The printed version and the digital version of a customer magazine should interplay with each other so it creates a pull to mainly the digital platforms where most of the content rests. All this to create the best customer experience.

This paper describes the redesign of a site (Kolonn.se). Some of the problems with the site were a lack of structure and a design that was unclear both visitor and search engines. The site now has a new design and structure that has been taking form in Axure prototypes that has been tested and applied into WordPress. The results are a site with a new main menu, new graphic profile and logo. Also SEO-adapted content such as correctly structured headers, meta tags, descriptions and key words that has been implemented in the content. In the creation of the site I have used WordPress, CSS, HTML and some PHP.

In this thesis, several different methods for improving the visual quality of a crowd system for feature film production are presented. The implementations were made for the Moving Picture Company for their crowd system software ALICE. The methods implemented and presented in this thesis have made improvements on the basic skinning methods by introducing twisting and scaling of the bones with a method called Stretchable and Twistable Bone Skinning. Also, complex and detailed deformations on crowd characters such as muscle bulging and wrinkles on clothes, are now possible due to the implementation of Pose Space Deformation methods which interpolates stored complex and time-consuming deformations onto a mesh. Several known pose space deformation methods were implemented and compared and resulted in an other method trying to reduce the current pose space deformation method’s limitations and is presented as Three-Joint Pose Space Deformation. In this thesis, a novel method for Dynamic Pose Space Deformation is also presented and a dynamic spring-damper approximation deformation method was also implemented, enabling crowd characters to have dynamic effects, such as jiggling of fat and muscle bouncing, due to joint accelerations.

This thesis work details the implementation of a generic shader effect system for Uniview (a proprietary 3D graphics software for the display of astronomical data in digital planetariums developed by SCISS AB). The system enables Uniview to load a variety of 3D file formats, customize them in various ways and, using a multipass setup, create complicated effects including rainbows, shadows, orbiting meteorites etc. The functionality is similar (though tailored to Uniview's need) to effect systems such as AMD's RenderMonkey or Nvidia's FX Composer.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska förenkla små designingrepp utan att påverka eller förändra de övriga implementerade ljuden allt för mycket. Arbetet utfördes genom en kombination av linjär ljudlägg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspråket Flow. Rapporten beskriver processen från koncept till implementation och slutresultatet som var aktuellt under den fas då arbetet sammanställdes.Nyckelord: Medieteknik, spel, game, ljuddesign, bitsquid, designprocess

Precis som det finns dialekter i det talade språket kan symboler och färger ha olika betydelser i olika delar av ett land. Dessa visuella dialekter är en del av den ideologi som finns på en plats och påverkar hur text och bild uppfattas och tolkas av befolkningen. Den som designar visuell kommunikation bör därför vara bekant med den ideologi som råder där slutprodukten ska finnas; detta gäller inte minst för förpackningsdesign. Mejeribranschen har traditionellt varit starkt geografiskt indelad i Sverige, men nya förpacknings-, produktions- och logistikmöjligheter har bidragit till att 1960-talets 420 mejerier minskat till 50. De flesta av Sveriges mejerier har dock fortfarande en tydlig geografiskt bunden marknad, något som syns hos tre av de största mejerierna: Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejerier. Arla finns i stort sett i hela landet, och är Sveriges största mejeri. Tidigare undersökningar redogör för hur olika grafiska element påverkar kunders val av varumärke i butiker. Det finns dock ingen tidigare studie som behandlar just mjölkförpackningar och den visuella kommunikationens skillnader inom ett land. Denna studie undersöker den visuella kommunikationen på mjölkförpackningar för mellanmjölk (fetthalt 1,5 %) från ovan nämnda mejeriaktörer. Studien behandlar även konsumenters påverkan på den visuella kommunikationen. Teorier som använts för att tolka den empiri som samlats in analyserar bland annat förpackningar och kulturer, men även visuell kommunikation. Exempel på den visuella kommunikationens byggstenar är typografi, färg och designprinciper som hierarki. Semiotiken används för att tyda teckens betydelse. En stor del av datan för denna kvalitativa studie har samlats in under intervjuer av företagsrepresentanter från Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier och Arla. Datan från intervjuerna visar således varumärkesägarnas tankar kring förpacknings- och  varumärkeskommunikationen. Studiens författare har kompletterat data med hjälp av en analys av förpackningens visuella element. Slutsatser som dras är att Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejeriers förpackningar har visuella element som konnoterar lokalt och personligt. Förpackningarna visar också upp situationer där mjölk används eller använts. Arla har inte samma lokala marknad som de övriga, vilket även syns i förpackningens mer abstrakta grafik. Framtagningen av den visuella kommunikationen fungerar som så att mejerierna först tar fram en grunddesign. Sedan samlar de in konsumenters åsikter om denna för att sedan bitvis justera den efter konsumenternas tycke. De grafiska elementen anpassas på så sätt för de lokala konsumenterna och används för att kommunicera varumärkenas identitet. Förändringarna sker evolutionellt, för att konsumenterna ska känna igen förpackningen. Ett exempel på detta är de ränder Arla använt på sina förpackningar sedan 90-talet som i flera omgångar justerats med varumärket. Vid den senaste designförändringen gjordes de mjukare i kanterna för att ge ett mer naturligt intryck. Vad studien visar är att de lokala konsumenterna har en påverkan för hur den visuella kommunikationen ser ut på mjölkförpackningarna i Sverige, men att det i grunden handlar om mejeriets varumärkeskommunikation. Det eftersom de inte baserat sina val om vilket budskap eller vilka beståndsdelar den visuella kommunikationen ska ha på konsumenternas åsikter. Istället har företaget tagit fram en visuell kommunikation utifrån varumärkets personlighet. Företagen har sedan anpassat denna efter feedback de fått från konsumenterna då det är de lokala konsumenterna som avgör om produkten kommer att lyckas på marknaden. / Just like there are different accents in a language, symbols and colors may be interpreted differently in different parts of a country. These visual accents are part of the ideology present at a certain place and affects how the population perceives words and images. It is therefore important for the person designing the visual communication to consider the ideology of the consumers. This is also true for packaging design, because the packaging works as an attention grabber in the store. Traditionally, the dairy market in Sweden has been geographically segmented. New technologies in packaging, production, and logistics have led to a decrease in the number of dairy companies in Sweden; the 1960’s 420 dairy companies are today only 50. The dairy companies of Sweden still have a geographically segmented market. This is also true for three of the largest dairy companies: Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier. The largest dairy company, Arla, is present in the whole country. This study aims to research the visual communication on milk packaging from the dairy companies listed above. The study examines the consumers’ effect on the design of the visual communication. Previous studies show how different visual elements on the packaging attract the customers’ attention in the store. However, no previous studies examine milk packaging and the variations of the visual communication within a country. Different theories that have been used to analyse the collected data are about packaging design, culture, and visual communication. Typography, color and design principles such as hierarchy are part of the visual communication’s toolbox. Theories about semiotics have been used to interpret the meaning of visual signs. Parts of the data of this qualitative case study have been collected through interviews with representatives from the dairy companies Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier, and Arla. This data shows the brand owners thoughts about the packaging and brand communication. The authors of this study have analyzed the visual communication of milk packages for milk containing 1,5% fat from each dairy company listed above. The study concludes that the milk packages of Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier contain visual elements that stand for local and personal values. The illustrations and photographs also picture situations where milk is or has been used. Arla does not have the same local market as the others, which can be seen in the more abstract design of their packaging. The dairy companies create a design and then asks for feedback from the consumers. The companies later use this information to adjust the packaging after the consumers’ opinions. The visual elements are adapted to the local market and used to communicate the brand identity. The changes in the visual communication are done evolutionary, to keep the packaging recognizable for the consumers. Arla has, for example, changed the appearance of the stripes they have used on the packages since 90’s several times. The latest version of the design softened the corners of the stripes to convey a more natural look - in line with their brand identity. What the study shows is that the local consumers have an impact on the visual communication of the milk packages in Sweden, but fundamentally it is all about the brand communication of the dairy company. This can be seen in the fact that the dairy companies do not choose their design elements after the consumers’ opinions. Instead, they create a design based on the brand identity and adjust it based on the feedback they get from the local consumers to make it more attractive for the consumers.

Norrköpings kommun är en organisation med många verksamhetsområden. Att få alla verksamheter att uppfatta och ta till sig samma värdegrund kan vara svårt, men viktigt om varumärket ska kommuniceras korrekt utåt av alla verksamheter. En medarbetarenkät som gjorts av kommunen ligger till grund för studien då denna visar på medarbetarna inte tänker på sin arbetsplats som en del av kommun. Därför vidtogs åtgärder för att öka kännedomen om varumärket Norrköpings kommun med hjälp av kommunikationsplattformen  Let’s Create Norrköping. Kommunen vet dock ännu inte om medarbetarna har tagit till sig informationen och vad de tycker om varumärket. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts som syftar till att undersöka hur varumärket Norrköping kommuniceras genom Let´s Create Norrköping samt hur det uppfattas av medarbetarna på Norrköpings kommun. För att besvara syftet har en datainsamling gjorts vilken utgörs av intervjuer i två delar. I den första delen utfördes en intervju med varumärkesutvecklare Tina Vennerholm. Den gick ut på att klargöra budskapet med Let´s Create Norrköping och bakgrunden till kommunikationsplattformen. Den andra delen genomfördes med fem medarbetare på Norrköpings kommun och gick ut på att undersöka deras uppfattning av varumärket och hur de tar emot information på sina respektive arbetsplatser. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att medarbetarna saknar kommunens närvaro på deras respektive arbetsplatser men att de överlag är positivt inställda till kommunikationsplattformen Let´s Create Norrköping. Det framgår dock att de ej fått någon kännedom om Let´s Create Norrköping internt utan att den information de fått kommer från den externa marknadsföring de tar del av i form av invånare i Norrköping. Detta leder till att medarbetarna har svårt att implementera och förstå Let´s Create Norrköpings budskap i sitt arbete. Rekommendationerna som ges till Norrköpings kommun är att synas mer på de olika arbetsplatserna, visa upp vilka från kommunen som ansvariga för kommunikation och liknande. Detta för att medarbetarna ska få en personlig koppling till källan för informationen och på så sätt kunna ta till sig och acceptera den lättare. Medarbetarna har mycket positiva bilder av Norrköping som stad. En rekommendation blir därför att kommunen ska arbeta med att tydligare länka sitt arbete till de olika positiva delar i Norrköpings stad. Detta för att engagera och motivera medarbetarna och få dem att se sin koppling till Norrköpings kommun och det arbete som kommunen utför i staden Norrköping. / The municipality of Norrköping is a large organization with lots of different areas of expertise. To make sure that the values are the same throughout the organization is a heavy task but important if you want the brand to be communicated in the right way in all instances of the organization. An internal review of the employees opinions takes place every other year with the last one taking place in 2013. The results from the review made the municipality of Norrköping realise that they needed to increase their internal work with brand knowledge. The municipality of Norrköping took action and created a platform of communications called Let´s Create Norrköping. The problem they stand before now is that they're not sure if the employees have interpreted the information the correct way regarding the brand. This case study aims to investigate how the brand Norrköping is communicated throughout the plattform Let´s Create Norrköping and how the employees perceives the brand of the municipality of Norrköping. To answer the cause of the report a data collection has been made with interviews divided into two parts. The first part consists of an interview with Tina Vennerholm, brand developer at the communications department of the municipality of Norrköping. The main objective of this interviews was to conclude the main objectives of the platform Let´s Create Norrköping. The second part was conducted with five employees within the organization of the municipality of Norrköping. It was conducted to conclude their point of view of the platform Let´s Create Norrköping. Conclusions that can be drawn from the study include that the employees lack the presence of the representatives of the municipality of Norrköping at their working places. The employees have a positive opinion regarding the platform Let´s Create Norrköping although they have not received any internal information regarding the plattform. The reason to their positive opinions ought to be that they have been affected by external marketing regarding the plattform. This leads to the employees having a hard time with implementing the message of the platform in their work. Recommendations given to the municipality of Norrköping is to be visible at the various working places, to show the worker which people who are responsible for the communication at their workplace. to give the employees a personal connection to the source of the information that is given which makes it easier for the worker to accept and implement the information. The employees all have positive connections to the city of Norrköping. That is why the conductors of this study recommend that the municipality of Norrköping should make a connection to the city with the work that is made by the employees on all the different areas in the organization. This is to engage and motivate the employees and make them see and understand the connection between the city and the organization and the part that they play in it.

In this essay we discuss the broad area of website usability from a tourism perspective. Our goal was to investigate the usability in smaller and bigger tourism websites. We have declared what website usability means and the importance of involving the users when designing a user interface. In a pilot study, we conducted three interviews with people who work with usability and then used the information we got to form questions to use in a focus group interview. In this focus group, we asked three people to assess two Swedish tourism websites, one bigger and one smaller, to find out if they were considered usable and if there was any difference in usability depending on the size of the site. In our research we found that it was mostly in the visual design where our respondents found the bigger site to be nicer looking and a bit more modern. Our conclusion is that a usable website needs to be effective, efficient and satisfactory. This means that the user should be able to do what he or she wants in a short period of time and that the task that is done can be completed without problems and at last that the user in the end is satisfied. / I denna uppsats diskuterar vi det breda ämnet användbarhet på webbsajter utifrån ett turismperspektiv. Vårt mål var att undersöka större och mindre turistsajters användbarhet. Vi har förklarat vad användbarhet på webbsidor innebär och vikten av att involvera användarna vid utformningen av ett användargränssnitt. Vi intervjuade i en förstudie tre personer som arbetar med användbarhet och använde sedan den information vi fick till att utforma frågor att ställa i en fokusgruppsintervju. I denna fokusgrupp bad vi tre personer att bedöma två svenska turismwebbsajter, en större och en mindre, för att ta reda på om de ansågs vara användbara och om det fanns någon skillnad i användbarhet mellan dem beroende på deras storlek. I vår undersökning kom vi fram till att det mest var den visuella designen som våra fokusgruppsdeltagare ansåg vara snyggare och lite modernare på den större sajten. Vår slutsats är att en användbar webbsida behöver vara ändamålsenlig, effektiv och tillfredsställande. Detta innebär att användaren borde kunna göra det han/hon vill göra under kort tid och att uppgiften som utförs kan slutföras utan problem och att användaren slutligen är tillfredsställd.

This report describes the initial work intended for updating the car sharing service Roadmate. Roadmate is one of the services received by the car rental company Hertz First Rent a Car. The goal was to present the client with design- and structure proposals for a car sharing service that includes high usability and at the same time remains aesthetically pleasing. The work is based on an initial study with data collection, mapping the target user group and its needs. Subsequent structural and design proposals for Roadmates company carpooling service are based on the facts surrounding the target group's needs. The result are well developed and tested design sketches with accompanying visual identity and sitemaps that can be the basis for the further work on the development of the service. / Denna rapport redovisar för det inledande arbetet med att uppdatera den digitala samåkningstjänsten Roadmate. Roadmate är en av de tjänster som erhålls av biluthyrningsföretaget Hertz First Rent a Car. Målet med arbetet har varit att erbjuda beställaren behovsanpassade design- och strukturförslag av en tjänst med hög användarbarhet som också är estetiskt tilltalande. Arbetet bygger på ett förarbete med datainsamling som kartlägger användarmålgruppen och dess behov. Efterföljande struktur- och designförslag för Roadmates företagssamåkning baseras på framkommen fakta kring målgruppens behov. Resultatet av arbetet är väl utvecklade och testade designskisser med tillhörande grafisk profil samt site maps som kan ligga till grund för det vidare arbetet med utvecklandet av tjänsten.