No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In this study, the Swedish version of the reality-TV show Farmer Wants a Wife is analyzed from an MCDA perspective and method, using theories relating to heteronormativity, romantic relationships, and love. The aim of the study is to discover the connections between societal norms, values, and the text and visual material of the show in order to analyze the reproductions of constructs within the discourse surrounding love and romantic relationships. Through an analysis focusing on different aspects of the show's discourse surrounding the subjects, the result of the study is that the show indeed reproduces societal norms. Love is presented as something most people actively look for and want in their life, and that it is worth the pain of finding it. The show also reproduces the idea that adulthood and maturity is something you achieve through a normative romantic relationship and strengthens the understanding that a normative romantic relationship is critical for a person to be conceived as whole. Jealousy is also presented as a sign of true romantic feelings. In addition to this, the show consciously plays on connotations between itself and love stories, and thus the idea that love is an all-encompassing force existing between reality and dreams. Last but not least, the show reproduces the idea that a fulfilled romantic relationship is more important than the active and free choice to abstain from it.

No description available.

I den här studien undersöks representationen av klimataktivism och klimataktivister i de svenska nyhetsmedierna Dagens Nyheter och SVT Nyheter. Genom en kvantitativ innehållsanalys som sträcker sig mellan åren 2007 till 2022, har ett antal gestaltningsformer identifierats och analyserats i det utvalda materialet. Gestaltningsformerna har hämtats från tidigare forskning på området aktivism eftersom de visat sig vara dominanta i bevakningen av aktivism generellt. Vår studie visar däremot på att dessa framträdande mönster generellt inte alls tar samma plats i rapporteringen om klimataktivism hos våra utvalda nyhetsmedier, med ett fåtal undantag. Ett exempel är att där tidigare forskning visar att aktivisters röster tystas ner till förmån för andra mer mäktiga aktörer, visar våra resultat det omvända. Här är det klimataktivisternas röster som uttrycks mest frekvent i rapporteringen. Under 2019 är bilden av klimataktivismen som mest positiv i våra utvalda medier vilket innebär att de generellt negativa mönster som presenteras av tidigare forskning kring klimataktivism inte stämmer överens med rapporteringen hos nyhetsmedierna under detta år. Samtidigt har klimatrörelserna blivit allt radikalare i sina metoder vilket tydligt syns i rapporteringen under 2022. Denna utveckling till trots tyder våra resultat på att nyhetsrapporteringen i våra utvalda medier inte lägger övervägande negativ vikt vid metoderna som klimataktivisterna använder sig av. Därutöver anges motivet till aktionerna i hög utsträckning tillsammans med en tydlig förklaring till aktionen i rapporteringen, oavsett om aktionen är aggressiv och provokativ eller om aktivisterna brukar betydligt lugnare metoder. Observationerna i de undersökta medierna tyder således på att acceptansen för klimataktivism har ökat över tid i det svenska samhället. Mot bakgrund av den tilltagande medvetenheten om klimatkrisen och att antalet aktioner exploderat, tycks det därmed ha blivit allt svårare för medier och makthavare att räkna bort dessa aktörer som viktiga röster i samhällsdebatten.