No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Strålbehandling är en av det vanligaste och viktigaste behandlingsmetoderna vid cancer. Var tredje person i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av cancer. Strålbehandlingen orsakar vanligtvis fysiska och psykosociala problem. Biverkningar som uppstår till följd av strålbehandlingen beror på vilken kroppsdel som behandlats med strålning. Det krävs individuella strategier för personer att ta sig igenom den nya situationen som uppstår i samband med strålbehandling. En viktig aspekt är att sjuksköterskan förmedlar tydlig och relevant information, detta leder till en trygghetskänsla för personen.   Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av strålbehandling i samband med en cancersjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta patografier. Innehållsanalysen tillämpades enligt Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av kvalitativ innehållsanalys tillsammans med en induktiv ansats. Resultat: Personer som genomgår strålbehandling upplever en påverkan fysiskt och psykiskt. Biverkningar till följd av strålbehandlingen resulterade i att personerna upplevde trötthet, håravfall samt ljuskänslighet och skador på huden som gjorde att många inte kunde vistas i solen. Den psykiska påverkan kunde bestå av att inte veta vilken effekt som behandlingen hade och hur framtiden skulle se ut samt att acceptera de nya situationerna som uppstår. Slutsats: Studiens resultat bidrar till ökad kunskap och förståelse till sjuksköterskan för hur personer upplever strålbehandling i samband med en cancersjukdom från inledande fas tills att behandlingen är avslutad. Kunskapen och förståelsen utvecklar möjligheten för sjuksköterskan att ge bättre omvårdnad för personer som genomgår strålbehandling.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: Framfoten är en av de vanligaste platserna i foten för smärta. Under metatarsalfalangealhuvudena (MTH) är också en av de vanligaste platserna för fotsår. Pelotter är en intervention som ibland används vid framfotsproblematik för att minska trycket under MTH. Syftet med detta projekt är att undersöka om pelottens höjd påverkar trycket under MTH. Metod: Fem deltagare rekryterades till projektet. Varje deltagare genomgick 5 mätningar med varje intervention; individtillverkade inlägg utan pelott, samma inlägg med en 5 mm pelott och samma inlägg med en 12 mm pelott. Trycket under fötterna mättes med F-Scan.  Resultat: För en deltagare minskade trycket under framfoten mer ju högre pelott som användes. För en deltagare syntes motsatt effekt, alltså en ökning i tryck ju högre pelott som användes. För övriga tre deltagare var tryckförändringarna under framfoten inte statistiskt signifikanta.  Slutsats: Vilken effekt pelotthöjd har på trycket under MTH varierar från person till person. Viss försiktighet bör vidtas vid användning av pelott, så att inte motsatt effekt jämfört med det eftersträvade uppstår.

Sammanfattning   Bakgrund   The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) är ett tugg- och sväljtest som används vid bedömning av tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. I klinisk logopedisk verksamhet i Sverige används t. ex. kexet Guld Marie vid testning av tugg- och sväljförmågan. Normvärden att utgå ifrån vid bedömning är dock endast framtaget på kexet TUC Original.   Syfte   Syftet med studien var att undersöka om testresultatet på tugg- och sväljtestet TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Studien undersökte således om det finns tugg- och sväljskillnader mellan Guld Marie och TUC Original.   Metod   Studien omfattade 115 friska testdeltagare i åldrarna 21–80+. Testdeltagarens uppgift var att äta ett Guld Marie och ett TUC Original så snabbt men bekvämt som möjligt. I efterhand analyserades testdeltagarens antal tuggor, antal tuggcykler, antal sväljningar samt den totala tiden för tuggning och sväljning av respektive kex. Därefter jämfördes mätvärdena från de två kexen med varandra.          Resultat   Resultatet visade att utfallet på TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Kexet Guld Marie kräver fler antal tuggcykler, fler antal sväljningar och tar längre tid att tugga och svälja jämfört med TUC Original. Inga skillnader mellan kexen hittades avseende antal tuggor.   Slutsatser   Om man i klinisk verksamhet använder Guld Marie vid testning bör man inte förhålla sig till normvärden framtaget på TUC Original då det kan ge en underskattning av individens tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. Därav bör normvärden för en population med normal tugg- och sväljförmåga anpassat efter Guld Marie framtas.