Bakgrund: Alkohol och tobak är två av riskfaktorer som står bakom flertalet av de icke- smittsamma sjukdomarna som svarar för majoriteten av förtida dödsfall i världen. För att kunna följa utvecklingen av alkohol- och tobakskonsumtion genomförs olika befolkningsundersökningar. Undersökningar för att mäta självrapportering av alkohol- och tobakskonsumtion kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom enkät och face-to-face intervju. De olika administrationssätten kan påverka svarsresultatet som en följd av graden av anonymitet. Syfte: Studien syftar till att undersöka om skolelevers rapportering gällande deras alkohol- och tobaksanvändning skiljer sig åt mellan anonyma enkätundersökningar och face-to-face intervjuer samt om insamlingsmetoden påverkar sambanden mellan självskattat mående, skoltrivsel och alkohol- samt tobaksanvändning. Metod: Studien baseras på tidigare genomförda tvärsnittsstudier med data från ELSA 2016/2017 samt Liv & Hälsa ung 2017 där elever från årskurs 7 på högstadiet i Örebro län inkluderades. Chi2-test och korrelationsanalyser genomfördes. Resultat: Rapporterad användning av alkohol och tobak skiljer sig åt beroende på om eleverna besvarat enkäten anonymt eller i face-to-face intervju. Båda insamlingsmetoderna mäter sambandet mellan skoltrivsel och alkohol- och tobaksanvändning, samt självskattad hälsa och alkohol- och tobaksanvändning i svag utsträckning. Slutsats: Denna studie bekräftar tidigare studier om att det finns en skillnad i skolelevers rapporterade användning av alkohol och tobak beroende på om undersökningarna genomförs anonymt eller inte. Resultatet stödjer tidigare forskning som visar på en underrapportering av användning vid face-to-face intervjuer jämfört med enkäter. Nyckelord: Alkohol, chi2-test, enkätundersökning, korrelation, självskattad hälsa, skoltrivsel, tobak, ungdomar.

No description available.

Bakgrund: Att vårda en anhörig i hemmet vid livet slutskede har blivit allt vanligare. Närstående har ofta en viktig roll i den palliativa vården i hemmet och kan påverkas av en ny och skrämmande situation. I den palliativ vården behöver närstående stödjas både under vårdandet samt efter att den anhöriga dött. Problem: Då en anhörig vårdas i hemmet vid livet slutskede påverkas de närstående av en förändrad livssituation och många aspekter att anpassa sig till, både praktiskt och känslomässigt. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i hemmet vid livet slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som utfördes och analyserades. Resultat: I resultatdelen identifieras två teman, påfrestningar för närstående och en förändrad vardag som gav fyra subteman, att finna strategier, att vara rädd, att ha ansvar och att relatera till sjuksköterskor. Slutsats: De närstående hade en vilja att vårda en anhörig vid livets slutskede i hemmet för att uppfylla dennes önskan trots det ansvaret det innebar. Stödet från sjuksköterskor hade en stor betydelse och gav förutsättningar och möjligheter för närstående att hantera vården i hemmet.

No description available.

Bakgrund Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att genom spontantalsanalys bedöma barns expressiva grammatiska förmåga. Materialet är i grunden utvecklat för en engelsktalande population men 2016 gjorde Rosenberg och Mellenius en första svensk anpassning. Denna anpassning har inte kvalitativt utvärderats i sin helhet men tidigare examensarbeten inom logopedi har tittat på steg III och steg IV. Syfte Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg V i Swe-LARSP samt att göra en djupare analys av hur barn i åldrarna 3;0–3;6 år (år;månader) producerar bisatser.  Metod Spontantalsdata från sex barn (3;0–3;6 år) med typisk språkutveckling samlades in. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och 50 yttranden togs ut och analyserades enligt LARSP. Därefter analyserades barnens samtliga producerade bisatser och bisatsförelöpare.  Resultat Två av de nio befintliga strukturerna på steg V i Swe-LARSP förekom hos 50% eller fler av barnen i studien. Bisatser förekom hos 66,7% av barnen och bisatsförelöpare förekom hos 66,7% av barnen. Hälften av deltagarna producerade bisatser och bisatsförelöpare parallellt.  Slutsatser Sammanfattningsvis bedömdes steg V i Swe-LARSP i huvudsak fånga barns förmåga till sam- och underordning av satser i åldrarna 3;0–3;6 år. Dock indikerar studiens resultat att steget verkar behöva revideras innan dess samtliga strukturer kan anses spegla barns grammatiska förmåga i denna ålder. Resultaten visade även att bisatsförelöpare inte verkar tillhöra ett avgränsat utvecklingssteg i barns bisatsutveckling utan att de produceras parallellt med fullständiga bisatser upp till åtminstone 3;6 års ålder.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.