Introduktion:​ Magnetkamera (MR) är en modalitet som används för diagnostisering av vissa sjukdomar som är svåra att upptäcka med konventionell röntgen. Undersökningen kräver att patienten ska ligga stilla medan denne körs in i en gantry. Många patienter upplever undersökningen som obehaglig och kan drabbas av ångest, oro, stress, rädsla eller klaustrofobi. För att underlätta undersökningen för patienten är det viktigt med väl anpassad information både muntlig och skriftlig inför och under undersökningen. ​Syfte: ​Att belysa faktorer som bidrar tillpatienters upplevelse av rädsla och ångest vid MR undersökning samt beskriva hur information kan användas för att minska denna upplevelse. ​Metod:​ Modellen till examensarbete är litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har valts. Resultat:​ Resultaten av studierna visade att en rad av olika faktorer påverkar upplevelsen av ångest och rädsla samt på vilket sätt olika informationssätt kan påverka. Faktorerna som påverkade upplevelsen av ångest och rädsla var det trånga utrymmet som i sin tur gav en känsla av hot mot självkontroll, den höga ljudnivån, undersökningstiden och miljön. Vidare så framkom det att en del patienter blev mer rädda när de skulle in med huvudet först. Kommunikation fungerade som ett emotionellt stöd, detaljerad information kunde minska både rädsla och ångest, skriftlig information kunde inte reducera rädsla men istället minska på rörelseartefakterna. Sedan så fanns det även en kombination av verbal och skriftlig information som visade två svar dels att patienterna ändå föredrog den muntliga informationen men även att det alltid bör ingå en kombination av muntlig och skriftlig information i samband med MR undersökning. ​Slutsats: De flesta​​ patienter som genomgår en MR undersökning kan uppleva ångest och rädsla som påverkas av diverse faktorer men denna upplevelse kan minskas via detaljerad muntlig och skriftlig information.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Background: Patients in end of life that receive palliative care, experience a better quality of life compared to those who does not receive it. The palliative care philosophy aims to alleviate suffering. The nurses have a responsibility to provide a good care and to be a good support for the patients and their relatives. Aim: To describe nurses’ experiences of palliative care for patients with cancer in end of life. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive synthesis. Result: Nurses experienced that working within the palliative care was not only about having a professional role, it also required commitment in the nursing care. To be committed to the patients was considered both strenuous and giving. A part of the caring process was centred on the caring relationship, the approach of the emotional suffering and to see the patients in their entirety. This was considered to help the patients and their relatives to a good death. Conclusion: The nurses reported that they were comfortable in their area of expertise and had a great desire to create a good quality of life for the patients. However, they are in need of more expertise to handle the spiritual suffering that occur as the patients reach the end of life. Keywords: Cancer, end of life care, experiences, nurses’, palliative care

Bakgrund: Stor del av äldre närståendes vård och omsorg tillgodoses av anhöriga i hemmet. I samband med ökat vårdbehov ställs den närstående tillsammans med anhöriga inför beslut om äldreboendeplacering. Att flytta innebär en omställning där vårdpersonal har en betydande roll i hur anpassning till den nya situationen upplevs. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en äldre närstående flyttar till äldreboende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes beskriven enligt Evans (2002), genom analys av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. En ohållbar situation beskriver anhörigas upplevelser av att begränsas av oro och ensamhet samt upplevelser av skam, skuld och sorg. Påverkas av omgivningen innefattar interagera med vårdpersonal, att påverkas av äldreboendets miljö samt anhörigas upplevelser av att stödjas och hindras av sociala nätverk. Anpassa sig handlar om att våga släppa ansvaret och därmed uppstår upplevelsen av att mista sitt syfte, för att sedan åter finna en ny mening. Slutsats: Anhörigas upplevelser i samband med flytten kan ses som en process som sträcker sig från en ohållbar situation till att anpassa sig, vilken påverkas av omgivande faktorer. Kännedom om anhörigas upplevelser kan hjälpa vårdpersonal att skapa trygghet i övergången.

Background: For health care personnel several meetings occurs with patients suffering from mental illness, in somatic care, general practitioners and even in psychiatric care. Meetings with patients occur through communication, this can be both verbal and non-verbal. Aim: To describe how patients suffering from mental health illness experiences communication with health care professionals. Method: Four blogs were analyzed, where the writers are girls with mental health illness in the age of 18-26 years, based on qualitative content analysis. Results: The results were presented in two categories where communication provides conditions for well-being with four subcategories like mood enhancing, creating calmness, increases thankfulness to the personnel and supporting and comforting and the other category to limit well-being with three subcategories like shortcomings in the treatment, showing unskillfulness and growing anger. Conclusion: In order to make communication as positive as possible for the patient with mental health illness, there are guidelines available for the health care personnel can follow. Making it easier for the patient to create personal chemistry with anyone of the staff. Allowing the patient to speak and be listened to. The personnel should be professional in their practice, except from being well-read in the theory. To actually understand how the theoretical commands should apply in practice. The personnel should show humanity and understand that every patient is unique.

No description available.

Bakgrund: Obotlig cancersjukdom ökar i samhället. En bidragande orsak är att levnadstiden hos befolkningen ökar. Idag finns forskning som fokuserar på cancersjukdom och dess förlopp. Forskning som tar upp patienters upplevelser av besked vid obotlig cancersjukdom är dock begränsad då tidigare forskning i många fall enbart fokuserar på en könstillhörighet eller en särskild cancerform. För att bemöta denna patientgrupp på ett kompetent sätt krävs relevant kunskap inom området. Det visas i tidigare forskning att denna kunskap inte finns hos alla sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få besked om att ha en obotlig cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på elva bloggar skrivna av män och kvinnor som fått besked om att ha obotlig cancersjukdom. Resultat: Upplevelsen av att livet rasar gav uttryck i känslor av rädsla och oro samt sorg och besvikelse medan upplevelsen av ett ljus i mörkret avspeglade känslor av kärlek och beslutsamhet samt befrielse och lättnad. Slutsats: En stor mängd känslor skapade upplevelser av ett ljus i mörkret och att livet rasade vilket i sin tur skapade en kamp inom bloggförfattarna. Då sjuksköterskor har kunskap och förståelse för vad palliativ vård innebär så finns det en större möjlighet för patienterna att få en värdig upplevelse av beskedet.