No description available.

Syfte: Framfoten är en av de vanligaste platserna i foten för smärta. Under metatarsalfalangealhuvudena (MTH) är också en av de vanligaste platserna för fotsår. Pelotter är en intervention som ibland används vid framfotsproblematik för att minska trycket under MTH. Syftet med detta projekt är att undersöka om pelottens höjd påverkar trycket under MTH. Metod: Fem deltagare rekryterades till projektet. Varje deltagare genomgick 5 mätningar med varje intervention; individtillverkade inlägg utan pelott, samma inlägg med en 5 mm pelott och samma inlägg med en 12 mm pelott. Trycket under fötterna mättes med F-Scan.  Resultat: För en deltagare minskade trycket under framfoten mer ju högre pelott som användes. För en deltagare syntes motsatt effekt, alltså en ökning i tryck ju högre pelott som användes. För övriga tre deltagare var tryckförändringarna under framfoten inte statistiskt signifikanta.  Slutsats: Vilken effekt pelotthöjd har på trycket under MTH varierar från person till person. Viss försiktighet bör vidtas vid användning av pelott, så att inte motsatt effekt jämfört med det eftersträvade uppstår.

Sammanfattning   Bakgrund   The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) är ett tugg- och sväljtest som används vid bedömning av tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. I klinisk logopedisk verksamhet i Sverige används t. ex. kexet Guld Marie vid testning av tugg- och sväljförmågan. Normvärden att utgå ifrån vid bedömning är dock endast framtaget på kexet TUC Original.   Syfte   Syftet med studien var att undersöka om testresultatet på tugg- och sväljtestet TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Studien undersökte således om det finns tugg- och sväljskillnader mellan Guld Marie och TUC Original.   Metod   Studien omfattade 115 friska testdeltagare i åldrarna 21–80+. Testdeltagarens uppgift var att äta ett Guld Marie och ett TUC Original så snabbt men bekvämt som möjligt. I efterhand analyserades testdeltagarens antal tuggor, antal tuggcykler, antal sväljningar samt den totala tiden för tuggning och sväljning av respektive kex. Därefter jämfördes mätvärdena från de två kexen med varandra.          Resultat   Resultatet visade att utfallet på TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Kexet Guld Marie kräver fler antal tuggcykler, fler antal sväljningar och tar längre tid att tugga och svälja jämfört med TUC Original. Inga skillnader mellan kexen hittades avseende antal tuggor.   Slutsatser   Om man i klinisk verksamhet använder Guld Marie vid testning bör man inte förhålla sig till normvärden framtaget på TUC Original då det kan ge en underskattning av individens tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. Därav bör normvärden för en population med normal tugg- och sväljförmåga anpassat efter Guld Marie framtas.

No description available.

No description available.

Hot och våld är ett viktigt arbetsmiljöproblem som förekommer i olika branscher och yrken. De yrken som är mest utsatta är där det finns direktkontakt med människor exempelvis verksamhet som utgår ifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det finns ett stort behov av mer kunskap för att på ett bättre sätt kunna förebygga och hantera hot och våld. Syftet med studien var att undersöka LSS-personals upplevelser av och strategier för att hantera hot och våld på arbetsplatsen. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Urvalet var målstyrt och bestod av fem personer som arbetar inom LSS-verksamhet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visar att personalen upplever att organisationen brister i att både förebygga och hantera hot och våld på arbetsplatsen, vilket är något som oroar personalen. Slutsatsen är att det behövs organisatoriska strategier för att kunna hantera hot och våld på arbetsplatsen. Ett förslag på förbättringsåtgärder presenteras i studien.

No description available.

Bakgrund: Generikareformen trädde i kraft 1 oktober 2002 med avsikt att sänka läkemedelskostnaderna för den enskilda kunden och för staten. Detta innebar att apoteken måste erbjuda kunden att byta det förskrivna läkemedlet till det billigaste generiska läkemedlet inom högkostnadsskyddet såvida inte förskrivaren, farmaceuten eller kunden motsatte sig utbytet. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beräkningar har det generiska utbytet minskat samhällets kostnader med 8 miljarder mer per år. Att reformen minskat läkemedelskostnaderna är positivt. Dock har det funnits en oro hos farmaceuterna att det skapade förvirring, felmedicinering och sämre följsamhet hos kunderna. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem. Metod: För att besvara syftet med studien genomfördes en enkätstudie. Enkäten bestod av 14 frågor och skickades till legitimerade receptarier och apotekare anställda på apotek i Sverige. Enkätensvaren samlades in via ett webbformulär och exporterades till Microsoft Excel, de öppna frågorna däremot tolkades och kategoriserades manuellt. Tabeller och diagram är framtagna utifrån de analyserade svaren. Resultat: Studien indikerar att en stor andel av farmaceuterna var positiva till generikareformen. Dock fanns det en oro hos farmaceuterna att det generiska utbytet skapade förvirring, vilket i sin tur kan leda till sämre följsamhet och eventuellt felmedicineringar. Deltagarna i studien upplevde att det var framförallt läkemedlets utseende som gjorde att kunden motsatte sig ett utbyte men även upplevda biverkningar var en anledning. Farmaceuterna i studien uppgav att det mest krävande med generikareformen var att informera kunden om det generiska utbytet istället för att fokusera på läkemedelsrådgivningen. Slutsats: Den relativt låga svarsfrekvensen i studien samt eventuella biaser gör att generella slutsatser bör tolkas med försiktighet. Resultatet pekar åt samma riktning som tidigare studier att svenska farmaceuter är övervägande positiva till generikareformen. Det finns dock en problematik kring att utbytet skapar förvirring hos kunden, därav finns det ett behov av att läkemedelsförpackningarna bör namnges tydligare. Studien åskådliggör även att informationen från föreskrivande läkare om generiskt utbyte skulle kunna förbättras och att de bör nyttja sin rätt att förhindra utbyte för patienter med t.ex. demens.

Bakgrund. Artros är en ledsjukdom där brosk bryts ner och orsakar minskat rörelseomfång och smärta. Sjukdomen delas in i primär som är ett degenerativt åldersfenomen respektive sekundär som kan orsakas av trauman eller sjukdom. Knäartros delas in i olika grader beroende på klassifikationssystem. Konventionell röntgen är förstahandsval för diagnostik men även MR kan användas. Syfte. Arbetets syfte är att undersöka sensitiviteten för MR som diagnostisk metod vid knäartros. Metod. Detta arbete har utformats som en systematisk litteraturstudie. Författaren har sökt artiklar om ämnet i flertalet databaser med hjälp av relevanta sökord. Efter kvalitetsgranskning har 10 artiklar från 6 länder inkluderats i resultatet. Resultat. Flera likheter och skillnader hittades mellan artiklarna. Dessa undersökte olika vävnader med olika sekvenser. Gemensamt visade de att MR hade hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros och bäst var de studier gjorda kameror med styrkan 3 tesla. Slutsats. MR hade hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros och kan vara ett alternativ då det inte ger ifrån joniserande strålning. Dock behövs mer forskning inom området.

Background: Handedness has been associated with different abilities, diseases and personality traits and its effect on language, motor dexterity and handedness are a well-studied matter. Measuring grip strength, forearm circumference and motor dexterity is a common way to get a better understanding the influence of handedness. Lately, studies have shown that there is a difference between right and left-handed in these above stated variables. Aim: The aim of this study was to investigate differences between grip strength and motor dexterity for dominant and non-dominant hand in both left and right-handed. A second aim was to investigate the association between grip strength and motor dexterity or forearm circumference. A third aim was to study the impact heredity have on handedness. Method: The study was designed as an experimental cross-sectional study, including 29 healthy students, age 18-30. Information about age, hand dominance, current health status, former elite carrier and heredity of handedness was collected. Forearm circumference were measured in cm at the largest part of the forearm. The Purdue pegboard test measured motor dexterity by adding pegs, collars and washers to the board on time, giving a total score. Takei Grip-D were used for grip strength (kg) measurement. Mann-Whitney U test, chi-square test and Spearman's correlation (rs) were used for analysis presented as median (min-max). Results: There was no significant difference between right (1.6kg; -4.1-8.0) and left-handed (0.6kg; - 3.4-7.6) regarding grip strength (p=0.43). Although, there was a large to nearly perfect correlation between forearm circumference and grip strength in both right (dominant rs=0.59; non-dominant rs=0.73) and left-handed (dominant rs=0.83; non-dominant rs=0.90). Also, a moderate correlation between motor dexterity and difference in grip strength was found for both right (rs=0.43) and left-handed (rs=-0.42). The studied group was not affected by their relative’s handedness to determine their own handedness (p=0.56). Conclusion: Forearm circumference and grip strength have a large association for both right and lefthanded. The correlation between motor dexterity and difference in grip strength were contrariwise comparing right and left-handed, indicating that handedness should be studied separate.