Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur idealhets uppfattas samt hur den kan ha en eventuell påverkan på sex unga kvinnors självbild. Studien kommer besvara följande fyra forskningsfrågor utifrån en kvalitativ intervjumetod kombinerat med en fokusgruppmetod; (1) Hur upplever sex unga kvinnor att idealhets sprids online respektive offline? (2) Kan ideal ses som en nödvändighet i kvinnornas identitetsskapande, och på vilka sätt? (3) Finns det något gemensamt ideal hos kvinnorna och vart sprids detta främst? (4) Vilka eventuella konsekvenser anser kvinnorna kan vara ett resultat av idealhets? Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, social comparison theory och self- discrepancy theory. Resultatet av studien pekar på att influensers uppfattas som den primära källan för spridning av ideal, och att Instagram beskrivs som den dominerande plattformen. Den huvudsakliga konsekvensen av idealhetsen beskrivs som viljan och villigheten att genomgå ingrepp för att uppnå det perfekta utseendet. Fem av sex unga kvinnor förklarar sitt ideal som smalt, där ena fokusgruppen pratar utifrån utseende och andra fokusgruppen anser att personligheten också är en del av idealet. Avslutningsvis menar fokusgrupperna att det finns en ekonomisk vinst bakom spridningen av ideal, där framtiden och utvecklingen av ideal och skönhetsingrepp är delad hos fokusgrupperna.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur kärlek och relationer framställs i realityprogrammet Love Island Sverige och Love Island UK. Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen kring hur kärlek och relationer framställs i reality-programmet Love Island, samt att ge en överblick över vilka komplikationer som kan förekomma kring dess framställning. Genom att analysera och granska realityprogram där handlingen bygger på att hitta äkta kärlek har vi kunnat analysera dess framställning när det gäller romantiska relationer. Uppsatsen undersöker hur dessa utvalda medier genererar stereotypa kärleksideal som visar på hur romantiska relationer kan se ut. Med stereotypa kärleksideal syftar vi på att undersöka hur programmet framställer de förväntningar och önskemål som finns om hur kärleksrelationer “ska” se ut enligt samhället. Det diskuteras även hur programmen framställer olika kön i relationer och dess inverkan på könsroller, samt hur medias framställande kan leda till orealistiska förväntningar på partnerskap. Uppsatsens grundläggande frågeställning lyder: ”Hur konstrueras och representeras kärlek och relationer i dejtingprogrammet Love Island, med fokus på den diskursiva, visuella och semiotiska gestaltningen.” Slutligen argumenterar uppsatsen varför det är viktigt att kritiskt reflektera över hur media kan påverka vår syn på kärlek och relationer, och hur vi kan motverka negativa effekter och forma en mer realistisk och inkluderande syn på romantiska relationer. Studiens resultat tyder på att programmets framställning av kärlek och relationer är romantiserad och idealiserad på olika sätt genom semiotiska resurser i form av tecken, symboler och kommunikation.

Allmänintresset för klimatfrågor har ökat de senaste åren och stödet för att sätta in samhällsåtgärder för att minska klimatförändringen är högt. I Naturvårdsverkets mätning (2021) svarade 86 procent att ämnet är mycket eller ganska viktigt, och 95 procent svarade att de tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen. Samtidigt har medierna förändrats och journalistiken har populariserats. Det blir viktigare att engagera och berätta goda historier – parallellt med att journalistiken börjar tvivla på den egna förmågan att rapportera objektivt. Därför har journalisternas uppgift förändrats till att i allt högre utsträckning tolka verkligheten åt publiken. (Strömbäck, 2014, 172). Därmed blir följande hypotes rimlig: att media kan påverka hur klimatförändringar gestaltas för allmänheten.Genom att journalister väljer vissa aspekter när de utformar sina artiklar, opinionstexter och inslag gestaltar de verkligheten på ett visst sätt, vilket samtidigt innebär att de framhäver vissa specifika problembeskrivningar, orsaksförklaringar, värderingar och eller sätt att lösa problem. (Strömbäck, 2014, 114). Det är dessa problembeskrivningar, orsaksförklaringar ocholika sätt att lösa problem vi vill undersöka. Därför syftar denna studie att analysera svenskaopinionstexter i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 2009 och 2022 för att studera vilkenopinion som har gestaltats för läsarna, och hur den har förändrats under åren. Vi vill undersöka hur opinionen om klimatförändringar har sett ut och se hur medierna har gestaltat ämnet, samt hur de har valt att presentera ämnet i opinionstexterna för läsarna så att den hamnar i fokus för deras uppmärksamhet och tankar, och kanske handlingar, vilket är detförsta steget i bildandet av en allmän opinion. (McCombs, 2006, 24). Detta eftersom nyhetsmedierna är allmänhetens viktigaste källa till information om offentliga angelägenheter (McCombs, 2006, 129).Tidigare forskning visar hur specifika sakfrågor, politiska kandidater, eller andra objektgestaltas kan vara avgörande, ibland tidigt i uppmärksamhetsskedet, ibland senare i kommunikationsprocessen (McCombs, 2006, 127). I ett exempel av gestaltningen av luftföroreningar i amerikanska dagstidningar (Neuman, 1992) framställdes industrin genomgående som orsaken till problemet, och staten omnämndes överväldigande ofta som aktören med huvudansvar för att rätta till situationen (McCombs, 2006, 127). Vi vill på ett liknande sätt undersöka hur debattörerna på Aftonbladet och Dagens Nyheter valt att gestalta klimathotet, analysera vilka övertygande argument som skribenterna använder för att belysa ämnet som en viktig fråga, samt se hur de har valt att beskriva problemet för läsarna.

No description available.

No description available.

This study examines how male and female football players from the Swedish national teams are portrayed in the Swedish newspaper Expressen, with the goal to investigate potential differences in how football players of the different genders are represented. Specifically, the study compares how the players in the teams were portrayed in Expressen during the men's European Championships in 2021 and women's European Championship 2022. The study is structured through a comparative study design and uses a qualitative textanalysis as a method, in the form of Entman’s (1993) framinganalysis. Furthermore, the theoretical framework which the study relies on, consists of Hirdman’s (1988) theories on gender and framing according to Entman (1993). The result identifies multiple differences in how the players are portrayed based on their gender. The players in the women’s national team tend to be framed as emotional, inexperienced and humble, while the players in the men's national team were presented as confident and their performances were glorified. But at the same time the writers of the articles used a harsher tone in describing the male players' mistakes. One common theme in the portrayal of the two national teams was that the coach of each team was prominent in all of the articles. The results suggest that the sportmedia landscape is moving towards being more equal, but the notion that men playing football is the norm while women footballers are regarded as an anomaly in their execution of the sport, is still somewhat prominent today.

No description available.

No description available.

No description available.