<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den</p><p>globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?</p><p>Teori</p><p>I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet.</p><p>Material och metod</p><p>Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik.</p><p>Sammanfattande konklusioner</p><p>Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om</p><p>Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om den globaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången? Teori I teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används. Ett avsnitt handlar om teorin offentligt/privat enligt Habermas och Thompson. Kriterier på nyhetsvärdering är även en del av teoriavsnittet. Material och metod Materialet utgörs av artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 december 2004 till 1 mars 2005. Metoden är en kvalitativ analys av utvalda artiklar rörande Jacksonrättegången. Metoden har sin utgångspunkt i de teoretiska analysverktygen som presenteras i teorikapitlet. I material- och metodkapitlet finns ett avsnitt om prestigepress kontra tabloidpress samt ett avsnitt om källkritik. Sammanfattande konklusioner Enligt Lull och Hinermans kriterier har jag kommit fram till att Dagens Nyheter inte är med och skapar en medieskandal. De befinner sig istället på metanivå och rapporterar om rättegången som en medieskandal till skillnad från Aftonbladet som deltar i medieskandalen. Jacksonrättegången är en lokal händelse som förflyttats till de svenska nyhetstidningarna. Resultatet av analysen visar även att förmedlingen av Jacksonrättegången skiljer sig åt i de båda nyhetstidningarna då Aftonbladet lägger större fokus vid händelsen och den får en följetongskaraktär. Aftonbladet bygger upp förmedlingen av Jacksonrättegången som ett narrativ med en början och en mitt. Eftersom rättegången pågår går det inte att uttala sig om slutet. De förbereder därmed läsarna på att rättegången ska äga rum genom att publicera artiklar innan rättegången vilket Dagens Nyheter inte gör. Dagens Nyheters förmedling sker oftast i form av korta rapporter. Dramaturgi används i båda nyhetstidningarna även om Aftonbladet lägger större fokus på det. Aftonbladet använder sig i större utsträckning av vinkling i form av personifiering. Förmedlingen av Jacksonrättegången rör sig främst inom den privata sfären eftersom det Jackson anklagas för begåtts i intimsfären. Dagens Nyheter uttrycker sig mer försiktigt medan Aftonbladet gräver sig djupt ner i intimsfären. Jacksonrättegången uppfyller kraven för nyhetsvärdering bl.a. genom att vara en färsk nyhet som handlar om ett eventuellt brott begått av en känd person, men Aftonbladet cirkulerar nyheten i större omfattning än Dagens Nyheter.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna c-uppsats är att belysa den påverkan som media har på sina användare. Frågeställningen är: Finns det något samband mellan rapporteringen på Aftonbladet.se och det slutgiltiga resultatet i Melodifestivalens final?</p><p>För att få svar på frågeställningen har jag gjort en undersökning i två delar. Den första är en kvantitativ innehållsanalys där jag har undersökt hur ofta och på vilket sätt bidragen har framställts i artiklarna. Den andra delen är en kvalitativ diskursanalys där jag har analyserat språkbruket och hierarkin i artiklarna. I undersökningen har jag analyserat 26 artiklar från Aftonbladet.se som alla handlar om ett eller flera bidrag från finalen i Melodifestivalen. Artiklarna är skrivna av journalister och är allmänt tillgängliga på Internet.</p><p>Resultatet jag har kommit fram till är att det finns indikationer på att Aftonbladet.se:s rapportering kan ha påverkat utgången i Melodifestivalen. Av de artiklar som publicerades veckan innan finalen nämndes The Ark i flest antal artiklar, följt av Andreas Johnson och Måns Zelmerlöw. Det är även dessa tre artister/grupper som har nämnts ihop med flest värdeladdade ord.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this essay is to illustrate the effects that media has on its users. My question is: Is there a connection between the reporting at Aftonbladet.se and the result in the finals of Melodifestivalen.</p><p>To answer my question I have done an investigation in two parts. The first one is a quantitative content analysis where I have analysed how often and in what way the contest entries are described in the articles. The second part is a qualitative discourse analysis where I have analysed the linguistic usage and the hierarchy in the articles. The investigation contains 26 articles from Aftonbladet.se and they are all about one or more of the contest entries in the finals of Melodifestivalen. The articles are written by journalists and they are available to the public on the Internet.</p><p>The result of the investigation is that Aftonbladet.se’s reporting may have affected the result in the finals of Melodifestivalen. In the articles that were published during the week before the finals, The Ark was mentioned the most, followed by Andreas Johnson and Måns Zelmerlöw. It is also these three artists/groups that has been mentioned along with the most emotionally charged words.</p>

<p>Syftet med uppsatsen ”Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen” är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta mot</p><p>bakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.</p><p>Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kan</p><p>medierapporteringen tänkas få för effekter? </p><p>Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter. Jag använder också teorier om diskurser och om nyhetsvärdering. </p><p>I textanalysen av sju artiklar använder jag en kritisk diskursanalys som metod. </p><p>Resultaten av analysen visar att medierna kategoriserade människor på samma sätt som lasermannen, det vill säga att de dömde människor efter utseende så att ”mörka” personer kunde räknas till invandrare och ”ljusa” som svenskar. Rapporteringen gick från attt handla om människor som blivit beskjutna till att handla om rädda och oroliga invandrare som besköts. Genom min undersökning ser jag att journalisterna från början rapporterade individuellt men utan egna kopplingar och analyser och att de sedan kom att följa samma medielogik och form. Artiklarna fick samma teman och vinklar och samhällsdiskurser som rasism och främlingsfientlighet återspeglades. Genom att fortsätta på en redan pågående debatt påverkade medierna debatten genom ett nytt synsätt. Effekten av en sådan rapportering kan vara att läsarna anammar mediernas indelning av människor, som grundar sig på stereotyper och schabloner.</p>

<p>Syftet med uppsatsen ”SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer” är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnas</p><p>rapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.</p><p>Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernas</p><p>rapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet och</p><p>tolkningsramar. </p><p>Som undersökningsmetod har jag genomfört en enkätundersökning om 20 frågor ombord på tågen. Efter fem resor tur och retur med olika destinationer fick jag in totalt 574 enkätsvar. Enkätundersökningen har jag sedan kombinerat med en textanalys av ett antal tidningsartiklar, med syfte att studera de enskilda artiklarnas och tidningarnas inställning till SJ. Min undersökning har med andra ord en kvantitativ ansats med vissa kvalitativa inslag. Det kvalitativa består i tolkningar av de olika artiklarnas och dagstidningarnas inställning till SJ.</p><p>Den teoretiska delen bygger på teorier om medieeffekter, social kontext, tolkning och personlig erfarenhet av händelser som återges i medier.</p><p>Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna präglas av en negativ inställning till SJ eller att de förknippar SJ med sådant som kan uppfattas som negativt av läsaren. Dock syns inte samma grundläggande negativa inställning hos SJ:s resenärer, vilken dock varierar beroende på hur frekvent man reser med SJ. Med andra ord finns det en koppling mellan egna erfarenheter och hur man exponerar sig för nyheter kring SJ. Undersökningen visar också att det råder en viss förvirring kring frågorna om avreglering, privatisering och konkurrens då en majoritet vill ha en ökad konkurrens med fler aktörer än SJ samtidigt som man inte vill se en</p><p>privatisering av järnvägen. Även detta kan kopplas till nyhetsrapporteringen som endast sporadiskt har fokuserat dessa frågor utan någon direkt fördjupning. Sammanfattningsvis har det varit intressant att se sambandet mellan den egna erfarenheten och medierapporteringen kring den aktuella händelsen eller frågan, och hur detta präglar den personliga uppfattningen i frågan, i detta fallet SJ.</p>

<p>Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.</p><p>Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation. Trots det dominerar ett latent budskap att personerna är osjälvständiga objekt, utanför den sociala gemenskap som journalist och tittare utgör. Tillsammans med en markant redaktionell särbehandling av aktörer med funktionshinder riskerar detta att öka diskrimineringen av personer med nedsatt autonomi.</p>

<p>Vi har analyserat framställningen av de manliga homosexuella karaktärer som förekommer i filmerna Philadelphia och Brokeback Mountain. Vi ville veta om karaktärsbeskrivningar och narrativ innehåller stereotyper. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Richard Dyers teorier om stereotypifiering och heteronormativitet. Vi har använt oss av den dramaturgiska kurvan för uppdelning av vårt material.</p><p>Vår studie av filmerna visar att dessa inte innehåller den form av stereotyper som Dyer beskriver. Enligt oss tar också dessa filmer avstånd från rådande system av heteronormativitet genom att erkänna stereotypernas existens just som stereotyper och därmed frånta dem kraften och rätten att beskriva ”verkligheten”. På detta sätt ifrågasätter man också gamla föreställningar om kön och sexualitet – och ser därmed normgrunden i samhället i ett nytt ljus.</p>

<p>Hard competition amongst the editorial world of magazines today has led to increased differentiation of the content as well as the visual communication. In this study, the graphic elements of the magazine cover was analyzed to establish how the magazines character is being conveyed by the cover design. In a case study the covers of the Swedish publications of fashion magazine BON and ELLE was semantically analyzed.</p><p>The conclusion was made that the logotype plays the biggest part in conveying the magazine’s character. Secondly, the front cover headlines shape and size matter a great deal for the overall impression. Both magazine covers were designed along conventions of how fashion magazines usually are designed. The character is recognized in the details that differ from the convention. Throughout this conclusion it is clear that the magazines do not differ a great deal from the convention of a magazine cover.</p>

<p>The purpose of my study is to give a good picture of what social media really is and how companies can make use of it, in their marketing strategy. It gets more important for every day that companies fully understand how social media works and how to act in the new digital channels. To be an updated marketer today, you need to fully understand social media and how it can be implemented in the company marketing strategy. This study gives you a snapshot over todays situation in the area of social media marketing.</p><p>I have interviewed four different persons, who I believe have a great competence and are highly qualified for this kind of study. All of the interviewed persons work with social media marketing at a daily basis. One of those is Lena Carlsson, who founded the social media agency Kreafon and is also the first author to write a book in Swedish about social media marketing.</p><p>My study results show that social media are for people and that companies need to have this in mind when they enter the new digital channels to convince people about their products. They can’t continue with the traditional ways of marketing in social media, because here it is all about talking with people not to them. There are no big risks for companies to go in to social media. But if you choose to, you need to be there for your customers to 100%. The customers demand that you to listen and respond to both positive and negative criticism.</p>