This essay is revolving around three big tv commercials and their impact on how the businesses use symbols and branding. The essay is also revolving around expressions like femvertizing and pinkwashing. The three commercials are one by Gillette, one by HM and one by SJ. By analyzing scenes from these three commercials through a semiotic method of connotation and denotation the essay states that the companies are using their power through feminist symbols and branding to get more people to buy their products.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga och manliga partiledare framställs i rapporteringen om statsministeromröstningarna efter riksdagsvalet 2018. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ gestaltningsanalys och utifrån ett genusperspektiv. Det empiriska materialet som undersökts är 18 texter från Dagens Nyheter och Aftonbladet som berör statsministeromröstningarna. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i framställningen av kvinnliga och manliga partiledare. De gestaltningsramar som är gemensamma för båda könen framställer partiledarna som motståndare i spel, aktörer i konflikt och politiska aktörer med moraliska dilemman. De gestaltningsramar som är specifika för kvinnliga partiledare framställer partiledarna som svåra att ha att göra med och avvikande från den manliga normen på ett negativt sätt. Den gestaltningsram som är specifik för manliga partiledare framställer partiledarna som konstruktiva och samarbetsvilliga.Slutsatserna som dras är att skillnaderna som framkommer i framställandet av partiledarna till stor del är till de kvinnliga partiledarnas nackdel och de manliga partiledarnas fördel, vilket i förlängningen kan skapa ett demokratiproblem och reproducera stereotypa könsroller.

Som mitt examensarbete har jag valt att skriva ett längre reportage om biohacking. BIohacking är en term som framförallt används för att beskriva teknologi som placeras inuti den mänskliga kroppen. Jag har framförallt valt att fokusera på relationen mellan människa och maskin, och på hur det kommer se ut i framtiden, utifrån dagens mikrochipsteknik. Kommer människan behöva uppgradera sig teknologiskt för att kunna mäta sig med allt mer avancerade robotar?

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera vilka föreställningar som finns kring hur Internet of Things (IoT) kan komma att bidra till ett mer hållbart samhälle, med fokus på Stockholm stad. För att besvara vårt syfte har studien genomförts med hjälp av tre expertintervjuer med personer arbetandes med Internet of Things och hållbarhet i Stockholm. Studiens frågeställningar är:- Hur menar ledande experter att IoT (Internet of Things) kan skapa ökad hållbarhet i Stockholm?- På vilket sätt arbetar Stockholm idag utifrån experternas föreställningar för att bli en smartare stad? Efter genomgången forskning besvaras frågeställningarna utifrån att IoT kan öka hållbarheten både ekologiskt, ekonomiskt, socialt och demokratiskt i Stockholms stad. Detta genom att staden idag på många sätt arbetar för att bli en smartare stad via digitalisering i olika sektorer i samhället, både på företagsnivå och individnivå. De tre expertintervjuerna följde samma mönster och föreställningar om att IoT har en positiv påverkan på Stockholm avseende hållbarhet.

No description available.

No description available.

In September 2017, one of Sweden's largest banks Nordea, announced their plan to move their legal head office from Sweden to Finland. The move was a direct consequence of two governmental reasons. Firstly, the plan to raise the bank taxes. Secondly, the fact that Finland is a member of The European Banking Union. A union Sweden has chosen to not take part of. The decision to move has been highly criticized in Swedish media. It has been portrayed as a simple tax avoidance and greediness decision. Nordea have defended themself from the critique with the motivation that they will still be paying Swedish tax, as they did before, and the move is actually beneficial to the stakeholders, customers as well as Nordea as a bank and business. Media has a great impact in portraying a situation, the aim of this thesis is to analyze how Swedish media framed the information about Nordea’s move during one months time as opposed to how Nordea have communicated the situation externally via press releases and Facebook posts. We have used the method of frame analysis while examining articles published by Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Aftonbladet as well as Nordeas own press releases and Facebook posts. The scientific bases have been Framing Theory and Situational Crisis Communication Theory. The main findings from this study was that Swedish media has portrayed the situation differently to Nordea’s own external communication.

No description available.

Abstract Title: What is being said about the Swedish Democrats (Vad sägs om Sverigedemokraterna?)   Authors: Alexandra Constantinidou, Jesper Thoresen   Aim: The purpose of this study is to develop knowledge of how newspapers in Sweden presents the political party Swedish Democrats. Also if there is any difference between the three newspapers presentation of the party.   Method/Material: We have analysed opinion articles from the three newspapers, Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Our chosen method for analysis is qualitative content analysis   Main Results: Our results showed that none of the newspapers presented the party in a positive or neutral way. The harshest critic of the party was Aftonbladet and Dagens Nyheter. Svenska Dagbladet were also harsh in its critique but more lenient than the two previous. The texts we have analysed mostly touched on the parties politics and its racist history.   Number of pages: 54  pages   Course: Media and Communication studies C   Department: Department of Informatics and media   University: Uppsala University   Period: Fall term 2018   Tutor: Kirill Filimonov   Keywords: Swedish Democrats, Populism, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet

No description available.