The relationship between journalists and film makers have always been one of love and hate, and many journalists dislike how they are being portrayed in feature films. Journalists have always figured in the filmhistory, especially in Hollywood, there they hold up a cultural myth. The representation of journalist do not reflect the reality, it is rather the idea of journalism that film makers want us to believe in. The purpose of this study was to see how journalist are portrayed in their profession through a gender perspective and how the technology that they are using is being represented. The research includes two Hollywood feature films from different time periods and by different directors. The result of the analysis shows that women are represented as journalists to a greater extent in the later film and that these characters seems more careerdriven and complex. Still in both films the women are often set asside by a male counterpart that takes the important decisions. We can also see how they in the earlier film rely heavily on the representation of technology as the telephone, typewriter or notepad, whereas they mix the later and earlier technology in the later film. The use of internet and other late techology is still a little bit absent.

Social media has in a short period of time become an increasingly big part of peoples’ everyday life. For organisations and companies, it is practically essential today to be active online to be able to survive. Social media offers cheap and effective advantages compared to traditional marketing, but also increasing challenges in finding strategies and content that works in the changing opportunities of the platforms. This study has researched the social media strategies at the Swedish non-governmental organisation UNA Sweden, through interviews and observation studies at the organisation’s communication department in Stockholm. The result shows that social media is a necessary and important tool for the organisation’s communicational work, but the presuppositions for communicating online has changed since when social media was first launched. Despite both benefits and challenges with social media, the world of today seems to be too dependent and used to social media for the organisation not to incorporate it in their daily work and communication.

Vårt arbete handlar om Netflixserien Narcos (Chris Brancato, m.fl. 2015–. USA) och fokus ligger på de ideologiska teman som går att identifiera. Serien bygger på den verkliga historien om Pablo Escobar från Colombia som under 1980-talet blev en av världens mest ökända knarkhandlare. Vi får följa både Escobar och hans familj men mycket vikt ligger även på hur det amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration) arbetar för att bekämpa den colombianska medellínkartellen.

This thesis attempts to sketch what happens in the intersection between crisismanagement, personal brands and self-presentation. Self-branding and the marketisation ofthe individual, is an increasingly common phenomena and the purpose of this thesis is to casta light on the complexity that arises when a personal brand is subjected to a reputationalcrisis. The questions asked by this study has been: What communicative strategies are beingused to control the self-presentation through crisis management of personal brands onYouTube? Are these strategies comparable to established theories of crisis managementwithin companies and organisations?  The thesis uses van Dijk and Goffman to create a table for analysis of both linguisticand extralinguistic features of the crisis communication of two personal brands on YouTube. The material that is analysed consists of six videos, three from each personal brand, and twoblog posts from one of the personal brands. These are all the instances where the twopersonal brands are addressing the crisis. The linguistic and extralinguistic communicativefeatures are identified and analysed using semiotic analysis. The results are then summarisedand compared with Coombs theory of crisis management postures. In conclusion, our result is a list of 14 communicative strategies being used to controlthe self-presentation of the personal brand. Furthermore, our conclusion is that four of themare comparable to Coombs strategies, five are somewhat comparable and five deviate fromCoombs strategies. This lead us to conclude that the crisis management of personal brands issomewhat comparable to established theories of crisis management within companies andorganisations.

Den här uppsatsen har undersökt hur huvudkaraktärens ständigt förändrade interioritet gestaltas genom tekniskestetiska val i filmen Under the Skin. Hennes inre liv är från filmens början icke-mänskligt, för att under filmens gång förändras mot ett mindre binärt och mer flytande förhållande till icke-mänsklighet och mänsklighet. Undersökningen har gjorts med en neoformalistisk approach för att lyfta fram de tekniskestetiska val som framstår som mest betydande i gestaltningen av huvudkaraktärens förändrade interioritet. Dessa tekniskestetiska val har sedan tolkas i relation till alien infestation-narrativ, David Bordwells definition av Art Cinema och den tidigare forskningen i ämnet. Forskningsfrågan som undersöktes var hur huvudkaraktärens komplexa interioritet gestaltas, trots att den icke-mänskliga sidan till viss del är ogenomtränglig och ogreppbar, utan att använda exposition eller för den delen utseendemässigt anspela på att karaktären är en icke-mänsklig varelse. Under analyserna framkom det att hennes inre resa gestaltas över ett brett spektra av tekniskestetiska val, genom bland annat klippning, kinematografi, mise-en-scène och musik. Analysen fokuserade främst på användande av klippning och kinematografi då det framstod som att dessa aspekter påverkade gestaltningen i störst utsträckning. Analysen visade på att filmskaparna använder kontraster i att framhäva skillnaden i hur karaktären upplever världen på ett icke-mänskligt och mänskligt sätt. Kontraster i klippning, så som att använda smidiga övergångar för att understryka huvudkaraktärens mänskliga sida och abrupta övergångar för att understryka hennes icke-mänskliga sida. Ur ett kinematografiskt plan genom bland annat hur man visar närbilder på Johanssons karaktärs öga i tre olika stadier för att påvisa hur hennes interioritet förändras. Kontrasterna är komplexa i och med att karaktärens relation till icke- mänsklighet/mänsklighet blir mer flytande desto längre filmen går.Studien har lyft fram hur ett schematisk användande av specifika tekniskestetiska val kan gestalta en säregen interioritet utan att förlita sig på exposition. Likaså hur denna ständigt förändrade interioritet gestaltas i förhållande till Elana Gomels alien infestation-narrativ på ett tvetydigt och komplext sätt. Det har lyft fram hur viktig och väsentlig dessa tekniskestetiska val är för filmens uttryck och hur valen samspelar med varandra för att skapa en komplex och mångbottnad film.

Studien är en kvalitativ analys av tre Sune-filmer och bidrar till att bredda kunskapen inom fältet maskulint genus i familjefilm. Till analysen används fyra olika teoretikers texter som stöd för att undersöka hur pojkskap/manlighet/maskulinitet skapas och upprätthålls i filmerna. Analysen är genomförd med hjälp av texter skrivna av Raewyn Connell, Maria Nikolajeva, Daniel Ekman och Magnus Öhrn. Resultatet visar att filmerna kanske inte är traditionellt maskulina, men dominerade av maskulina karaktärsdrag. Många av de maskulina karaktärsdragen som representeras i filmen återfinns i den teoretiska referensramen och det är även tydligt vad som är accepterad och inte accepterat för det manliga könet i filmerna.

Denna  uppsats  handlar  om  hur  tv-serien  True  Blood  konstruerar  diskurser  kring maskuliniteten genom hur de framställer sina manliga karaktärer. Genom en ideologisk läsning ur  genussynpunkt  görs  en kvalitativ  analys  som bildar en  tematiskt uppbyggd studie,  vars  resultat  diskuteras  utifrån  R.W.  Connells  hegemoniska  maskulinitetsteori och   Judith   Butlers   genusteori.   Studiens   syftet   är   att   undersöka   hur   de   manliga karaktärernas   våldsverkan   behandlas   och   hur   det   hänger   ihop   med   maskulina hegemoniska ideal och textens konstruerade maskuliniteter. Resultaten som kommit ur analys och diskussion visar på en komplexitet mellan den traditionella diskursen kring maskulinitet som texten på ett plan kan sägas kritisera, genom bland annat karaktären Rene  och  det  våld  han  brukar,  och  som  de  på  ett  annat  plan  återskapar,  genom  att romantisera Bills och Erics mystiska, fysiskt överlägsna och dominanta egenskaper. Vi ser även hur våldet används som medel för att uppnå det maskulina hegemoniska idealet och texten gör ett försök att visa de patriarkala strukturerna men misslyckas att fördöma våldet  som  Jason  och  Bill  brukar.  På  så  sätt  fortsätter  den  att  reproducera  stereotypa maskulina konstruktioner där våldsverkan ingår.

The purpose of this essay is to study anthology films with a city as theme. The well-known Cities of Love-franchise is an example of these films but it has also been the subject of critique by Temenuga Trifonova  (2013),  who used  the Cities of Love-films  to create the  term  ”The Franchise  City  Film”.  The  aim  with  this  essay  is  to  compare  three  films  to  show  signs  of variation in the group ”anthology films with a city as theme”, beyond the franchise city film- term. Drawing from a combination of theories about the anthology film-concept (Deshpande, 2013) and ”City Films” (Archer 2011, Deleyto & López 2012) the films will be compared in three key aspects: how the films function as anthology films, their transnationality and how the city is shown. The study finds out that the films have a difference between them, which  is highlighted  in  the  key  aspects.  This  shows  that  the  films  all  differ  in  perspective  while portraying their city, which places them either closer to or further from the franchise city film- term.

Arbetet går igenom viss bakgrund till motion capture tekniken. Vidare sammanställs en tekniskt bild av motion capture utifrån hur tekniken rent praktiskt används. Denna tekniska bild används för att belysa de problemen som finns inom de sju utvalda forsknings arbetena som kretsar kring ämnet motion capture och definitionen av animation. Analysen går systematiskt igenom varje arbete separat för att belysa de olika forskningsarbetenas brister och problem. Vidare belyser analys delen de problem som finns i de definitioner av animation som arbetet behandlar. Slutsatsen som dras utifrån analysen är att fältet behöver ses över men samtidigt så poängteras att många av forskarna har viss förståelse för hur motion capture fungerar rent praktiskt, även om delar av forskningen som tidigare sagt är problematisk. Arbetets diskussion angriper frågorna om hur vi ska kunna definiera motion capture. Vidare tas frågan upp om vem som kan tänkas kunna utarbeta en definition för animation och motion capture. Avslutningsvis behandlas även den för en animatör viktiga frågan om det artistiska värdet i att justera motion capture data.

På grund av reklamtrötthet i samhället har företag hittat nya sätt att marknadsföra sig, ett av dessa är influencer marketing som konstant ökar på sociala medier. Youtube är en av dessa plattformar där en Youtuber som influencer är en opinionsledare för produkter och företag. En influencer kan liknas med hur en hollywoodkändis förr sågs som förebild. Idag kan fans komma mycket närmre sin idol tack vare sociala medier, speciellt via vloggar där influencers ofta visar ofta upp sina liv. I vloggar finns även öppna och dolda reklamsamarbeten vilket är varför detta i denna uppsats är intressant som material. Syftet med denna uppsats var att visa hur influencers marknadsföring förstärks av metoder som kännetecknar en vlogg. För att genomföra detta analyserades de delar som kunde tolkas som dold eller öppen reklam i Therese Lindgrens, Jon Olssons och Linn Ahlborgs vloggar, då de kan uppfattas som influencers. I dessa delar upptäcktes att influencers blick ofta riktas in i kameran, att vloggaren ofta pratar till publiken och nämner den. Det upptäcktes även att det vanligaste bildutsnittet är halvbild och att kameratekniken oftast är handkamera. Dessa delar behandlades sedan genom teorier inom dokumentärfilm, teorier gällande retoriska tillvägagångssätt inom rörlig bild samt teorier kring halvbildens och handkamerans funktioner. Genom detta hittades en gemensam faktor i alla delar, att det skapas en känsla av verklighet och autencitet av dessa drag. Detta ledde in på resultatet som blev att autenticitet och verkligt uttryck är anledningar till att en vlogg utstrålar trovärdighet. Detta menade vi är vad som bidrar till en influencers marknadsföring. Trovärdigheten som skapas av drag i vloggens form bidrar till en influencers effekt när den gör reklam.