Grunda, näringsrika sjöar förekommer i två stadier: antingen ett med grumligt vatten och hög biomassa av växtplankton, eller ett med klart vatten och riklig undervattensvegetation. Det klara stadiet är eftersträvansvärt eftersom det skapar goda förutsättningar för en rad ekosystemtjänster, inklusive vattenkvalitet, rekreation och förutsättningar för biodiversitet. Vid eutrofiering, d v s ökat tillskott av näringsämnen, kvarstår det klara stadiet tills näringsbelastningen blir så hög att sjön övergår till ett grumligt stadium. Sjön Tåkern, i Östergötland, har under de senaste åren blivit alltmer eutrofierad och kalkning av vattnet har diskuterats som en möjlig åtgärd för att bevara det klara stadiet som sjön numera befinner sig i. Undersökningar om kalkning av eutrofierade sjöar har gjorts tidigare, men det har varit få studier av effekterna av kalkning på undervattensvegetation, substratlevande djur och påväxtalger. För att undersöka detta, gjordes ett fält- och ett laboratorieexperiment inriktade på effekter på överlevnad av vattengråsugga, Asellus aquaticus, fysiologisk status (halten klorofyll a) i kransalgen Chara globularis och tillväxt av nyetablerade påväxtalger i sjön Tåkern. Resultaten visar att A. aquaticus hade lägre överlevnad efter kalkning till pH 10 i laboratorieexperiment, men i fältförsöket hade kalkning till detta pH inte någon inverkan. C. globularis hade en högre halt klorofyll a efter kalkning till pH 10 i laboratorieexperimentet, men i fältexperimentet hade kalkning ingen effekt på halten klorofyll a. Påväxtalger hade en lägre tillväxthastighet efter kalkning i fältexperimentet. Slutsatsen är att kalkning kan vara en metod för att motverka eutrofiering av sjön Tåkern. Några inkonsekvenser mellan mesokosm- och laborationsresultaten tyder på att fler studier behövs göras för att undersöka hur kalkning till pH 10 påverkar bentiska organismer. / Shallow, nutrient-rich lakes can occur in two alternative states: either a turbid water state with high biomass of phytoplankton, or a clear water state with abundant submerged vegetation. The clear water state is worth striving for because it creates good conditions for a range of ecosystem services and biodiversity. Lake Tåkern, Östergötland, has in recent years become increasingly eutrophic and liming has been discussed as a method to reduce the phosphorus level and maintain, or trigger a shift to, the clear water state. Investigations regarding the effects of liming of eutrophic lakes on phosphorus level and plankton have been performed in the past, but few studies have examined the effects on submerged vegetation, benthic invertebrates and periphyton. To study this, a field and a laboratory experiment were performed to examine how liming to pH 10 affects survival of the benthic invertebrate Asellus aquaticus, the chlorophyll a content in the stonewort Chara globularis and growth of periphyton. Survival of A. aquaticus was not affected in a field mesocosm experiment in Lake Tåkern, but decreased after liming in a laboratory experiment. The chlorophyll a content of C. globularis was not affected in the field experiment but higher than in the controls in the laboratory experiment. Growth of periphyton was reduced in the field experiment. Based on the field experiment, effects on A. aquaticus and C. globularis were negligible, but the laboratory experiment indicate that liming to pH 10 may under certain conditions affect benthic organisms. The conclusion is, however, that liming can be a suitable method to counteract the eutrophication of Lake Tåkern. Some inconsistencies between the field and laboratory results suggest that more studies needs to be made to see how liming to pH 10 affect benthic organisms.