Der Kaokogürtel in NW-Namibia gehört zu den panafrikanischen Orogensystemen Westgondwanas. Er besteht aus präpanafrikanischen Grundgebirgseinheiten und panafrikanischen vulkano-sedimentären Deckgebirgseinheiten, die einer grünschiefer- bis granulitfaziellen Metamorphose unterlagen. Für Metapelite lassen sich Metamorphosezonen mit aufsteigender Metamorphose von Ost nach West aushalten: Granat-Zone, Staurolith-Zone, Disthen-Zone, ky-sill-mu-Zone, sill-mu-Zone, sill-ksp-Zone, g-cd-sill-ksp-Zone. Mit Hilfe geothermobarometrischer und moderner phasenpetrologischer Methoden (z.B. P-T- Pseudoschnitte) wurden die P-T-Bedingungen ermittelt, die die Metapelite während ihrer tektono-metamorphen Entwicklung durchlaufen haben. Es zeigt sich eine MT-HT/MP Barrow-type Metamorphoseentwicklung im östlichen und zentralen Kaokogürtel sowie eine HT/LP Buchan-type Entwicklung im westlichen Kaokogürtel. Die geodynamische Relevanz dieser Entwicklungen wird diskutiert. / The Kaoko belt in NW-Namibia is part of the Pan-African mobile belt system of western Gondwana. It consists of pre-Pan-African basement rocks as well as Pan-African volcano-sedimentary sequences, wich were subjected to greenschist facies to granulite facies metamorphism. It was possible to distinguish different metamorphic zones for metapelites increasing in grade from east to west: garnet zone, staurolite zone, kyanite zone, ky-sill-mu zone, sill-mu zone, sill-ksp zone, g-cd-sill-ksp zone. To reconstruct the P-T conditions experienced by the metapelites during their tectono-metamorphic evolution conventional geothermobarometry as well as phase petrological methods (e.g. P-T pseudosections) were used. Consequently, two different types of metamorphic evolution can be distinguished: a MT-HT/MP Barrovian-type evolution in the eastern and central Kaoko belt and a HT/LP Buchan-type evolution in the western Kaoko belt. The geodynamic significance of this results is discussed.

University, Diss., 2002--Heidelberg.

Detta kandidatarbete i geologi undersöker berggrunden på Utös nordöstra udde i Stockholms skärgård, med målet att fastställa metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-förhållanden. Utös berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga när en öbåge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gråvackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps. I studieområdet hittas karbonater omvandlade till marmor och skarnbergarter, som i vissa fall, troligtvis är hydrotermalt omvandlade till sulfidbergarter i samband med intrusioner i orogenesens senare skede. Gråvackor hittas omvandlade till metapeliter bärandes indexmineral. Kalcit-dolomit-termometri på tremolit-, talk- och flogopitbärande skarnbergarter gav temperaturer på 379°C respektive 412°C som kunde härledas till fluid-XCO2-koncentrationer på 0,0039 och 0,012. Geotermobarometri för metapeliter i området resulterade i osäkra tryck- och temperaturvärden p.g.a. en begränsad och retrograd mineralsammansättning, men antyder att metamorf grad tidigare varit högre. Skarn och relaterade sulfidbergarter kunde med vissa undantag klassificeras som Zn-Pb-skarn utifrån mineralogisk sammansättning av zinkblände, blyglans och pyrit. Retrograda förhållanden inom greenschist facies uppskattades utifrån framräknade temperaturer samt förekomst av reaktionstexturer.